Textilslöjdlärare beskriver att elevers finmotoriska förmågor har blivit sämre då de ser att fler och fler elever inte kan klippa rakt. Syftet med denna studie är att bilda en uppfattning om hur textilslöjdlärare planerar inför sina lektioner med elever som har finmotoriska svårigheter. Data har samlats in med kvalitativ halvstrukturerade intervjuer som genomförts på sex utbildade textilslöjdlärare. Utifrån bearbetning av materialet med innehållsanalys har det visat att det är utmanande för textilslöjdlärarna att beskriva hur de identifiera finmotoriska svårigheter. Det är lättare för dem att berätta om hur de ser om elever har svårigheter med sin finmotorik. I studien framkommer att textilslöjdlärarna anpassar sin undervisning för eleverna med finmotoriska svårigheter och att de inte samverkar så mycket med andra kollegor. I studien diskuteras behovet av att sätta ord på den tysta kunskapen för att kunna beskriva vad finmotoriska svårigheter står för. Det diskuteras kring att det kan ske genom mer samverkan mellan textilslöjdlärare för att tolkningar kring finmotoriskt kunnande inte ska behöva grundas på den enskildes förhållningssätt. Vidare forskning behövs för att ta reda på vad finmotoriska svårigheter innebär och på så vis skapa gemensamma begrepp som kan användas av textilslöjdlärare för att kunna planera sina lektioner för elever som har finmotoriska svårigheter.

<p>Kunskap är en viktig resurs, speciellt inom kunskapsintensiva branscher så som revisionsföretag. En stor del av kunskapen hos en människa utgörs av den tysta kunskapen, som är den kunskapen som är personlig och svår att uttrycka. Genom att skapa en bättre förståelse för den tysta kunskapen, kan företagen utnyttja sina kunskapsresurser på ett bättre sätt. Därför krävs det att den tysta kunskapen studeras. Denna undersökning syftar till att ta reda på vad den tysta kunskapen är och hur den tillvaratas inom revisionsföretagen. För att besvara syftet har vi intervjuat fyra revisorer från de fyra största revisionsföretagen i världen. För att försöka fånga den tysta kunskapen, använde vi ”epitomes of tacit knowledge” som metod i vår intervjuguide. I undersökningen kom vi fram till att den tysta kunskapen finns inom revisionsyrket, och att den finns mest i möten med kunder. Det mest intressanta vi kom fram till, är att revisorerna tillvaratar den tysta kunskapen genom att ta hjälp av gamla fall vid bedömning av nya fall. Detta sker i diskussioner med andra medarbetare i berättelseform. Vi fann även andra förutsättningar där det finns en möjlighet för den tysta kunskapen att tillvaratas mellan revisorer, vilka revisionsföretagen använder sig av.</p> / <p>Knowledge is an important resource, especially in knowledge-intensive industries such as audit firms. Much of mankind's knowledge consists of tacit knowledge, this is a knowledge that is personal and difficult to express. By having a better understanding of tacit knowledge, companies can exploit their knowledge resources more effectively, and therefore it's important that the tacit knowledge is studied. The purpose of this study is to find out what tacit knowledge is and how audit firms take care of it within the own firm. To answer these questions we have interviewed four accountants from four of the largest accounting firms in the world. In our attempt to capture the tacit knowledge we used ''epitome of tacit knowledge'' as a method in our interview guide. In the survey, we found out that the tacit knowledge exists within the audit profession and that it appears in meetings with clients. The most interesting thing we discovered is that the auditors takes care of the tacit knowledge by taking help of old cases when assessing new cases. This occurs in discussions with other co-worker in narrative form. We also found other conditions where there is an opportunity for the tacit knowledge to be enforced between auditors, which audit firme use.</p>

Kunskap är en viktig resurs, speciellt inom kunskapsintensiva branscher så som revisionsföretag. En stor del av kunskapen hos en människa utgörs av den tysta kunskapen, som är den kunskapen som är personlig och svår att uttrycka. Genom att skapa en bättre förståelse för den tysta kunskapen, kan företagen utnyttja sina kunskapsresurser på ett bättre sätt. Därför krävs det att den tysta kunskapen studeras. Denna undersökning syftar till att ta reda på vad den tysta kunskapen är och hur den tillvaratas inom revisionsföretagen. För att besvara syftet har vi intervjuat fyra revisorer från de fyra största revisionsföretagen i världen. För att försöka fånga den tysta kunskapen, använde vi ”epitomes of tacit knowledge” som metod i vår intervjuguide. I undersökningen kom vi fram till att den tysta kunskapen finns inom revisionsyrket, och att den finns mest i möten med kunder. Det mest intressanta vi kom fram till, är att revisorerna tillvaratar den tysta kunskapen genom att ta hjälp av gamla fall vid bedömning av nya fall. Detta sker i diskussioner med andra medarbetare i berättelseform. Vi fann även andra förutsättningar där det finns en möjlighet för den tysta kunskapen att tillvaratas mellan revisorer, vilka revisionsföretagen använder sig av. / Knowledge is an important resource, especially in knowledge-intensive industries such as audit firms. Much of mankind's knowledge consists of tacit knowledge, this is a knowledge that is personal and difficult to express. By having a better understanding of tacit knowledge, companies can exploit their knowledge resources more effectively, and therefore it's important that the tacit knowledge is studied. The purpose of this study is to find out what tacit knowledge is and how audit firms take care of it within the own firm. To answer these questions we have interviewed four accountants from four of the largest accounting firms in the world. In our attempt to capture the tacit knowledge we used ''epitome of tacit knowledge'' as a method in our interview guide. In the survey, we found out that the tacit knowledge exists within the audit profession and that it appears in meetings with clients. The most interesting thing we discovered is that the auditors takes care of the tacit knowledge by taking help of old cases when assessing new cases. This occurs in discussions with other co-worker in narrative form. We also found other conditions where there is an opportunity for the tacit knowledge to be enforced between auditors, which audit firme use.

Den här kvalitativa studiens syfte var att öka kunskapen om och isåfall hur samspelet mellan medarbetare och ledare kunde utveckla medarbetares tysta kunskap. Studien utgick ifrån frågeställningen hur anställda upplevde att ledare påverkade samt stöttade lärandeprocesser av tyst kunskap. För att uppnå studiens syfte valdes att göra djupgående semistrukturerade intervjuer med fyra anställda i olika yrkesroller från fyra skilda verksamheter. Intervjuerna genomfördes face to face med stöd av en mind map som gav utrymme för följdfrågor för att få fram så reliabla svar som möjligt. Materialet analyserades för att kunna tolka respondenternas beskrivningar som påvisade upplevelser av att ledarna påverkade samt stöttade lärandeprocesserna av tyst kunskap inom fem teman; arbetslagets uppbyggnad, dialog och reflektion, konkreta aktiviteter, yrkesroll och begreppsbildning samt autonomi och utrymme att ta initiativ. Tillsammans bildade de en helhet som gav en bild av hur upplevelsen av stöd och påverkan för lärandeprocessen av tyst kunskap tog plats på deltagarnas arbetsplatser. / This qualitative study’s purpose was to increase the knowledge of and if so how the interaction between employees and managers could develop employees' tacit knowledge. The study was based on the question of how the employees experienced that leaders influenced and supported the learning processes of tacit knowledge. In order to achieve the objectives of the study profund semi-structured interviews were carried out with four employees with different job roles from four different companies. The interviews were conducted face to face with the support of a mind map with room for follow-up questions to obtain as reliable answers as possible. The analysis showed that the participants experienced that the leaders influenced and supported the learning processes of tacit knowledge within the five themes; work team building, dialogue and reflection, concrete activites, work role and concept formation and autonomy and also room to take initiative. Together they formed a whole which created a picture of the experience of support and influence on the learning process of tacit knowledge at their workplaces.

Essän belyser de problem som kan uppstå i utvecklingen av ett yrkesutövande på en skola eller en arbetsplats. Problem som är svåra att sätta ord på och som framstår som dilemman då de är abstrakta i sin utformning. Att lära sig ett yrke kan vara svårt, framför allt de yrken som kräver en speciell yrkeskunskap som kan vara svår att sätta ord på. Den tysta kunskapen. Att lära ut denna kunskap kräver speciella metoder. I denna essä har dialogseminariemetoden använts som är ett sätt att reflektera över kunskap och lärande. Genom att reflektera över olika dilemman som uppstår inom yrket och lärarandet kan kunskapen bli mer synlig och uppenbar för de blivande yrkesutövarna, i detta fall eleverna. Dialogseminariemetoden visade sig vara framgångsrik och ledde till att fler elever började förstå och reflektera över deras kunskaper och hur man lär sig. Den tysta kunskapen exemplifierades och genom samtal lyckades vi skapa en arena som lyfte dilemman ur och från verkligheten. Dilemman som blev både mer tydliga och konkreta än tidigare.

No description available.

Uppsatsen undersöker hur kulturell distans påverkar kunskapsöverföring utifrån en kvalitativ studie på ett litet svenskt läkemedelsföretag. Vi har utgått från en modell för kunskapsöverföring som tar hänsyn till förutsättningar för mottaglighet av ny kunskap, kulturella skillnader och inverkan av kulturell distans. Genom semi-strukturerade intervjuer har vi samlat in empiriskt underlag kring två internationella samarbeten mellan det svenska läkemedelsföretaget och två större läkemedelsföretag, ett danskt samt ett japanskt. Utifrån en analys av resultaten har vi utvecklat modellen genom att inkludera en ny medierande variabel,​samarbetsvilja, för att med högre precision förklara hur två företag behöver anpassa sig till varandra för att framgångsrikt dela information och kunskap.

The purpose of this Master&apos;s thesis is to contribute to a betterunderstanding of children&apos;s free time reading book practices by studyingpupils in the school library and their processes of finding and borrowingbooks for themselves to read silently in the classroom, so called free timereading books. The study also includes observations of the staff&apos;s role,particularly the school librarian&apos;s in supporting pupil&apos;s book selection.The empirical material consists of field notes from an etnographic studywhere pupils in 4th grade (aged 10-11) and staff were observed duringthree school library visits. The theoretical framework is inspired byLennart Björneborn&apos;s concepts of information practices in libraries:serendipity, integrative library interface, mediation flow and affordancespaces.The study shows that pupils&apos; search for free time reading books in theschool library is relatively routine-based at the same time as it isspontaneous. The process is an interplay with factors such as time,display and interaction in the integrative library interface. In the presenceof adults, finding books becomes an imposed task for the pupils. The staffworks within a set hierarchy in the school library where the teacherssupport the librarian by administrating the visit and the librarian helps thepupils to find books. A library practice of selecting books, a free timereading book practice, emerges as rather routine and instrumental. / Program: Masterprogram: Biblioteks- och informationsvetenskap, Digitala bibliotek och informationstjänster

The main purpose of this work was to examine the information behavior of nonfiction publishing Company editors. Three problem areas were presented and expressed in the following questions:- What is the information need of the editor in every day work?- Which sources of information do the editors use when they are looking for information and how do they make use of them?- Are there any factors that have an influence on the information behavior of the editors and in what way do the factors effect the information behavior of the editors in their everyday work? And finally, do the editors experience any factors as barriers to information behavior?Six editors, all with academical background, all employed in different publishing companies were interviewed. The result of this study have been analysed within a theoretical framework influenced by the work of Tom Wilson, Lars Höglund and Olle Persson and Block and Lagberg. The result shows that the editors had various regular needs of information in their every day work. They needed new information to get a grip on the market and competitors. Furthermore they needed inspiration and feed-back. They also needed information to confirm and explain tasks in manuscripts. It was important for the editors to have quick access to reliable information sources. Therefore the use of oral information from colleagues both face-to-face through interpersonal communication and through the Internet was frequently used. Internet was a very important tool for their information seeking and collection of information. The private collection of books of the editors was important. I found that non-word oriented sources such as pictures and the daily use of books influenced their information behavior. The editors often browsed information haphazardly, which generated finding information by serendipity, information to use in their work. Factors influencing the information behaviour of editors were the organisation, work tasks, geographical environment and personal interests and preferences. Barriers to information were also found.

Syftet med studien är att öka förståelsen för hur elever beskriver tyst kunskap med fokus på slöjd. För att undersöka detta intervjuades elever i årskurs 6 utifrån en kvalitativ metod baserad på fenomenologi. Resultatet visar att de intervjuade eleverna kunde bryta ner tidigare erfarenheter av tyst kunskap, både kopplat till slöjd och fritidsaktiviteter. Eleverna värderade även den tysta kunskapen de lärde sig i slöjden högt för framtida behov och den personliga utvecklingen.