Global ETD Search

191	Dopet – symbol eller sakrament? : en granskning av dopdebatten inom Svenska kyrkan, inför förändringen av reglerna för kyrkotillhörighet Övermalm, Sara January 2000 (has links) Svenska kyrkan har, jämfört med övriga kristna kyrkor, varit unik med sina regler för kyrkotillhörighet. Dessa regler, som i praktiken inneburit att de flesta svenska medborgare fötts in i medlemskap, har länge debatterats. Många har hävdat att Svenska kyrkan bör grunda sitt medlemskap på dopet. 1996 trädde nya regler i kraft, enligt vilka dop eller anmälan är en förutsättning för medlemskap. Detta beslut föregicks av en debatt som synliggjorde uppdelningen mellan en hög- och folkkyrklig syn. De högkyrkliga har i debatten betonat dopet som sakrament, och jämställt Svenska kyrkan med Kristi kropp och församling, i sina argument för att låta dopet bli medlemsgrundande. De folkkyrkliga har istället betonat kyrkans funktion, och vill inte jämföra Svenska kyrkan, dess villkor och uppgift med den nytestamentliga kyrkan. Dagens kyrka fungerar under förutsättning av öppenhet mot folket, vilket enligt den folkkyrkliga synen hindras om dopet är medlemsgrundande. Slutsatsen av detta, är att en konstruktiv debatt ofta hindrats av att man förbisett dessa grundläggande värderingsskillnader. / Uppsatsförfattaren har i tur och ordning burit följande efternamn: Larsson, Övermalm, Irisdotter och slutligen Irisdotter Aldenmyr. dop dopdebatt kyrkotillhörighet medlemskap dopsyn människosyn gudsbild folkkyrka övergångsrit dopsed sakrament försoningslära Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Dogmatics with symbolics Dogmatik med symbolik Faith and reason Tros- och livsåskådningsvetenskap Sociology of religion Religionssociologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
192	Positiv kristen djursyn Wesslén, Per Erik January 2006 (has links) Syftet med den här uppsatsen har varit att uppmärksamma uppvärderande omnämnanden av djur i kristen texttradition, företrädesvis i evangelierna, men också i apokryfisk litteratur och i Uppenbarelseboken. Fokus har legat på Jesustexterna, eftersom Jesus är kristendomens förgrundsgestalt och kärna. Därför har djuren kring Jesus blivit mitt huvudstudium, men en återblick görs också till Gamla Testamentet, för att visa att en positiv djursyn finns redan i Moseböckerna och i skapelseberättelsen. Kristen teologi och tradition har negligerat dessa uppvärderande djurbilder, för att istället fokusera på nedvärderande omnämnanden av djur. Den negativa djursynen har varit fullständigt dominerande, och därför är det nödvändigt, menar jag, att arbeta på det sätt som jag föreslår, för att skapa en motvikt och balans. Min arbetshypotes har varit att det existerar uppvärderande omtalanden och beskrivningar av djur, i viktiga sammanhang, och min undersökning har sedan handlat om att identifiera sådana texter, vilket jag också lyckats med. Detta redovisas i analyser av texter och traditioner om djurens närvarande vid Jesus födsel och dop, texter om Jesus harmoniska tillvaro tillsammans med vilda djur, om åsnans viktiga roll i samband med intåget i Jerusalem, och Jesus som Guds lamm. I Uppenbarelseboken triumferar Lammet och lovsjungs på samma sätt som Gud. Min teori om orsaken till att kristen teologi och tradition har valt att företräda en nedvärderande djursyn är att det är en fråga om makt. Det handlar om maktförhållandet mellan djur och människa, om människans ovilja att erkänna djurens värde, eftersom människans överordning är en följd av djurens underordning. Därför har djuren, liksom kvinnan, marginaliserats och osynliggjorts i bibeltexterna och i kristen historia, eller glorifierats och fått stå symbol för mänskliga eller gudomliga fenomen och ideal. Jag diskuterar problematiken med djursymboliken, där djur visserligen framhålls, men inte som djur, inte för vad de själva är, utan som en bild för mänskliga ideal. Att läsa djuromnämnanden i Bibeln som företrädesvis symboliska är en läsning som delvis bidrar till nedvärderingen och negligerandet av djuren. Djuren måste äntligen få ses som djur, inte bara som poetiska bilder för någonting annat. Eftersom samhället i övrigt har aktualiserat djurfrågor, frågor om djurens värde och rättigheter, är det angeläget att också kristendomen öppnar sig för dem. Därför anser jag att slutsatserna av min undersökning, resultaten, det vill säga alla de många konkreta exempel på uppvärderande djuromnämnanden som finns, inte minst i berättelserna om Jesus, kan lyftas fram och tas på allvar av kristenheten. Kristendomen behöver inte revideras för att komma i kapp det sekulära samhällets engagemang i djurrättsfrågor. I min uppsats har jag hävdat att man – om man gör sig fri från den diskriminerande läsning, som utgår ifrån Augustinus och Aquino, och försöker se texterna på nytt – kan finna en mycket djurvänlig kristendom, som visar att denna religion inte alls behöver ses som negativt inställd till djuren, att kristendomen tvärtom kan utgöra en god grund för en etisk, kärleksfull syn på, och behandling av, djur. djuretik etik djursyn kristen tro djur bibelvetenskap djur i bibeln djursymbolik orena djur Bileams åsna Guds Lamm Faith and reason Tros- och livsåskådningsvetenskap HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
193	Barn i sorg : Var kan lärare hitta vägledning i mötet med dessa barn? Svedberg, Britt-Marie, Svedberg, Li January 2003 (has links) Att under sin uppväxt förlora en nära anhörig är en svår upplevelse. De barn som drabbas behöver ofta mycket stöd och hjälp ifrån vuxna i sin närhet för att klara av sorgen. Det här arbetet handlar om var vi som lärare kan få stöd i hur vi kan hjälpa dessa barn. Vi tror att många vuxna kan känna sig otrygga i en sådan här situation och kan behöva hjälp och stöd från någon med mer erfarenhet och kunskap i ämnet. Syftet med arbetet var att genom intervjuer med representanter från olika instanser ta reda på var vi kan hitta denna vägledning och hur den i praktiken kan gå till. I litteraturgenomgången tas skolans roll i barns sorg, barns förståelse av döden i olika åldrar och några av de vanligaste reaktionerna upp. Detta för att ha möjlighet att möta dem på så rätt sätt som möjligt. Kunskapen behövs också för att känna trygghet i en svår situation. I resultatet visar intervjusvaren på vilket sätt Svenska kyrkan, den lokala krisgruppen, specialpedagogen och områdeschefen kan vägleda och stödja lärare i barns sorg. Arbetet vänder sig främst till lärare och blivande lärare som möter barn i sorg. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2002. religionsdidaktik barn sorg små barns sorg döden kris krisreaktion krisbearbetning existentiella frågor livsfrågor bemötande sorgereaktion Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Psychology of religion Religionspsykologi Faith and reason Tros- och livsåskådningsvetenskap Subject didactics Ämnesdidaktik HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
194	The Core-based Worldview model Oldfield, Edwin January 2019 (has links) This essay starts at the proposition that there is not yet a satisfying way to differentiate between different worldviews. Although many attempts have been made, they fail in ways that are difficult to pinpoint. The usual way of researching a worldview is to start from a set of questions that are deemed fundamental to our beliefs, a method the author regards as flawed. In this essay it is instead proposed that we should regard actions and behaviour to determine worldview, because they lead us to the essential part of worldview, the core. To get a worldview with this method, we would categorise different tendencies of actions of individuals, instead of trying to ask them questions and categorising the answers. From this, a model of four different worldviews is established based of four different aims that are sought in actions. These for are: the way of virtue; the way of empowerment or worldly security; the way of pleasure; and the way of spiritual liberation or salvation. The aim of this model is to increase our explanatory power in terms of what people believe, why they act as they do, and what decisions they reach. Worldview ethics model worldview-model worldview model worldview method of worldviews Religion Christianity Hinduism Islam Philosophy Kierkegaard Nietzsche Philosophy of Religion Edwin Oldfield Worldview differentiation Purusartha Belief Representationism Interpretationism Dispositonalism Virtue Världsbild Livsåskådning Tros- och livsåskådningsvetenskap Religionsfilosofi etik filosofi Edwin Oldfield Kierkegaard Nietzsche Purusartha Världsbildsdifferentiering Tro Representationism Interpretationism Dispositionalism Dygd Religious Studies Religionsvetenskap Philosophy Filosofi Ethics Etik

Page generated in 0.0922 seconds