Målet och syftet med denna studie var att ta reda på hur en damfotbollstränare bör vara och agera för att spelarna ska utvecklas, detta utifrån spelarnas egna perspektiv. Studien har en holistisk inriktning och gjordes ur hermeneutiskt-fenomenologisk tradition. Studien har en kvalitativ ansats och totalt nio respondenter från tre olika fotbollslag deltog. Undersökningen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer där deltagarna var aktiva damfotbollsspelare.  Frågeställningarna som tillsammans med teorierna transformativt ledarskap och situationsanpassat ledarskap ligger till grund för resultatet är: vilka pedagogiska tillvägagångssätt gynnar damfotbollsspelare? Vilka tränaregenskaper gynnar damfotbollsspelares utveckling? Vilka faktorer ökar damfotbollsspelares motivation? Studiens resultat påvisar att damfotbollsspelare anser att viktiga ledaregenskaper hos tränare stämmer överens med viktiga ledaregenskaper hos både transformativa ledare, där engagerad och peppande är grundläggande egenskaper, och situationsanpassade ledare, där en anpassningsförmåga är a och o. Vidare påvisar resultatet att damfotbollsspelare tycker att framgångsrika pedagogiska tillvägagångsätt hos en tränare är att ge konstruktiv kritik och feedback, samt att ha en god spelidé, matchlika träningar och struktur. Gällande faktorer som spelarna anser öka sin egen motivation går det utifrån resultatet att tyda att pushande, peppande, uppmärksammande och motiverande var faktorer som ökade motivationen, dessa faktorer är mer vanligt förekommande i det transformativa ledarskapet än i det situationsanpassade ledarskapet. / The aim and purpose of this study was to find out how a women's football coach should be and act in order for the players to develop, this from the players' own perspective. The study has a holistic focus and was made from a hermeneutic-phenomenological tradition. The study has a qualitative approach and a total of nine respondents from three different football teams participated. The survey was conducted through semi-structured interviews where the participants were active women's soccer players. The questions that together with the theories of transformative leadership and situation-adapted leadership form the basis for the result are: which pedagogical approaches benefit women's football players? Which coaching qualities benefit the development of women's soccer players? Wh factors increase women's soccer players' motivation? The results of the study show that women's soccer players consider important leadership qualities in their coaches to be consistent with important leadership qualities in both transformative leaders, where commitment and pep talk are basic qualities, and situational leaders, where adaptability is vital. Furthermore, the results show that women's soccer players think that a successful pedagogical approach in a coach is to give constructive criticism and feedback as well as to have a good game idea, match-like training and structure. In the result, it can be indicated that pushing, pep talking, paying attention and motivating were factors that increased motivation, these factors are more common in transformative leadership than in situational leadership.

Leadership style can have major consequences for the employees’ work environment and well-being. There are several theories that focus on the positive aspects of leadership styles, such as transformative, coaching, and situational leadership, which constitute the theoretical frameworks for the present study. It has also been recognized that destructive leadership behaviors can have a negative impact on the employees and the organization. The purpose of the present study was to investigate what, according to managers, characterizes constructive leadership and destructive leadership, and whether these characteristics originate in individual or organizational factors. Four managers working in private companies in Stockholm with varying backgrounds and industries were found through snowball selection and were interviewed. Data were analyzed using thematic analysis. The result showed that managers characterize constructive leadership as motivation, communication, self-efficacy, coaching approach, situational adjustment, development opportunities, recruitment, and participation. Destructive leadership was characterized as inefficiency, lack of experience, authority-related issues, micro-management lack of time, and organizational culture. These characteristics were further categorized as follows. The individual factors that were identified for constructive leadership were motivation, communication, self-efficacy, coaching approach, situational adjustment and for destructive leadership are inefficiency, lack of experience, authority-related issues and micro-leadership. The organizational factors that were identified for constructive leadership were development opportunities, recruitment, participation, and for destructive leadership the factors were lack of time and organizational culture. The analysis illustrates leadership as a complex process where knowledge about leadership styles gives great possibility to practicing constructive leadership. At the same time, it must be noted that organizational factors have a major impact on the leaders' ability to apply constructive leadership and, in the worst-case scenario, can result in behaviors leading to destructive leadership. The study is very limited in terms of representativeness since the population was very small and the purpose was explorative. / Ledarskapets utformning kan innebära stora konsekvenser för de anställdas arbetsmiljö och välmående. Det finns flera teorier om ledarskapsstilar som fokuserar på de positiva aspekterna av ledarskap, såsom transformativt, coachande och situationsanpassat ledarskapsstil, vilka utgör teoretisk ram för denna uppsats. Det har även uppmärksammats att destruktiva ledarbeteenden kan ha en negativ inverkan på de anställda och organisationen. Syftet med denna studie var att undersöka vad chefer anser orsakar ett konstruktivt respektive destruktivt ledarskap samt vilka av dessa orsaker anser chefer härstammar i individuella respektive organisatoriska faktorer. Första frågeställningen var; vad anser chefer kännetecknar ett konstruktivt respektive destruktivt ledarskap? Den andra frågeställningen var; vilka av dessa kännetecken anser chefer härstammar i individuella respektive organisatoriska faktorer? Fyra stycken chefer inom privata företag i Stockholm med varierande bakgrund och bransch hittades genom snöbollsurval och intervjuades. Data analyserades med tematisk analys. Resultatet visade att chefer anser att konstruktivt ledarskap kännetecknas av motivation, kommunikation, självbestämmelse, coachande förhållningssätt, situationsanpassning, utvecklingsmöjligheter, rekrytering, delaktighet och destruktivt ledarskap kännetecknas av ineffektivitet, erfarenhetsbrist, auktoritetsproblematik, mikroledarskap tidsbrist och bristande organisationskultur. Dessa faktorer delas upp i individuella och organisatoriska faktorer enligt följande. Individuella faktorer som identifierades för konstruktivt ledarskap var motivation, kommunikation, självbestämmelse, coachande förhållningssätt och situationsanpassning. För destruktivt ledarskap identifierades ineffektivitet, erfarenhetsbrist, auktoritetsproblematik och mikroledarskap som individuella faktorer. De organisatoriska faktorer som identifierades för konstruktivt ledarskap var utvecklingsmöjligheter, rekrytering, delaktighet och för destruktivt ledarskap identifierades faktorerna tidsbrist och organisationskultur. Analysen åskådliggör ledarskapet som en komplex process där kunskap kring ledarskapsstilar ger stor fördel för tillämpning av ett konstruktivt ledarskap. Samtidigt måste det uppmärksammas att organisatoriska faktorer har storpåverkan på ledarnas möjlighet till tillämpning av ett konstruktivt ledarskap och kan i värsta fall resultera i beteenden som leder till destruktivt ledarskap. Studien är kraftigt begränsat i termer av representativitet då urvalet var mycket litet och syftet var explorativt.

Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån Leader-Member exchange teorin (LMX) undersöka om relationen mellan ledare och följare påverkar hur följaren upplever ledarens ledarskapsstil. Metod: En kvalitativ intervjustudie med deduktiv forskningsansats har tillämpats i denna studie. Populationen består av tio stycken följare från ett säljande svenskt företag och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har analyserats och tolkats genom kodning och tematisering för att sedan redovisas och analyseras i empirin utifrån de teoretiskt härledda kategorierna. Resultat och slutsats: Studien leder till en ökad förståelse för hur relationen mellan ledare och följare påverkar ledarens attributions -och ledarskapsstil. Slutsatsen säger därmed att beroende på om följaren hamnar i en in -eller ut-grupp kommer ledaren att anpassa både sin ledarskapsstil och attributionsstil vilket presenteras i en modell. Där följare som hamnar i en in-grupp upplever en transformativ ledare med en yttre attributionsstil och en följare som hamnar i ut-grupp en transaktionell ledare med en inre attributionsstil Examensarbetets bidrag: Studiens bidrag består av vår vidareutvecklade modell som utvecklats genom analysen av det teoretiska samt empiriska materialet. Modellen leder till en större förståelse för hur relationen mellan ledare och följare kan påverka följarens indelning i in -eller ut-grupp samt ledarens ledarskap -och attributionsstil. Förslag till fortsatt forskning: För en mer generaliserbar slutsats hade det varit intressant om liknande studier genomförs där även ledarens perspektiv undersöks. Utöver detta såg vi indikationer på ett samband mellan följarens år inom organisationen och tillhörighet i in- eller ut-grupp vilket skulle kunna undersökas vidare. / Aim: The purpose of this study is to, based on the Leader-Member exchange theory (LMX), investigate whether the relationship between leader and follower affects how the follower experiences the leader's leadership style. Method: A qualitative method with a deductive research approach has been applied in this study. collection took place through semi-structured interviews. The empirical material was analyzed and interpreted through coding and thematization and then reported and analyzed in the empirical data based on the theoretically derived categories. Result and Conclusions: The study leads to an increased understanding of how the relationship between leader and follower affects the followers experience of the leader’s attribution and leadership style. The conclusion tells us that depending on whether the follower ends up in an in-or-out group, the leader will adapt both his leadership style and attribution style, which is presented in a model. Followers who end up in an in-group experience a transformative leader with an external attribution style. However, a follower who ends up in an out-group experience a transactional leader with an internal attribution style Contribution of the thesis: The study's contribution consists of our further developed model that has been developed through the analysis of the theoretical and empirical material. The model leads to a greater understanding of how the relationship between a leader and follower can affect the follower's distribution into in-or-out groups as well as the leader's leadership and attribution style. Suggestions for future research: It would have been interesting if similar studies were carried out where the leader's perspective is also considered. In addition to this, we saw indications of a correlation between the followers' year within the organization and belonging to an in- or out-group, which could be investigated further.

Denna studie fokuserar på hur transformativt ledarskap påverkar arbetstillfredsställelsen hos sjuksköterskor. Studien syftar till att ta reda på hur transformativt ledarskap kan öka sjuksköterskors arbetstillfredsställelse i offentlig sektor. Studien undersöker specifikt om transformativt ledarskap har en direkt inverkan på arbetstillfredsställelse och hur motivation och arbetsmiljö påverkar sambandet mellan transformativt ledarskap och arbetstillfredsställelse. För att uppnå syftet använde studien en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Det användes en internetbaserad enkät för att samla in information från sjuksköterskor som arbetar inom den offentliga sjukvården. Den insamlade datan granskades med hjälp av statistiska metoder som multipel medieringsanalys och enkel regressionsanalys. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan transformativt ledarskap och arbetstillfredsställelse. Dessutom visade resultaten att motivation och arbetsmiljö spelar en viktig roll i detta samband. En förbättrad arbetsmiljö och ökad motivation bland sjuksköterskor leder till ökad arbetstillfredsställelse. Studien visade även att ett transformativt ledarskap har en positiv inverkan på sjuksköterskors motivation och arbetstillfredsställelse. Det är viktigt att skapa en positiv arbetsmiljö och införa transformativt ledarskap för att främja sjuksköterskors utveckling samt förbättra deras motivation och arbetstillfredsställelse. Studien bidrar till den befintliga litteraturen genom att ge bevis för sambanden mellan motivation, arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse bland sjuksköterskor. / This study examines the impact of transformative leadership on nurses' job satisfaction in the public healthcare sector. The purpose of this research is to explore the mediating effects of motivation and work environment on the relationship between transformative leadership and job satisfaction. The study aims to enhance the understanding of how leadership and work environment factors influence job satisfaction among nurses in the public sector. The methodology used in this study was a quantitative approach with a deductive approach to fulfill the purpose of the thesis. The study used a survey-based method to collect data from a sample of nurses working in the public healthcare sector. The collected data were examined using statistical methods such as multiple mediation analysis and simple regression analysis. The results showed a positive relationship between transformative leadership and job satisfaction, with motivation and work environment having a crucial impact on the relationship. A better work environment and higher motivation among nurses contribute to increased job satisfaction. The study emphasizes the importance of transformative leadership and creating a supportive work environment to enhance nurses' motivation and job satisfaction in the public healthcare sector. The study also reveals that transformative leadership has a positive impact on nurses' motivation and job satisfaction within the public healthcare sector. The findings highlight the significance of creating a positive work environment and implementing transformative leadership principles to improve nurses' personal and professional development, promote engagement, and enhance motivation and job satisfaction. The study contributes to the existing literature by providing evidence for the relationships between motivation, work environment, and job satisfaction among nurses. The implications of this study emphasize the importance of effective leadership and management practices in the public healthcare sector to address the issue of low job satisfaction among nurses.

Sammanfattning  Titel: Vilket ledarskap önskar Generation Z hos sin framtida arbetsgivare? En studie bland fastighetsmäklarstudenterNivå: Examensarbete på kandidatnivå i ämnet företagsekonomiFörfattare: Hampus Hjärtstam & Robin Karlsson  Handledare: Katarina ArbinDatum: 24 Maj 2023Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka och bidra med kunskap om hur generation Z:s fastighetsmäklarstudenter förhåller sig till ledarskap och vilket ledarskap generation Z:s fastighetsmäklarstudenter önskar för att stanna kvar på sin framtida arbetsplats.Metod: Studien är kvalitativ med abduktiv ansats. Studien består av tio semistrukturerade intervjuer med fastighetsmäklarstudenter på högskolan i Gävle.Resultat och slutsats: Resultatet visar att transformativt och till viss del transaktionellt ledarskap är efterfrågat av generation Z:s fastighetsmäklarstudenter. I början av sin karriär ett ledarskap med hög tillgänglighet, individanpassat och att ledaren har god personlig relation till sina följare och inte enbart professionell relation, vilket faller under det transformativa ledarskapet. Studien visar att det personliga och tillgängliga ledarskapet kan senare i karriären övergå till ett mer uppgiftsorienterat ledarskap för att få individen att utvecklas ytterligare efter att de blivit mer självgående. Detta faller inom det transaktionella ledarskapet där tydliga instruktioner, direktiv, förväntningar och belöningar blir mer viktiga för fortsatt utveckling. Examensarbetets bidrag: Den här studien bidrar till kunskap om vilket ledarskap fastighetsmäklarstudenter inom generation Z efterfrågar för att stanna kvar på sin arbetsplats. Förslag till vidare forskning: En studie som studerar skillnader mellan könen och ledarskapspreferenser, eller hur ledarskapspreferenser skiljer sig åt beroende på om du är född tidigt i generation Z 1995-1997 eller senare 2003-2010Nyckelord: Generation Z, ledarskap, ledarskapsstilar, transaktionellt ledarskap, transformativt ledarskap, Generation Z och ledarskap / AbstractTitle: What leadership does generation Z wish for in their future workplace? A study among  real estate studentsLevel: Bachelor thesis in business and economicsAuthors: Hampus Hjärtstam & Robin KarlssonSupervisor: Katarina ArbinDate: May 24 2023Aim: The aim of this study is to explore and contribute to the understanding of how generation Z:s real estate students relates to leadership and what leadership they wish for to stay at the workplace.Method: The study is qualitative with an abductive approach and consists of ten semi- structured interviews with real estate students at Gävle University.Results and conclusions: The results show that both transformational and to some extent transactional leadership is what generation Z:s real estate students are looking for at the workplace. In the beginning of their career are leaders that are available, individual coaching and a good personal connection are key factors which falls under the transformative leadership. The study shows that the personal and available approach can transition into a more task-oriented approach later in their career in order of the followers' development and make them more independent. This approach falls under the transactional leadership where clear instructions, directives, expectations and rewards are more important for continued development.Contributions of the thesis: This study contributes to the knowledge about what leadership generation Z:s real estate students are looking for to stay at the workplace.Suggestions for future research: A study that shows if there are any gender differences among generation Z leadership preferences. A study that shows if there are any differences between generation Z:s born between 1995-1997 and 2003-2010 leadership preferences. Key words: Generation Z, leadership, leadership styles, transactional leadership, transformative leadership, generation Z and leadership

Students are coming to school with myriad issues that teachers and schools cannot address alone. ecological systems theory posits that the environments with which a child comes into contact, either directly or indirectly, can impact her or his development (Bronfenbrenner, 1979). With the support of community partner organizations in the local community, community schools can effectively respond to students’ needs and help them navigate the interconnected web of environments. Through interviews, focus groups, and a document review, this cross-site case study explored the practices that are employed by community school leaders (school staff and employees of community partner organizations) at two pilot high schools in the Los Angeles Unified School District (LAUSD), to implement six guiding principles of community schools. The study also captured impacts of these practices through participants’ perceptions, documents, and the application of transformative leadership theory. The findings revealed that the pilot school model is a natural avenue for the community schools strategy, and that intentional practices and a shared vision by all stakeholders can result in transformative impacts on students and the school as a whole. District and school leaders could consider developing processes and systems for implementing a community schools strategy district-wide by providing funding for community school coordinators for school sites, working with school leaders to develop their shared decision-making skills, and leveraging the assets and resources of community partners.

Bakgrund: Begreppet ledarskap har än idag inte en enhetlig definition, då begreppet påverkas av olika faktorer exempelvis sociala sammanhang. Olika ledarstilar kännetecknas av olika beteenden, detta arbetet syftar till att skapa förståelse kring sambandet mellan genus och ledarskap, genom att tillämpa den komparativa metod jämförelselogik mellan kvinnodominerade och mansdominerade organisationer. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur medarbetarna uppfattar kvinnligt ledarskap.  Metod: För att kunna undersöka medarbetarnas individuella åsikter om kvinnligt ledarskap användes komparativ metod. Under studiens gång används primärdata som består av 12 semistrukturerade intervjuer. Empiri: Kvinnligt ledarskap kan skilja sig från manligt ledarskap med avseende på ledarens egenskaper. En kvinnlig ledare kan inneha manliga egenskaper och vice versa. Analys: Analysen visar att cheferna inom både hemtjänsten och Svenska kyrkan anser att teorier om ledarstilar saknar betydelse i praktiken i offentlig sektor. Dessutom anser cheferna och medarbetarna att inga tydliga skillnader finns mellan manligt och kvinnligt ledarskap, eftersom ledarstilen är influerade av ledarens egenskaper. Slutsats: Samtliga respondenter från hemtjänsten och Svenska kyrkan anser att egenskap snarare än kön har betydelse för ledarskap. Det beror på att män och kvinnor kan inneha liknande egenskaper, vilket tyder på att ledarstilar inte har någon betydelse i arbetslivet. / Background: The concept of leadership does not yet have a uniform definition, as the concept is influenced by various factors such as social contexts. Different leadership styles are characterized by different behaviors, this work aims to create an understanding of the relationship between gender and leadership, by applying the comparative method comparison logic between female-dominated and male-dominated organizations. Purpose: The purpose of this study is to investigate how employees perceive female leadership. Method: In order to be able to examine the employees' individual views on female leadership, a comparative method was used. During the study, primary data consisting of 12 semi-structured interviews are used. Empirical findings: Female leadership can differ from male leadership in terms of the leader's qualities. A female leader can possess masculine qualities and vice versa. Analysis: The analysis shows that the managers in both the home care service and the Church of Sweden believe that theories about leadership styles have no significance in practice in the public sector. In addition, managers and employees believe that there are no clear differences between male and female leadership, as the leadership style is influenced by the characteristics of the leader. Conclusion: All respondents from the home care service and the Church of Sweden believe that trait rather than gender is important for leadership. This is because men and women can possess similar characteristics, which indicates that leadership styles have no significance in working life.

Ledarskap har visat sig ha en stark anknytning till motivation och arbetsengagemang, vilket i sin tur påverkar den organisatoriska prestationen positivt och leder till mer konkurrenskraftiga företag. Det övergripande syftet med den här studien var att få en bredare förståelse för hur ledarskapet kan påverka medarbetares arbetsengagemang inom försäkringsbranschen. Studien utgår ifrån Full Range Leadership Model (FRLM) som består utav tre olika ledarskapsstilar, Laissez-faire ledarskap, transaktionellt ledarskap och transformativt ledarskap. I studien har det transformativa ledarskapet analyserats då det i tidigare forskning visat sig ha ett starkt samband med arbetsengagemang. Det har undersökts med hjälp av en kvalitativ intervjustudie där fem djupintervjuer har genomförts via telefon. Respondenterna är anställda vid ett stort svenskt försäkringsbolag och har svarat på frågor kopplat till deras närmaste chef. I helhet visar studiens resultat på ett samband mellan det transformativa ledaregenskaper och arbetsengagemang vilket konfirmerar tidigare forskning. Respondenterna uppfattade mjuka värden som att vara glad, ödmjuk, ha positiv energi och förmågan att vara personlig som egenskaper hos gruppchefen de anser sig behöva för att motiveras i arbetet. De beskriver även att stöd, beröm, förtroende och bli behandlad likvärdigt andra medarbetare är attribut som driver arbetsengagemang. Studien är inriktad på ett försäkringsbolag i försäkringsbranschen och är därför inte en beskrivning av branschen i helhet, utan är taget ur en mindre kontext. Studien bidrar till en ökad förståelse för ledarskapets påverkan på arbetsengagemang i en branschspecifik kontext, i det här fallet försäkringsbranschen. Resultatet kan hjälpa chefer att identifiera vilka ledaregenskaper som av anställda anses mest gynnsamma för ökat arbetsengagemang, i en kontext där yttre belöningar inte är övervägande.

No description available.

No description available.