<p>Uppsatsen består framför allt av en jämförelse mellan de nygnostiska inslagen i filmerna Matrix, Matrix Reloaded, Matrix Revolutions samt Animatrix och den antika versionen av gnosticism. Jag har speciellt använt mig av Valentinus kosmogoni hämtad ur H. Jonas bok ”The Gnosic Religion”, för denna jämförelse. Hela arbetet sträcker sig dock över flera områden och ämnen som historia, genus, sociala och politiska förändringar, våra media och existentiella spörsmål i västvärlden idag mm.</p><p>Eftersom gnosticismen delvis uppstod och formades i nära förhållande till kristendomen, samt levde vidare under ytan av det etablerade fram till nyligen, finns det flera paralleller mellan dåtid och nutid. Idag är ett tydligt tecken på detta New Age, det samlingsbegrepp som rymmer så mycket men som likt gnosticismen delar på många föreställningar. T.ex. människans vilja till förmåga bortanför och utöver materien/kroppen, hennes eget inre gudomliggörande och behovet av en transcendent messias mm. Profana likheter kan vara pessimism, nihilism, känslan av en konstgjord och overklig verklighet, verklighetsflykt mm.</p><p>På ett annat plan handlar uppsatsen om människans mytologiserade/andliga psykologi, dels om Jungs arketypiska psykologi och dels om nyandlig mystik. Hur de kliver in och tar över tomrummet i den traditionellt vetenskapliga och rationella värld vi ”mytlösa” lever i. Den religiösa mystiken var en allmän realitet förr i tiden, men blev s.a.s. bortrationaliserad i upplysningens och senare protestantismens era. Människans belägenhet i den tekniskt avancerade världen har förändrat mycket, också hennes psyke. Bröderna Wachowskis filmverk visar också tydligt på den gnostiska versionen av uppdelningen mellan omedvetna, medvetna och upplysta. Att ”felet” med människan är hennes okunskap om den yttre verkligheten, och att räddningen ligger i ett introvert sökande efter sanningen. Uppsatsens helhet rör sig alltså både i det yttre och det inre, likt Matrixtrilogin och ny/gnosticismen, över tid och rum samt mellan olika tekniska mediala medel.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka svenska ungdomars värderingar, samt att utreda om det fanns någon skillnad mellan pojkar och flickors värderingar. Undersökningarna har tagit avstamp i Ronald Ingleharts teori om att den västerländska människan lämnar materialistiska värderingar för att anamma något som han kallar postmaterialism. Med detta menar han att människan söker inre lycka och personlig tillfredsställelse snarare än materiell välfärd och fysisk trygghet.</p><p>Metoden som använts har varit en enkätundersökning, där 51 ungdomar på en gymnasieskola i Sverige svarat på frågor om sina värderingar. Därefter har även kvalitativa intervjuer gjorts med fyra utav ungdomarna. Resultaten har sedan jämförts med liknande studier inom ämnesområdet. Undersökningen visade att informanternas värderingar, precis som Inglehart förutspått, var mer postmaterialistiska än vad de var materialistiska. Den pekade också på att ungdomarna värderade individualistiska värden högre än kollektivistiska. Undersökningen av pojkar och flickor visade att flickorna oftare värderade postmaterialistiska värden, såsom att vara trygg i sig själv och må bra, än vad pojkarna gjorde. Den pekade också på att pojkarna, i större grad än flickorna, hade individualistiska värderingar.</p> / <p>The aim of this study was to investigate the values of Swedish youth and explore whether there were any differences in the values of boys and girls. The study draws on the work of Ronald Ingleharts, who claims that western people are increasingly abandoning materialistic values in favour of inner satisfaction and personal freedom, also referred to as post-materialistic values.</p><p>To study this idea, students from a Swedish high school were asked to complete a questionnaire (N=51) and take part in an interview (N=4), addressing their current values and beliefs. The result of the study indicated that the students had more post-materialistic values than materialistic and that they had more individualistic values than collectivistic. It also showed that girls were more post-materialistic than boys, and that boys were more individualistic than girls.</p>

<p>Är Gud är död? Det påstod i alla fall Nietzsche vid förra sekelskiftet. Nu, när vi stigit in ett nytt sekel, och Nietzsche sedan länge är död, kan vi konstatera att för många på jorden är Gud i högsta grad levande. Här i Europa är det ändå tydligt att Gud, är på väg att tyna bort, särskilt i Sverige betyder Gud, religion och traditionella värderingar väldigt lite. Internationella undersökningar visar att vi svenskar är det mest sekulariserade folket i världen. Jung menade, för mer än femtio år sedan, att vi västerlänningar har tappat vår kapacitet för religiösa erfarenheter genom att vi har förlorat kunskap om vad religion ”egentligen” är, ett mänskligt grundbehov. Han menade att när människor är i livskriser kommer de närmare sin egen erfarenhetsgrund, då får de yttre historiskt och kulturellt burna symbolerna och myterna existentiell mening och bärkraft. De korresponderar med något inom människan, något givet.</p><p>Måste man hamna i en livskris för att ta sina egna livsfrågor och andliga längtan på djupt allvar? Ja kanske, många som söker sin andlighet har drabbats av någon större kris i sitt liv. Syftet med denna uppsats är att försöka finna hur den ”vanliga” människan, som har hamnat i en livskris i Gävle, ser på andlighet och hur de har funnit andlighet. Jag använde en kvalitativ metod och jämförde med tre experter på området. Den slutsats jag har kommit fram till genom detta arbete är att andlighet är en underutnyttjad resurs, som kan mätta vår vardag, att den som vet ”varför man lever”, uthärdar nästan varje ”hur man lever”, alltså funnit livets mening.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken syn några företrädare för Svenska Kyrkan har på homosexualitet. Uppsatsen behandlar följande områden inom frågan om homosexualitet: Intervjupersonernas inställning till homosexualitet, Det bör finnas plats för flera åsikter inom kyrkan, En bibeltolkningsfråga, Homosexualitet är inte naturligt, Registrerat partnerskap, Partnerskap är inte ett äktenskap, Intervjupersonernas inställning till homosexuellas rätt att ansöka om adoption, Har alla rätt till allt?, Konsekvenser i verkligheten, Inga problem med homosexuella präster, Konflikt att vara kristen och homosexuell?, Frågan om homosexualitet är ett problem inom kyrkan. Diskussion och slutsatser kring dessa kategorier återges under varje kategori. Det breda spektra av åsikter inom området som min undersökning givit, speglar, med största sannolikhet, desamma som finns bland övriga företrädare för Svenska Kyrkan, dock bara en bråkdel av dem.</p>

<p>Den latinamerikanska befrielseteologin har nått ut över världen. I alla fall till en del grupper. De radikala katolska befrielseteologerna och deras medkämpar har med hjälp av Bibeln kombinerad med samhällsvetenskaplig analys ökat medvetenheten om de sociala och ekonomiska orättvisorna men de har inte lyckats lösa problemen. Konservativa krafter har motarbetat befrielseteologerna i alla år. Samtidigt som befrielseteologerna hyllas över världen för sitt arbete till förmån för de fattiga och förtryckta har de blivit hårt kritiserade. Bland annat har de kritiserats för sitt samarbete med marxister och för att de blandar politik och religion. Befrielseteologerna har också kritiserats för att de inte har tänkt tillräckligt på kvinnofrågor och ursprungsbefolkningar.</p><p>I denna uppsats söker författaren via litteraturstudier svaret på om befrielseteologin har någon förankring i den latinamerikanska kulturen. Latinamerika är stort. Därför har arbetet avgränsats till att handla om den brasilianska kulturen. Brasilien är ett motsägelsefullt land. Kontrasterna är stora mellan kulturerna, mellan fattiga och rika samt mellan utveckling och underutveckling. Miljöproblemen och de sociala problemen är komplicerade. Befrielseteologerna är många. Författaren har valt att titta närmare på peruanen Gustavo Gutiérrez som brukar anses som befrielseteologins grundare, brasilianaren Leonardo Boff som nyligen fick alternativa nobelpriset för fredsbevarande arbete och brasilianaren Helder Camara som levde ett långt liv i befrielseteologins tjänst.</p>

<p>Min ambition med den här uppsatsen är att påvisa att fotboll kan ha samma effekt och samma funktion som kyrkan, när det gäller att bearbeta sorg. Jag har även som syfte att framhålla likheter gemensamma nämnare och samarbete mellan fotboll och religion.</p><p>Jag tycker att jag har fått svar på min fråga: Om fotboll och religion kan fylla samma funktioner? Mitt svar är helt klart ja. Allt från att man hänger sig till någon gud/spelare till att dra nytta av kyrkan/fotbollen vid ett sorgearbete, för att bearbeta känslor. Även när man jämför kyrkans funktion när det gäller sorgearbete med det jag har fått fram, så ser jag ingen större skillnad. Men jag ska betona att sorgarbetet under fotbollens försyn inte passar alla, men det gör inte kyrkan heller, vill jag påstå. Även avarterna av församlingar finns i båda lägren. Sekter på kyrkans sida och firmor på supporterklubbarnas sida är kyrkan och idrottens negativa inslag.</p><p>Fotbollen berör en väldigt stor massa, där de kan få utlopp för sina känslor och där man kan få bearbeta sina känslor också. Jag har kommit fram till att fotboll kan fungera lika bra som en religion oavsett vad en människa söker. Men att en kombination eller att man utövar både en religion och är hängiven fotboll är inget hinder. Snarare tvärtom, skulle jag utrycka det. Avslutningsvis vill jag konstatera att i fotboll och religion finns det tro, hopp och kärlek, ingen har mer och ingen har mindre.</p>

<p>Att under sin uppväxt förlora en nära anhörig är en svår upplevelse. De barn som drabbas behöver ofta mycket stöd och hjälp ifrån vuxna i sin närhet för att klara av sorgen.</p><p>Det här arbetet handlar om var vi som lärare kan få stöd i hur vi kan hjälpa dessa barn. Vi tror att många vuxna kan känna sig otrygga i en sådan här situation och kan behöva hjälp och stöd från någon med mer erfarenhet och kunskap i ämnet. Syftet med arbetet var att genom intervjuer med representanter från olika instanser ta reda på var vi kan hitta denna vägledning och hur den i praktiken kan gå till.</p><p>I litteraturgenomgången tas skolans roll i barns sorg, barns förståelse av döden i olika åldrar och några av de vanligaste reaktionerna upp. Detta för att ha möjlighet att möta dem på så rätt sätt som möjligt. Kunskapen behövs också för att känna trygghet i en svår situation.</p><p>I resultatet visar intervjusvaren på vilket sätt Svenska kyrkan, den lokala krisgruppen, specialpedagogen och områdeschefen kan vägleda och stödja lärare i barns sorg.</p><p>Arbetet vänder sig främst till lärare och blivande lärare som möter barn i sorg.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2002.

Har vi svartskallar eller invandrarbarn i Bollnäs kommun? Vi kan se tendenser i vårt samhälle, att ytterlighetsgrupper för främlingsfientlighet ökar, samtidigt som Sveriges ekonomiska läge förändrats. Den lågkonjunktur som drabbat landet sedan ett flertal år, med ökad arbetslöshet som följd, har förvärrat situationen och i vissa fall lett till klart uttalad invandrarfientlighet. Även media har stor betydelse och genomslagskraft, genom att många gånger förstärka det främlingsfientliga budskapet. Skolans nya läroplan, Lpo 94, säger att skolans riktlinjer, bland annat skall vara, att arbetet i skolan aktivt skall motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. En uppgift som lärare är, att bekämpa destruktiva krafter och skapa ett positivt klimat för våra invandrarelever. Här bör skolan och lärarna aktivt medverka till att främlingsrädsla inte utvecklas till rasism. Vi har valt att göra en lokal undersökning om svenska Bollnäselevers attityder mot barn från andra länder. Vi har även tittat på om attityderna har förändrats under de tio år vi har haft invandrarbarn här i Bollnäs. Tidigare undersökningar visar ingen klar tendens om och hur attityderna har förändrats. Enligt Lange och Westins' ungdomsundersökning, 1993, kan man generellt säga att ungdomars attityder har blivit något lite mer positiva, men till svensk flyktingpolitik har ungdomarna blivit betydligt mer kritiska än tidigare. Attityder lärs in från föräldrar och närstående. Frågan är då om skolan kan påverka negativa attityder till invandrarbarnen? Jo, genom information och en personlig relation till invandrarna kan de negativa attityderna påverkas åt det positiva hållet. Vår slutsats är att invandrarbarnens situation i Bollnäs är bra och att klimatet har blivit bättre sedan 1985. Invandrareleverna är en del av skolans värld idag. De är med och leker på rasterna, okävdesorden har inte ökat under senare år, trots att det allmänna klimatet har hårdnat. Lärarna är medvetna om kulturskillnader mellan eleverna, men betonar likheter istället för olikheter. I vår undersökning säger Bollnäseleverna: ”Här har vi invandrarbarn!” / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 vt 1995.Råsie Sigvardsson har senare bytt efternamn till "Sigvardsson-Berbres".

Hur bedrivs religionsundervisningen på skolorna idag? Hur tolkas och förstås religionsundervisningen av eleverna? Kan man arbeta med bibelberättelser, etik- och moralfrågor inom samma arbetsmoment? I vår undersökning ville vi bl.a. se och förstå: hur lärare praktiskt bland elever arbetar med religionsundervisning och med inriktning mot bibelberättelser hur de presenterar och berättar händelserna för eleverna vilka motiv de har för undervisningen hur eleverna uppfattade undervisningen och innebörden i berättelserna hur man kan väva samman bibelberättelserna med etik- och moralfrågorna / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1992.

Jag fick genom uppsatsen bekräftat det som jag redan innan anat, nämligen att religionsämnet i mångt och mycket faktiskt upplevs som ett ämne som är svårt att undervisa i, av olika skäl som jag närmare redogör för i själva uppsatsen, och att ämnet tenderar att bli ett ämne man tar tag i, då det dåliga samvetet över att man inte ger det det utrymme det enligt läro- och timplan skall ha, plågar läraren allt för mycket, eller att man helt enkelt lämnar över det till någon annan lärare, som antas ha större kunnande och/eller motivation. Dessutom upptäckte jag att många lärare fortfarande uppfattar religionsämnet som huvudsakligen ”kristendomskunskap”, och att man alltså i ganska liten utsträckning följer de nyare läroplanernas intentioner beträffande ämnet. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 vt 1995.