Twitter has over 313 million users, with 500 million tweets produced each day. Society’s growing dependence on the internet for self-expression shows no sign of abating. However, recent research warns that social media perpetuates loneliness, caused by reduced face-to-face interaction. My thesis analyzes and demonstrates the important role facial expressions play in a conversation’s progress, impacting how people process and relate to what is being said. My work critically assesses communication problems associated with Twitter. By isolating and documenting expressive facial reactions to a curated selection of tweets, the exhibition creates a commentary on our contemporary digital existence, specifically articulating how use of social media limits basic social interaction.

Sports fandoms, historically, have been categorized as a male domain, even in academic studies. Therefore, as Formula 1 has been a sport with a remarkable increase in digital engagement and women are one of their main target audiences, I study Spanish F1 female fans’ behaviours, attitudes, and motivations towards F1 and Twitter as part of their fan experience. Through nethnographic methods, where semi-structured interviews and participant observations have been central, I try to gain knowledge about individual experiences as well as the functionality of the F1 Twitter community. It is illustrated that F1 female fans cannot be considered a homogeneous group by applying a postmodern feminist approach where identities are considered to be fluid, fractured, and in constant flux, distancing from previous feminist ideals that promoted binary and determinate gender concepts. Raney’s affective, cognitive and social/behavioural sets of motivations are employed in order to contemplate F1 female fans' motivation for consuming F1 and choosing Twitter as the social network to follow the sport. Moreover, Jenkin’s participatory culture is taken into account to analyse the F1 Twitter community. Patterns regarding becoming a fan due to Alonso's success and family ties, common interests in information and shared F1 popular knowledge are encountered. However, diverse usage of Twitter and different levels of sense of belonging to TwF1 are also displayed. Hence, I conclude that more research is needed to gain a better understanding of them because despite displaying different facets, F1 female fans are ‘authentic’ fans who should be taken into consideration by sports, media and fan studies in addition to sports organizations and fellow fans.

<p>Denna studie syftar till att undersöka åtta företags användande av sociala medier i sina rekryteringsprocesser. Då området är tämligen outforskat har studien en explorativ och induktiv karaktär. Kvalitativa intervjuer har syftat till att kartlägga, beskriva och analysera varför och hur sociala medier används i företagens rekryteringsprocesser, vilka effekter detta har gett samt vilka framtida utvecklingsområden som kan identifieras. Studiens resultat visar att sociala medier främst används i de initiala delarna av företagens rekryteringsprocesser då de möjliggör kostnadseffektiv och snabb informationsspridning till stora nätverk men att de även används i urvalsprocessen för att granska kandidater. En nätverkstillhörighet och ett nätverk med god spridning är nödvändigt för ett effektivt användande av sociala medier i rekryteringsprocessen och tre typer av användare kan identifieras utifrån kunskaper, erfarenheter, engagemang och intresse för sociala medier. Studien visar även att användandet av sociala medier innebär en utveckling mot ett informellt rekryteringsförfarande.</p>

Research shows that women's lives are disproportionately impacted by the effects of climate change. While the topic of women is largely absent from climate discourse overall, the representations of women that occur reveal underlying structures of power rooted in imperialism and colonial dominance. This thesis presents an analysis of the ways in which the category "woman" is constructed in climate change discourse by utilizing data from the micro-blogging site Twitter.com in the 60 days surrounding the 17th UNFCCC Conference of the Parties (COP17) in 2011. The findings of this research are that women are represented through imageries of violence and victimization, while simultaneously constructed as mythical heroines/warriors who will defend and save humanity from this global threat. Using transnational and postcolonial feminist theory, I critique these representations and examine the function and consequences of the narrow representations of women in climate change discourse. Based on the findings, this thesis suggests that a shift towards the discursive feminization of climate change could occur in the future, wherein the ways in which climate change is viewed and responded to may move from the current frame of governability, commodification, and securitization, to a frame that sees climate change as a "women's issue." Feminist intervention into climate change discourse is greatly lacking, and this thesis argues that feminist engagement with the problem of climate change is necessary for gender justice in our climate-altered world. / Graduation date: 2012

Bakgrund och problem: Företag kan använda sig av sociala medier som exempelvis Facebook, Twitter och bloggar för marknadsföring. Genom att kommunicera i sociala nätverk på Internet har företagen möjligheter att föra en dialog med kunder vilket kan bidra till att relationer uppstår mellan kunderna och företagen. En studie som möjliggör ytterligare beskrivningar av egenskaper hos sociala medier och dess fördelar och nackdelar vore intressant. Företag upplever svårigheter att koppla marknadsföringen i sociala medier till tydliga affärsresultat. Personalen saknar kunskaper för målformulering, implementering och utvärdering. Risken finns att företag investerar kapital i marknadskommunikation som inte ger ett synligt resultat. Därför ska en studie göras av företag som har personal med kunskaper inom sociala medier och mätningen av effektiviteten i dem. Syfte: Uppsatsen ämnar undersöka hur svenska marknadsföringsbyråer och medieföretag mäter effektiviteten av marknadsföring i sociala medier samt vilka fördelar och nackdelar de förknippar med marknadskommunikationen. Metod: I studien har kvalitativ metod använts och fem intervjuer har genomförts med fallföretag som använder marknadsföring i sociala medier. Slutsats: Företagen i studien använder målformulering som utgångspunkt för mätning av effektivitet. Det kan göras med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Datorprogram kan användas för at mäta antal klick medan en anställd på företaget kan utvärdera antalet positiva och negativa kommentar i ett socialt nätverk. Det är svårt att fastställa ett monetärt värde på resultatet av marknadsföring i sociala medier. Legitimitet för att mäta effektiviteten i denna marknadsföring finns så länge målen är tydliga, tidsbundna och mätbara. Studiens empiriska resultat stämmer överens med vad som sägs i teorin om fördelar med marknadsföring i sociala medier. Det möjliggör interaktion, relationsskapande och har en kostnadsfördel. Sociala fungerar som ett extra marknadsföringsverktyg eller som komplement till de andra kanalerna. En effektiv segmentering kan uppnås genom marknadsföring i sociala medier utifrån konsumenters intressen, stil och smak. Förslag till vidare forskning: Olika områden som är intressanta för vidare forskning har identifierats. Ett alternativ är studier av strategier om marknadskommunikation i sociala medier. Ett annat är en undersökning av de datorprogram som finns tillgängliga för att mätning av effektiviteten i sociala medier.

I ett anställningsavtal finns en plikt för både arbetsgivaren och arbetstagaren att vara lojal mot avtalet. Lojalitetsplikten för en arbetstagare innebär bland annat att denne inte ska bedriva konkurrerande verksamhet, inte ska röja företagshemligheter samt avhålla sig från att skada arbetsgivaren genom att använda sin yttrandefrihet. Arbetstagaren har dock en viss kritikrätt gentemot sin arbetsgivare. Varken lojalitetsplikten eller kritikrätten, som inkluderas i lojalitetsplikten, finns stadgad i lag. De framkommer som principer och har utvecklats från den kontraktuella lojalitetsplikten som bland annat finns i affärsavtal. Yttrandefriheten, som är en grundläggande mänsklig rättighet och är införd i den svenska grundlagen, kommer i konflikt med lojalitetsplikten och dess kritikrätt, eftersom den ger varje medborgare en rätt att fritt yttra sig. Kritikrätten är olika för privatanställda och för offentligt anställda. Offentligt anställda har en nästintill oinskränkt yttrandefrihet, med undantag för arbetstagare som innehar en förtroendeställning och en mycket hög position inom den offentliga arbetsplatsen, vilken gör att denne är direkt ansvarig för myndighetens beslut. Den arbetstagare som omfattas av undantaget kan få sin yttrandefrihet inskränkt. Det är inte fastslaget vilka övriga omständigheter som ska föreligga för att arbetstagarens rätt ska begränsas. För privatanställda gäller en, i vårt tycke, begränsad kritikrätt. Vi har sett att Arbetsdomstolen har använt sig av ett antal kriterier som, i en sammanvägd bedömning, avgör huruvida kritikrätten har överskridits. De viktigaste kriterierna anser vi vara att arbetstagaren ska ha haft en förtroendeställning och att arbetsgivaren ska ha skadats av arbetstagarens agerande. Vi har vidare funnit att kritikrättens gränser inte är glasklara och ny praxis behövs när samhället förändras. En förändring som uppkommit de senaste åren, är sättet att kommunicera på Internet. Sociala medier utgör en stor del av, framförallt unga, människors sociala liv idag. Vad som förr sagts över en kopp kaffe med två, tre vänner, sägs nu som en så kallad statusuppdatering för, emellanåt, två, tre hundra vänner. Det är ännu inte avgjort i praxis hur aktiviteten på sociala medier ska bedömas, när, eller om, kritikrätten överskrids. Vi anser att principerna som tillämpats tidigare, sannolikt inte kommer förändras, men att Arbetsdomstolen bör tydliggöra vad som kommer att gälla.

Social media has created a two-pronged dilemma for the journalism world. On one side is an attack of the basic notions of identity and authority for an age-old profession while on the other side supporting journalists by making available an endless amount of new tools and resources for them to work with. This thesis establishes and examines the online community of practice that has formed in the crosshair of the two sides, where the future of newspapers is a hotly debated subject. Using innovative data collection, the conversations of 20 experts is studied qualitatively through computer mediated discourse analysis to examine and explore the debate while providing consideration of the key issues to allow for an in-depth study.

Twitter is an online social networking service which functions as an information sharing medium, hence it is perfect for media to convey pieces of news. The British Broadcasting Corporation (BBC) and Al Jazeera English (AJE) are two international news channels that actively use Twitter to share their news stories. Previous investigations have found that depending on the news story, the BBC and AJE convey their pieces of news slightly differently. This study aims to give an analysis of the textual content in these two news channel’s text messages (tweets) on Twitter to see if there are linguistic variations. The tweets were analysed in terms of tone, word choice and information richness. Tweets where the words Syria and kill occurred were chosen for a more thorough analysis, and the results show that the BBC had a slightly more negative tone, provided more detailed news reports and used a more informative language than AJE. It might be that the findings were a result of chance considering the fact that the collection of tweets analysed was rather small and differed in size. Nevertheless, the differences that were revealed by the study were of an apparent nature and occurred too frequently and consistently in this small material to be discarded as merely incidental.

The aim of this study was to find out how journalism students at two universities in Sweden, Gothenburg University and Linnaeus University in Kalmar, use the social networking service Twitter. We were primarily interested in whether the students are using Twitter as a journalistic tool, which includes gathering, production and distribution of material. The study focused on journalism students because they soon will enter the working life and therefore can provide an indication of whether Twitter is a part of the future of journalism. We have used theories of mass communication to describe the development in the area and explore how journalism has adapted to this change. The study was conducted in the form of a survey in which the students answered questions about how they use Twitter and what they think about the social networking service. The results show that a large percentage of the journalism students use Twitter as a journalistic tool, but not in a particularly high degree. We noticed, however, that their usage differ from their thoughts and that many see Twitter as a useful tool in journalism.

Girl gamers, while a substantial part of the gaming population, are often largely ignored in both the gaming industry and academic literature. In particular, there have been few investigations to date on what comprises the identity of a girl gamer, particularly outside the context of gameplay. To that end, the current study aims to investigate how girl gamers enact their identities as girl gamers on Twitter, a social network site. Eight Twitter accounts whose users self-identified as either Gamer Girls or Girl Gamers on a Twitter user directory where identified and the profiles and tweets of each collected for a two week period. This data was then analyzed according to Hecht’s communication theory of identity in order to determine how girl gamers enact their identity in an online context.