I denna uppsats har jag undersökt hur  Harold Campings domedagsrörelses, ”Campingitismens” och därmed radiostantionsnätverk Family Stations Inc.s, religiösa föreställningsvärld ser ut som de sprider världen över. Undersökningen går igenom frågorna: (1) vem är mannen bakom profetian om den 21 maj 2011?, (2) vilka är Harold Campings centrala läror och vad grundar de sig på?, (3) på vad grundar sig hans profetia om Jesu återkomst den 21 maj 2011?, (4) vad är hans föreställning om frälsning och hur kan man realisera detta mål?, (5) hur skiljer sig ”Campingitismens” frälsningsläror från Heaven’s Gates eller finns det några likheter mellan dem? (6) vad är det som lockar folk till ”Campingi-tismen”? 89-årige amerikanen, Harold Camping verkställande chef och grundare av USAs nittonde största radiostationsnätverk  Family Stations Inc., kallad Family Radio tolkar Bibeln samt profeterar om domedagen på sitt allegorisk sätt genom sina radiosändningar, internet, satellit TV och sina 30-tal böcker och häften runt om i världen. Hans mening tycks vara att evangelisera var och en här på jorden. Utan att ha någon teologisk utbildning verkar han ändå kunna sin Bibel från pärm till pärm. Campings centrala läror hänger strikt ihop med Bibeln, den är den enda ultimata sanningen som ska lydas ordagrant. Hans förhållande till religion, till ett kristet liv och Bibeln har kalvinistiska influenser och fundamentalistiska drag enligt min uppfattning. Läran om den dubbla predestinationen anser jag också som uppenbart inom hans läror. Just nu fokuserar han på sin profetia, dess hållbarhet och vad Jesu återkomst har för konsekvenser för troende och icke-troende. Enligt Camping grundar hans profetia sig på noggranna bibelstudier och hans ”bevismaterial” innebär en mäktig mängd av numerologi, matematik och allegoriseringar. Campings förhållningssätt till frälsning kan beskrivs bäst som redan nämnt läran om den dubbla predestinationen – frälsning är alltid oförtjänt, man kan inte påverka den på något vis och den är bestämd redan i förväg av Gud likaväl dem vars öde det är att bli annihilerade för gott medan t.ex. Heavens Gates medlemmar ansträngde sig hårt att uppnå den nästa evolutionära nivån och slutligen deras himmelrike T.E.L.A.H, för att bli en asexual silverfärgad varelse i kosmos. ”Campingitismens” ökade popularitet kan bero på samtida omständigheter som präglas av politiska och ekonomiska problem, naturkatastrofer, kris, storolyckor osv. som i sin tur lyfter upp det andliga hos människor. Dessutom är folk runt i världen i olika grad besvikna på samhällets institutioner och ”Campingitismen” kan utgöra ett slags protest mot det moderna och därmed mot olika institutioner och myndigheter.

This essay investigates interpretations of evil as expressed in contemporary music, focusing mainly on lyrics in contemporary popular music. The purpose is to analyze whether there is acertain aesthetic embracing of risk and innovation on display when discussing such subject matters, and to relate such aesthetic connotations to cultural and religious aspects. Lyrical interpretations of evil in a musical context appear to be existent in different forms andare in various ways attempts to integrate the existence of evil acts, as leading to suffering and pain, by incorporating such themes into lyrical material. There appears to be a possible aesthetic embraced when artists are advocating evil acts, however, not totally separable from the aesthetics of the extreme metal scene. Such forms of creative practice appear as reliant on the dialectic between historical perceptions of morality,modern society as globalized, segmented and restructured and the reoccurrence of religion in a secularized perspective. Themes regarding evil appear in this form of aesthetic in different ways to traditional discourse; making use of historical and contemporary images of evil and portraying them as desirable in various ways. In some instances such creative release is also linked to religious belief and practise, making the artistic performance equivalent of a transcendental event.

The nature of evil is clearly defined in catholic dogma and tradition but, though very rarely addressed, what is actually preached and transmitted in pastoral context often differs significantly from this line of thought. Based on the experience that the topic is often evaded or treated poorly, as well as on information concerning a recent increase in reports of demonic possession in western society, this study explored the schism within the church concerning evil. It was noted that embarrassment - as in the face of 21st century-enlightened-thought the Church still officially states the existence of the Devil and associated malevolent spirits - seems to have promoted an intellectual cover-up. While not desiring to inhibit freedom of thought or opinion, this work aimed at establishing clarity, coherence and truthfulness concerning teachings of the Church, and implications. It was argued that left in the dark as to the Church’s concept of spiritual reality, and ensuing controversy, the laity is not given fair opportunity to make existential choices, reach own conclusions or put forth important questions and issues for debate. The study was grounded in a systematic presentation of catholic dogma on evil, followed by a phenomenologically inspired method of analysis. Recent theological arguments put forth by the New Theology were related to extracts of an extensive interview with a catholic exorcist in Sweden (included in full). It was shown how the traditional Christian idea of Jesus Christ is inseparably bound up with, and based on, the concept of spiritual forces of light/good and darkness/evil, mutually repelling each other. It was concluded therefore that annihilation of the devil in one way or another, inevitably ends up by making the incarnation pointless, deconstructing not only traditional concepts of evil but the whole Christian idea in itself. The need for open discussion was stressed, including uncomfortable implications of belief in the existence of a spiritual evil.

Religioners symbolsystem kan, utifrån ett sociologiskt och antropologiskt perspektiv, uppfattas som grund för hur människor skapar och upprätthåller kultur och social ordning. Inom gudinnetron riktas som oftast kritik mot de monoteistiska religionerna så som kristendom, judendom och islam. Man menar att dessa religioners etik, mytologi och symbolik tolkas och reproduceras utifrån en androcentrisk norm som främst gynnar exploatering av kvinnor, barn och jorden själv. Makt är ett nyckelbegrepp i dessa sammanhang. Mitt syfte är att förstå hur gudinnetrons symboliska system skapar förståelse av begreppet makt. Min huvudfråga är: Hur ser gudinnetrons förståelse av begreppet makt ut? Jag har funnit att gudinnetroendes förståelse av makt kan härledas till upplevelsen och förståelsen av den immanenta Gudinnan. Gudinnan är livskraften och livscykeln som människor och natur är sammanlänkade i och därav lever i gemenskap inom. Detta leder till en maktförståelse där makt främst ses som människans förmåga att utifrån den immanenta livskraften handla i världen för helhetens bästa. Att använda sin makt för att dominera över andra är därmed inte ett uttryck för makt som har sin grund i upplevelsen av den immanenta Gudinnan utan istället ett uttryck för "makt över".

Min ambition med den här uppsatsen är att påvisa att fotboll kan ha samma effekt och samma funktion som kyrkan, när det gäller att bearbeta sorg. Jag har även som syfte att framhålla likheter gemensamma nämnare och samarbete mellan fotboll och religion. Jag tycker att jag har fått svar på min fråga: Om fotboll och religion kan fylla samma funktioner? Mitt svar är helt klart ja. Allt från att man hänger sig till någon gud/spelare till att dra nytta av kyrkan/fotbollen vid ett sorgearbete, för att bearbeta känslor. Även när man jämför kyrkans funktion när det gäller sorgearbete med det jag har fått fram, så ser jag ingen större skillnad. Men jag ska betona att sorgarbetet under fotbollens försyn inte passar alla, men det gör inte kyrkan heller, vill jag påstå. Även avarterna av församlingar finns i båda lägren. Sekter på kyrkans sida och firmor på supporterklubbarnas sida är kyrkan och idrottens negativa inslag. Fotbollen berör en väldigt stor massa, där de kan få utlopp för sina känslor och där man kan få bearbeta sina känslor också. Jag har kommit fram till att fotboll kan fungera lika bra som en religion oavsett vad en människa söker. Men att en kombination eller att man utövar både en religion och är hängiven fotboll är inget hinder. Snarare tvärtom, skulle jag utrycka det. Avslutningsvis vill jag konstatera att i fotboll och religion finns det tro, hopp och kärlek, ingen har mer och ingen har mindre.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken syn några företrädare för Svenska Kyrkan har på homosexualitet. Uppsatsen behandlar följande områden inom frågan om homosexualitet: Intervjupersonernas inställning till homosexualitet, Det bör finnas plats för flera åsikter inom kyrkan, En bibeltolkningsfråga, Homosexualitet är inte naturligt, Registrerat partnerskap, Partnerskap är inte ett äktenskap, Intervjupersonernas inställning till homosexuellas rätt att ansöka om adoption, Har alla rätt till allt?, Konsekvenser i verkligheten, Inga problem med homosexuella präster, Konflikt att vara kristen och homosexuell?, Frågan om homosexualitet är ett problem inom kyrkan. Diskussion och slutsatser kring dessa kategorier återges under varje kategori. Det breda spektra av åsikter inom området som min undersökning givit, speglar, med största sannolikhet, desamma som finns bland övriga företrädare för Svenska Kyrkan, dock bara en bråkdel av dem.

Jag ämnar med den här uppsatsen att belysa det teologiska språket som den mänskliga konstruktion jag anser det vara. Mitt syfte är att fokusera på faran att ensidigt betona metaforen om Gud som en man, som personlig och opersonlig varelse, och att diskutera den metaforiska innebörden hos den bibliska Gudsbilden och att påskina den revidering jag anser vara nödvändig i det metaforiska språket av Gudsbilden, som är genomsyrat av en patriarkalisk anda. Det andra blir litteraturstudier med anknytning till ämnet och en slutlig avhandling och diskussion med hjälp av vad jag fått fram.

Syftet med denna uppsats är att beskriva skrattets, humorns och komikens roll inom religionen i allmänhet och kristendomen i synnerhet. Min frågeställning är: Har skratt, humor och komik påverkat och förändrat förhållanden inom religionen, tron, kyrkan? Har skrattet påverkat det bestående, den regerande uppfattningen som förfäktades av dem som innehade makten inom samhälle och kyrka? Min tes är att skratt och humor tillsammans med många andra fysiska och kroppsliga uttryck har en viktig roll i att budskapet tolkas rätt och rättvist. För att uppnå detta syfte vill jag ge en bakgrund där jag beskriver några teorier om skrattets och humorns väsen och funktion med särskild fokus på förändring och påverkan. beskriva ett antal exempel ur kyrkohistorien som beskriver hur humor, ironi och gyckel använts dels för att tydligare förmedla budskapet och dels för att visa på hur makt och överhet förvanskat detta budskap. Exemplen är valda utifrån att det kan tas för troligt att de har påverkat sin samtids utveckling. Utifrån frågeställningen om förändring av rådande förhållanden i sin tid har jag valt att återge i referatform samt analysera fyra gycklarspel från medeltiden, sammanställda av Dario Fo, där gycklet i komik och allvar verkade förändrande i sin ursprungsmiljö men också skulle kunna påverka och förändra i vår tid.

Söder om Goas partystränder ligger den ganska fridfulla staden Gokarna. Gokarna har sedan början på 1980-talet varit en träffpunkt för både religiöst sökande västerlänningar och indier som insett att de kan tjäna pengar på de nyfikna turisterna. Turister som söker sig utanför sina trygga hem för att fylla andliga hål som den västerländska kulturen lämnat öppna. Jag fascinerades av den andlighet som uppstår bland turister som lever lata dagar på stränder där allt är serverat för en billig penning. Den andlighet som kommer av introspektion i en religiös omgivning. Jag har själv sedan början av 2000-talet då jag genomförde min första resa till Indien varit en del av den växande ungdomskultur som kan kallas backpacker. Det är med mina egna erfarenheter av resande och religiös nyfikenhet jag nu har påbörjat min tredje resa i Indien som ska resultera i en uppsats om andligt sökande västerlänningar i Gokarna, Indien. Syftet med denna uppsats är att försöka kartlägga några av de tankar och handlingar rörande religion och ritual som mina informanter, backpackers i Gokarna, Indien har.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka vilka religiösa föreställningar som kommer till uttryck i Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd. Verket publicerades 1933 vid en tidpunkt då två viktiga idétraditioner (kristendomen och framstegstanken) förlorat sina givna värden och auktoriteter. På den svenska skönlitterära marknaden hade modernismen gjort sitt intrång. Martinson själv är emellertid definierad som statarförfattare. De frågeställningar jag har utgått från i analysen av Kvinnor och äppelträd är; hur kristendomen framställs, vilken bild av romanen fås genom jämförandet med bibliska motiv samt om det går att finna tankemönster ur andra religioner än kristendomen? I uppsatsen har jag utforskat religiösa tankar och idéer främst genom att analysera Kvinnor och äppelträd ur ett jämförande perspektiv. Jämförandet bygger på en intertextuell, religiös basis då jag använt mig av Bibeln som jämförelseunderlag. Utgångspunkterna är då de kvinnliga huvudkaraktärerna, eftersom romanen är uppbyggd med en stark personorientering, samt de tillfällen då äppelträden uttalas explicit i texten. Sammanfattningsvis går att säga att kristendomen framställs som en negativ faktor i romanen. Det bibliska jämförandet visar på normernas negativa konsekvenser och styrka när människan inte kan få leva utifrån individuella egenskaper och behov. Samtidigt har viktiga nyanser av tillvaron blivit synliga genom dessa jämförelser. Tolkningen av verket är att allt levande måste betraktas utifrån ett holistiskt perspektiv. En biocentrisk världsbild gör sig gällande redan då romanen analyseras utifrån dess form och framstår som ett genomgående motiv. Detta i sig påminner även om modernismens primitivistiska världsbild där idealet är en fri människa som lever i harmoni med naturen och med sinnen som är öppna för livets mångfald. Den litterära tillvaron uppvisar vidare panteistiska drag av en cirkulär världsbild samtidigt som människans särställning i Guds skapelse blir ifrågasatt. Såväl kristendomen som vetenskapen och människans tekniska framfart problematiseras och nyanseras.