Syftet med studien är att belysa den osynliga, skapande delen av matematikämnet i grundskolan. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med inspiration från ansatsen grounded theory, GT, och består av en litteraturstudie kopplat till en empirisk studie, där den empiriska studien grundar sig på intervjuer med elever i år 8. Studiens resultat visar att elever beskriver sina lösningsstrategier i skolmatematiken väl, och att det ur deras beskrivningar går att läsa ut tre olika nivåer av skapande förmåga i ämnet. Att ha skapande förmåga i matematik innebär att a) agera i en dynamisk process mellan teori och praktik, b) att förnimma eller att se möjligheter samt att koppla det till sin egen förståelse och agera utifrån det i problemlösningsfasen och c) att den lärande indivi-den som subjekt emotionellt hittar egna vägar framåt i kunskapsprocessen, vilka man sedan stämmer av mot ny kunskap för progression. Resultatet av litteraturstudien bildar en referensram för det embryo till teori, hela stu-dien genererat, vilken också innefattar de tre nivåerna av skapande förmåga, enligt elevernas beskrivningar. Jag fann att skapande förmåga sker som en rundgång mellan fakta – metod/struktur – resurs/flyt – fakta.

Denna empiriska undersökning började utifrån ett antagande om att det inte skedde så mycket kunskapsöverföring ombord på fartyg. Syftet var att ta reda på hur kunskapsöverföring sker mellan däckbefäl ombord. Frågeställningen att ta reda på var om det fanns några direktiv från rederiets kontor, hur såg man på nya och erfarna befäls kunskaper, hur överförde man den tysta kunskapen och hur löste man detta när det var ont om tid? Informationen till undersökningen samlades in genom intervjuer och frågeformulär där en objektiv metod användes. Respondenterna valdes från bara ett fartyg då intresset var att se hur det fungerade på just det fartyget. Slutsatserna var att det inte skedde någon organiserad kunskapsöverföring ombord på fartyget. Den kunskap som utväxlades var löpande och skedde främst vid informella möten. Man förmedlade kunskapen muntligen och genom att praktiskt utföra vissa moment med övervakande från den erfarne. Det var främst erfarenheten som man ville komma åt vid kunskapsöverförandet.

Läraryrket är idag utsatt för flertalet förändringar som ställer krav på flexibilitet och professionalitet. Syftet med vår aktionsforskningsstudie var att öka förståelsen kring huruvida yrkesverksamma lärare med lång erfarenhet kan använda praxisnära reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De åtta gymnasielärare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnära reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehåll, samt kopplingar till tyst kunskap. Analysen tolkades sedan med teorier för transformativt lärande och tyst kunskap som bakgrund. Den slutsats vi kunde dra var att reflektion är ett värdefullt verktyg för yrkesutveckling, och att den tysta kunskapen kan vara till stor hjälp om den synliggörs. Det är dock svårt att tydligt se ett transformativt lärande i lärarnas reflektioner, varför vi förordar en mer omfattande studie för att tydligare fastställa reflektionens möjligheter för lärare.

Abstract This study examines how knowledge transfer works within the student nations of Uppsala. The purpose is to describe and analyze how the knowledge is transferred when the officials are being exchanged within the student nation. Furthermore the purpose is to explore if the student nations work active to preserve the knowledge and how it is done in such case. Eight out of Uppsalas thirteen nations are part of the study and the survey was conducted by qualitative interview. The study mainly assumes from Argotes theories on the organizational memory, Davenport and Prusaks theories on knowledge transfer and Nonaka and Konnos SECI-model.   The study reveals that the student nations work in different ways and more and less active with knowledge transfer. Documentation and shading of representatives have proved to be important while working with preserving knowledge. However the study also reveals that there is an culture among the student nations which accepts failure and encourages asking questions. This also has significance for effective knowledge transfer. / Sammanfattning Denna uppsats undersöker hur kompetensöverföring går till inom studentnationer i Uppsala. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur kunskapsöverföringen ser ut vid skiftet av ämbetsmän på nationer. Syftet är även att studera om studentnationerna arbetar aktivt med att bevara kunskap och på vilket sätt det i så fall görs. Åtta av Uppsalas tretton studentnationer ingår i studien och som metod valdes kvalitativ intervju. På varje nation har en respondent valts ut och de innehar alla en roll som ansvarig inom respektive nations klubbverksamhet. Studien utgår huvudsakligen från Argotes teorier (1999) om det organisatoriskt minne, Davenport och Prusaks (1998) om kunskapsöverföring samt Nonaka och Konnos (1998) SECI-modell om hur tyst kunskap kan göras explicit. I studiens resultat framkommer det att studentnationerna arbetar på olika sätt och mer eller mindre aktivt med kunskapsöverföring. Dokumentation och skuggning har visat sig vara viktiga arbetssätt för att bevara kunskapen. Vidare har det visat sig att det finns en kultur inom studentnationerna där man tillåter misstag och det ges möjlighet att ställa frågor som har visat sig ha betydelse för en fungerande kunskapsöverföringen.

Svenska skolelever presterar allt sämre på internationella matematiktester och det förs en ständig öppen debatt om detta. Detta är min granskande studie i vad som händer i en matematikgrupp som havererar. Genom att gå på djupet i en berättelse försöker jag reda ut vad som händer under ytan när undervisningen inte fungerar. Allt oftare stämmer inte verkligheten med styrdokument och teori om skolan som verksamhet och organisation. Uppsatsen är skriven inom ramen för ämnet yrkeskunnande och teknologi och fokuserar på tyst kunskap och kollektiv kunskap.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 6 bilagor.

Denna studie åsyftar att undersöka om produktutvecklande B2B företag använder sig av sina kunders tysta kunskap i sin innovationsprocess. Studien ämnar även att undersöka vilka redskap eller stimuli som de berörda företagen företrädesvis använder sig av i kunskapsdelningsprocessen. Den undersökningsmetod som valts är en flerfallsstudie av kvalitativ art och den har bedrivits genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom en abduktiv analysmetod. Fem produktproducerande företag har deltagit i studien. Resultatet visar att de redskap och stimuli som används mest frekvent av de undersökta företagen i avsikt att nå sina kunders kunskap är förtroende, "face to face" möten, prototyper och bilder. Detta indikerar att företagen använder sig av sina kunders tysta kunskap i innovationsprocessen. Kännedom om den tysta kunskapen är dock generellt svag.

Uppsatsen är tänkt att ses som ett inlägg i en diskussion om polisens sätt att hantera konflikter och bedömningen av densamma, i detta fall i övningssammanhang. Diskussionen kring hur och vad som bedöms och på vilka grunder bedömningen vilar är ständigt aktuell och relevant. Det är av största vikt att poliser som övar konflikthantering får relevant och tydlig återkoppling på sitt agerande då en övnings utfall sannolikt kommer att ligga till grund för hur polisen kommer agera i en liknande skarp situation. Att instruktören har mod och kompetens att bedöma är alltså för samtliga inblandade högst relevant då bristen på dylikt kan få långtgående konsekvenser. För att söka svar på hur nyutbildade instruktörer reflekterar omkring deras bedömningar när poliser övar polisiär konflikt-hantering valdes en kvalitativ ansats. Empirin samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med relativt nyutbildade instruktörer i polisiär konflikthantering. Resultatet visar att bedömningar i en så komplex situation som ett polisingripande i huvudsak utgår från instruktörens egen erfarenhet. Instruktörernas strävan är att stötta och stärka kollegorna och överlag görs det genom formativ bedömning. / This essay is meant to be seen as a post in a discussion about police conflict management and the assessment of the same, in this case in a training context. The discussion about how and what is assessed, and the grounds upon which the assessment is based, are always up to date and relevant. It is vital that police officers who practice conflict management get relevant and clear feedback on their actions though a practice outcome likely will be the basis for how the police will act in a similar real situation. That the instructor has the courage and skills to assess therefore are for all involved highly relevant since the lack of such may have far-reaching consequences. To seek answers to how newly trained instructors reflect on their assessments when police officers practice police conflict management a qualitative approach was chosen. Empirical evidence gathered through five semi-structured interviews with relatively newly trained instructors in police conflict management. The results show that the assessments in such a complex situation as a police intervention essentially emanates from the instructor's own experience. Instructors strive to support and strengthen their colleagues and, in General, this is done by means of formative assessment.

Förskolläraryrket är ett komplext yrke innehållandes kunskaper och kompetenser det inte ofta talas om i detalj. Studiens syfte var att undersöka förskollärares syn på deras kunskap samt hur de ser på sin yrkesroll och yrkesrollens förändring de senaste åren. Förskolläraryrkets historia har även den undersökts i relevans till syfte och frågeställningar. Analysen utgår främst från Michael Polanyi och Ludwig Wittgensteins begrepp tyst kunskap. Resultatet av studien visade att förskollärare har svårt att förklara sina kunskaper med ord samt synliggöra den för utomstående. Vidare visade resultaten även på att yrkesrollen gått från barnpassning till ett professionellt och undervisande innehåll men att yrkesrollens status inte utvecklats i samma takt enligt förskollärare. Studien visade även på hur förskollärares kompetens ses som personifierad, vikten av reflektion samt hur den rådande tidsbristen i förskolans verksamhet leder till en avsaknad av exempelvis kollegialt lärande.