Att härma och hitta inspiration från förebilder har varit vardaglig praxis under jazzhistorien. Genom att appropriera (Säljö, 2014), lägger individer beslag på andra individers kunskap och omvandla det till egen kunskap. Senare i externaliseringen (Bruner, 2002) synliggörs kunskapen i handling. I denna studie har metoderna plankning och transkribering undersökts som verktyg för att utveckla eget solospel på trumspel. Genom att följa den egna läroprocessen undersöktes också hur man pedagogiskt kan använda plankning och transkribering som metod för att bidra till konstnärlig utveckling. Den musikgenre som behandlas i studien är jazz, där trumslagaren Max Roach solospel använts genom valda exempel. I resultatet presenteras en jämförelse av två egna trumsolon där ett spelades in i början och ett i slutet av studien. Läroprocessen i övningsrummet och under instrumentallektioner har dokumenteras med hjälp av loggbok. Resultatet visar att en del fraser har härmats exakt och en del har härmats rytmiskt men med en egen konstnärlig prägel. Vid en egen konstnärlig prägel av en exakt rytm har en antydan till ett mer självständigt solospel påträffats och plankning och transkribering har visat sig fungera som metod för att utveckla solospel, men metoden är tidskrävande.

För att utveckla mitt pianospel och förädla mitt uttryck kommer jag att låtas inspireras av tre pianister vars spel och komponerande tilltalar mig konstnärligt, teoretiskt och tekniskt. Transkribering och analysering skall leda mig vidare till komposition och improvisation vilka i sin tur får sina likheter jämförda med valda inspirationskällor.

I den här undersökningen har jag fördjupat mig i två framstående jazzmusikers improvisationergenom transkribering och analys. Med hjälp av egenproducerade backing tracks har tre egna improvisationer därefter spelats in i syfte att undersöka instuderingens inverkan på min egen musikaliska praktik och mina konstnärliga val därtill. De tre egna improvisationerna har haft olika utgångspunkter i avsikt att kunna jämföras med varandra. Arbetet har resulterat i nya insikter om mig själv som improvisatör, en djupare förståelse för Miles Davis och John Coltrane samt bidragit till ny konkret kunskap för improvisation på Rhythm Changes.

Olika former av nyhetsbrev har funnits i århundraden. På Redpill Linpros kontor i Karlstadpubliceras veckoliga nyhetsbrev i form av videoinspelningar. För att de anställda påföretaget snabbt ska kunna ta del av innehållet i dessa videoinspelningar är detta projektssyfte och mål att skapa en automatiserad process som sammanfattar dessa veckoliganyhetsbrev. Sammanfattningen ska sedan kunna tas del av genom att spela upp dennapå en animatronisk fisk gjord av plast med inbyggda högtalare. Projektet implementerasmed begränsad hårdvara och ingen data delas med tredje part. För att uppnå detta målundersöks och implementeras olika verktyg som använder sig av artificiell intelligenssamt så modifieras den animatroniska fisken. Resultatet av arbetet är en modulär processsom upptäcker publicering, transkriberar, sammanfattar och läser upp sammanfattningenav veckoliga nyhetsbrev. Uppläsningen kan sedan spelas upp på den förutnämndaanimatroniska fisken med ett enkelt knapptryck. / Various predecessors of newsletters have been around for centuries. At Redpill Linpro’soffice in Karlstad, weekly newsletters are published in the form of video recordings. Inorder for the employees to be able to quickly take part of the content of these videorecordings, the purpose and goal of this project is to create an automated process thatsummarizes these weekly newsletters. The summary is then shared by the possibility ofplaying it on an animatronic fish made of plastic with built-in speakers. The project isimplemented with limited hardware and no data is shared with third parties. To achievethis goal, various tools that use artificial intelligence are researched and implemented,and the animatronic fish is modified. The result of the work is a modular process thatdetects publication, transcribes, summarizes and reads the summary of weekly newsletters.The reading can then be played back on the aforementioned animatronic fish witha simple push of a button.

Syftet med det här arbetet är att upptäcka metoder och strategier för att på gehör planka musik. Genom studier har jag undersökt min lärandeprocess när jag plankar en rocklåt på gehör. Jag har fört loggbok och ljudupptagningarunder arbetsprocessen för att kunna dokumentera vad som har hänt och få vetskap om hur jag har gått tillväga. I bakgrunden har jag använt mig av det sociokulturella perspektivet som teori och denna teori har varit grunden till analysen av min lärandeprocess. Jag har då upptäckt vad jag använder för olika kulturella redskap när jag plankar och hur dessa används i min process. Dessa redskap presenteras i resultatdelen som röst och memorering, tidiga musikstudier, strukturlyssning och begränsning samt foten. Detta innebar att jag behövde memorera det jag hörde noggrant för att sedan kunna applicera det på mitt instrument. Rösten representerades som sång vilket innebär att jag sjöng det som hade memorerats och förtydligade för fingrarna vad som skulle spelas. För att kunna gå vidare och övervinna de svåra delarna i arbetet behövde jag begränsa mig till små delmål i låten och strukturera mitt arbetssätt. Mina tidiga studier och erfarenheter i musiken var grunden till att jag överhuvudtaget kunde börja plankningsprocessen och att utvecklas i den. Foten hjälpte mig att känna pulsen och förtydligade taktslaget för att kunna behålla det rätta notvärdet. I diskussionen jämför jag resultatet med tidigare forskning och litteratur som berör ämnena gehör, plankning och strategier för plankning. Jag avslutar arbetet med mina egna reflektioner kring arbetets betydelse och möjliga fortsatta studier. / The purpose of this study is to discover methods and strategies about how to transcribe[1]music by ear. Through studies, I have observed my learning process when I transcribe a rock song by ear. I have used a logbook and sound recordings during the work process to document what has happened and get knowledge of how I have been doing. In the background, I have used the sociocultural perspective as theory and this theory has been the basis for the analysis of my learning process. I have then discovered what I use for different cultural tools as I transcribe music and how these are used in my process. These tools are presented in the result section as voice and memorization, early music studies, limitation and structure listening as well as the foot as a tool. This means that I needed to memorize what I heard carefully to then apply it to my instrument. The voice was represented as song, for example, I sang what had been memorized and clarified for the fingers what would be played. In order to move on and overcome the difficult parts of the work, I had to limit myself to small sub-goals in the song and structure my way of working. My early studies and experiences in music were the reason why I could in general start the transcribing process and develop in it. The foot helped me feel the pulse and clarify the beat to keep the correct note value. In the discussion, I compare the result with previous research and literature related to topics hearing, transcribing and strategies for transcribing. I finish the work with my own reflections about the importance of work and possible further studies.

Improvisation är konsten att komponera, uttala, arrangera eller framställa någonting ej förberett. Hur gör man då för att lära sig musikalisk improvisation? Vanligen sker detta med hjälp av en musikteoretisk ingång. Detta arbete syftar därför till att ta reda på vad ett inlärningssätt på en gehörsbaserad grund kan ha för effekter. Metoden har varit att planka olika pianisters solon på samma låt och göra en egen inspelning, även den på samma låt både före och efter plankningen för att kunna jämföra dessa båda inspelningar och observera vilka resultat arbetet givit. Det har även gjorts en inspelning på en annan liknande låt både före och efter plankningen för att undersöka om utveckling som skett i den första låten även är överförbart till andra låtar. Resultatet tyder på att ett plankningsarbete leder till utveckling inom parametrarna timing och frasering, men att andra tillvägagångssätt är nödvändiga för att stärka sådant som rytm och tonmaterial.

I detta projekt har Googles röstgränssnitt (eng: Google Cloud Speech API) utvärderats utifrån syftet att skapa ett program som ska identifiera en person baserat på dess röst. Detta projekt gjordes tillsammans med ett företager Call Knut vars mål är att utforma en tjänst som bygger på AI teknik som ska ringa upp till äldre. Eftersom tjänsten riktar sig mot äldre vill företaget Call Knut ha ett program som kan identifiera de äldre baserat på rösten.  Ett program skapades med hjälp av Googles röstgränssnitt för att transkribera och urskilja två röster i en ljudfil. Därefter samlades det in ljudfiler från olika personer i ett brett åldersspann och ljudfilerna kombinerades. De kombinerade ljudfilerna analyserades sedan för att kunna verifiera om Googles röstgränssnitt är optimalt för ändamålet. I 29,2 % av de kombinerade ljudfilerna lyckades Googles röstgränssnitt med att både urskilja och transkribera. Totalt misslyckades Googles röstgränssnitt med 70,8 % av inmatningarna.  Vår slutsats blev att Googles röstgränssnitt inte är lämpligt att använda för att utveckla Call Knuts planerade tjänst där rösturskiljningen måste fungera med hög precision. Vidare utvecklingsarbete rekommenderas att fokusera på att testa andra program eller röstgränssnitt. / In this project, the Google Speech API has been evaluated based on the purpose of creating a program that will identify a person based on their voice. This project is done together with a company called Call Knut whose goal is to design a service based on AI technology that will call the elderly. Since the service is aimed at the elderly, Call Knut wants a program that can identify the elderly based on their voice.  An application was created using the Google Speech API to transcribe and distinguish two voices in an audio file. Then audio files were collected from different people in a wide age range and audio files were combined. The combined audio files were then analyzed to verify whether the Google Cloud interface is optimal for the purpose. In 29.2 % of the combined audio files Google Speech API managed to both distinguish two voices and transcribe what they said. In total, Google Speech API failed with 70.8 % of the entries.  Our conclusion was that Google's voice interface is not suitable to use to develop Call Knut’s planned service where voice recognition must work with high precision. Further development work is recommended to focus on testing other programs or voice interfaces.

Syftet med studien är hur pedagoger upplever att de arbetar samt främjar barns flerspråkighet och deras förhållningssätt till det mångkulturella. Vi har använt oss av intervjuer för att samla in data och därefter transkriberat de samt gjort mailintervjuer. Resultatet blev att alla de pedagoger vi intervjuade jobbade på olika sätt för att främja barns flerspråkighet, men många hade liknande tankar om arbetssättet. Det framgick också att det mångkulturella är värdefullt för barn som erhåller flera språk.

Eit viktig område av språkvitskapen tar føre seg korleis born lærer språk. Denne masteroppgåva ser konkret på korleis tre norske born tileignar seg funksjonelle kategoriar, meir spesifikt hjelpeverb, negasjon, topikalisering, kv-spørsmål og underordning. To av hypotesane som er nytta for å undersøke dette er framhaldshypotesen og modningshypotesen. Ut frå båe er det utkrystallisert relativt generelle prediksjonar om syntaktisk språkutvikling, og i denne oppgåva er hypotesane primært nytta til å sjå om språkutviklinga til dei tre informantane er lineær eller ikkje lineær, altså i kva rekkefølgje den syntaktiske strukturen kjem til uttrykk gjennom språket deira over tid. Oppgåva har eit spesielt fokus på C-domenet, og analyseverktøyet som er nytta for å undersøke dette er ein hypotese om det sårbare C-domenet og ein syntaktisk modell av ein splitta CP. Datagrunnlaget som er nytta for å undersøke det ovannemnde er transkripsjonar av nyinnsamla opptak av spontan tale frå tre norske jenter i alderen 24 til 31 månader. Opptaka er gjorde med jamne mellomrom i eit halvt år. Den språkutviklinga ein finn i dataa som ligg til grunn for oppgåva, gir ikkje eintydig støtte til nokon av dei tre nemnde hypotesane, men ulike element av funna passar med delar av hypotesane. Spesielt syner linearitet seg å vere eit komplekst tema fordi setningsstrukturen på éi side ikkje ser ut til å utvikle seg trinnvis frå botnen og opp, men på ei anna side syner det ein kan kalle eit stabilitetsproblem, der dei høgaste delane av strukturen oftare er ikkje målspråklike enn dei lågare delane. I denne oppgåva vert dette skildra som at setningsstrukturen har meir og mindre stabile komponentar.

This thesis aims to understand transcription as a critical transmission practice in the digital medium in order to add to the research surrounding digital library initiatives that make these research materials available and accessible. The project to transcribe the records of Lapland priest J. A. Nensén at Umeå University aims to publish the transcriptions in the cultural heritage database Alvin by Uppsala University Library. Looking at these two Swedish projects can better illustrate the issues surrounding digital tool application and integration. This thesis first explores the transcription practices of a group of scholars transcribing J. A. Nensén’s records. By understanding their model, a better picture of transcription as a scholarly practice can be achieved that can be useful when selecting a digital transcription tool. The study then identified appropriate transcription tools and reviewed the ones most applicable for the project based on the group’s paradigm. It was discovered that the main disparity in transcription practice is the balance between producing a diplomatic transcription and one that is readable. The primary consideration in transcription tool selection was found to be the goals of the project; in this case, those of the transcribers. This determined the tools to be reviewed. These were: FromThePage, Scripto, T-Pen, and Wikisource. All the tools are suitable to the editors, but they still present some obstacles in regards to diplomatic transcription.