Sexual harassment is considered a societal problem today. It is indispensable that both societyand organizations start to acknowledge and work more preventively in order to reduce sexualharassment. Organizational culture significantly impacts the way sexual harassment isperceived in the workplace. The purpose of this qualitative study is to gain a deeperunderstanding of and describe how organizations can prevent sexual harassment.Furthermore, it aims to better understand why vulnerable employees do not report sexualharassment, and how organizations can counteract the culture of silence and therebyencourage reporting. This research is based on the case study of an anonymous maledominatedorganization and is limited to one of its departments. The data material has beencollected through semi-structured interviews with the department manager, the HRrepresentative, one supervisor and nine vulnerable employees. The study revealed severalfactors that are decisive for the organization's work against sexual harassment, such as ahealthy organizational culture, a zero tolerance that is complied with and permeates all levelsof the organizational hierarchy, preventive work with an open dialogue regarding thephenomenon and continuous training. / Idag betraktas sexuella trakasserier som ett samhällsproblem. Det är nödvändigt att bådesamhället och organisationen börjar resonera och arbeta mer förebyggande för att sexuellatrakasserier ska minska. På arbetsplatser har organisationskulturen en avgörande faktor omoch hur sexuella trakasserier uppfattas. Syftet med denna kvalitativa studie är att få en djupareförståelse och beskriva hur organisationer kan förebygga sexuella trakasserier. Vidare önskasfå en ökad förståelse varför utsatta medarbetare inte anmäler sexuella trakasserier, hurorganisationer kan motverka tystnadskulturen och därmed främja anmälningar. Studienkommer att ske utifrån en fallstudie av en anonymiserad organisation som är mansdominerad.Studien är avgränsad till en lageravdelning inom organisationen. Datamaterialet har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med en avdelningschef, en HR-representant, enarbetsledare samt nio kvinnliga utsatta medarbetare. Enligt studiens utfall föreligger det ettflertal faktorer som är avgörande för organisationens arbete mot sexuella trakasserier; såsomen sund organisationskultur, en nolltolerans som dessutom efterlevs och genomsyrar allahierarkier inom organisationen, ett förebyggande arbete med en öppen dialog angåendefenomenet samt kontinuerlig utbildning.

Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka upplevelserna av att ha vuxit upp med en förälder som har bipolär sjukdom, med hjälp av intervjuer från sex deltagare. Med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv har resultatet från intervjuerna analyserats tillsammans med begreppen ”risk- och skyddsfaktorer”. Det som framkom genom resultat och analys var att tiden som barn tillsammans med en förälder som har bipolär sjukdom präglades av ambivalenta känslor och instabilitet, samtidigt som det fanns trygghet i form av annan vårdnadshavare. Sällan eller aldrig fanns det stöd utöver den andra föräldern och inga insatser från samhället erbjöds dessa barn varken under tidig barndom eller tonår. Alla som deltog i studien uttryckte dock att de hade behövt fångas upp på ett eller annat sätt och att de som vuxna önskade att de fått någon typ av samtalsstöd för att kunna förstå och bearbeta sin förälders sjukdom, då detta påverkade deras barndom kraftigt. Upplevelserna var även att barndomen hade påverkat intervjupersonernas vuxenliv på olika sätt och ofta i negativ riktning. Under intervjuerna uttryckte dock intervjupersonerna att de i dagsläget befann sig på en plats i livet som kändes bra för dem, och att en del dessutom kände sig stärkta av sin barndom. / This qualitative study aimed to examine the experiences of what it is like to have grown up with a parent who has bipolar disorder, with help from interviews of six people. Together with Bronfenbrenners ecological systems theory the results have been analysed with the concept “risk- and protective factors”. What came out of the result and analysis was that being a child of a parent with bipolar disorder was featured by ambivalent emotions and instability, at the same time as there was safety in the shape of another guardian. Rarely or never were there any support beyond the other parent and no help from society was offered these children during either their childhood or youth. Everyone who participated in the study expressed that they felt the need to have been seen somehow and that as adults they wished that they had gotten some sort of counselling to be able to understand and process their parent´s disorder, since this affected their childhood vigorously. The experiences were also that the childhood had affected the participants adulthood in different ways and often in a negative direction. During the interviews though, the participants expressed that they were now in a place in life where they wanted to be and that some of them even felt strengthened by their childhood.

Sammanfattning Bakgrund: Tidigare forskning har visat att organisatorisk tystnad renderar i många konsekvenser som har påverkan på organisationers välmående, effektivitet och möjligheter till utveckling. Genom att förstå hur tystnadskultur uppstår och vilka de bakomliggande faktorerna som skapar den ges en organisation möjlighet att agera istället för att reagera när faktum är fullbordat och tystnadskulturen konstaterad. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka det aktuella forskningsläget avseende vilka faktorer som skapar organisatorisk tystnadskultur. Metod: Denna uppsats har haft en kvalitativ ansats och forskningsdesignen var en systematisk litteraturstudie, som analyserade nio vetenskapliga artiklar varav sju hade en kvantitativ ansats.  Resultat: Det viktigaste resultatet var att faktorerna rädsla och ett destruktivt ledarskapsbeteende var de mest framträdande faktorerna som skapade en organisatorisk tystnad. Rädslan uppstod hos de anställda och spreds uppåt i organisationen och destruktiva ledarskapsbeteendet kom från toppen av en organisation och spreds nedåt till medarbetarna.  Diskussion/slutsatser: Studiens första slutsats var att destruktiva ledarskapsbeteenden var den faktor som var starkast framträdande vid skapandet av organisatorisk tystnadskultur och rädsla var den faktor som drev och förstärkte tystnadskulturer i organisationer. En andra slutsats var att samtliga faktorer var sammankopplade i ett kretslopp som interagerade, påverkade och förstärkte varandra, och att det inte räckte att bara förebygga eller agera mot en faktor i taget. Författarnas tredje slutsats var att transformella ledarbeteenden och utvecklande ledarskap hade störst sannolikhet att skapa en psykologisk trygg arbetsplats. / Abstract Background: Previous research has shown that organizational silence results in many consequences that affect the well-being, efficiency and development opportunities of organizations. By understanding how silence culture arises and what the underlying factors that create it are, an organization is given the opportunity to act instead of reacting when the fact is accomplished and the silence culture is confirmed. Purpose: The purpose of this systematic literature review was to examine the current state of research regarding what factors create organizational silence culture.  Method: This paper has had a qualitative approach and the research design was a systematic literature review, which analyzed nine scientific articles of which seven had a quantitative approach. Results: The most important result was that the factors of fear and destructive leadership behavior were the most prominent factors that created organizational silence. The fear arose among the employees and spread upward in the organization and the destructive leadership behavior came from the top of an organization and spread downward to the employees. Discussion/conclusions: The first conclusion of the study was that destructive leadership behaviors were the factor that was most prominent in creating organizational silence culture and fear was the factor that drove and reinforced silence cultures in organizations. A second conclusion was that all factors were interconnected in a cycle that interacted, influenced and reinforced each other, and that it was not enough to just prevent or act against one factor at a time. The authors’ third conclusion was that transformational leadership behaviors and developmental leadership had the greatest likelihood of creating a psychologically safe workplace

Genom en maktanalys undersöks i den här uppsatsen hur ishockeyspelarnas idrottsliga kvalitet kontra deras socioekonomiska förutsättningar framställs i Fredrik Backmans roman Björnstad. Utifrån Michel Foucaults teori om det dynamiska styrkeförhållandet görs en analys av hur maktförhållandena utspelar sig mellan spelare med olika idrottslig kvalitet och socioekonomisk bakgrund. Analysen inleds med en genomgång av den våldtäkt som utspelar sig i berättelsen och fortsätter sedan med en diskussion om vilka olika medel som används i texten för att framställa spelarnas kvalitet och socioekonomiska bakgrunder. Genom att sedan analysera olika avsnitt i berättelsen diskuteras hur de dynamiska maktförhållandena utspelar sig mellan utvalda spelare och andra karaktärer kopplade till ishockeyklubben. I samband med maktförhållandena diskuteras även härskartekniker som utspelar sig mellan karaktärerna. / Through a power analysis, this paper examines how the athletic quality of the ice hockey players versus their socio-economic conditions is made in Fredrik Backman's novel Björnstad. Based on Michel Foucault's theory of dynamic strength, an analysis is made of how power relationships occur between players of different sports quality and socioeconomic background. The analysis begins with a analysis of the rape in the story and then proceeds with a discussion about the different means used in the text to produce the players' quality and socioeconomic backgrounds. By then analyzing different sections of the story, I discuss how the dynamic power relationships occur between selected players and other characters associated with the ice hockey club. In the context of power relations, master suppression techniques are discussed that the characters use.

Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares erfarenheter och upplevelser av klientutövat hot och våld i arbetet med barn och unga. Det har gjorts en kvalitativ studie med en semistrukturerad intervjumetod och det har genomförts sex intervjuer. Empirin har tolkats utifrån en tematisk analys och en hermeneutisk meningstolkning. Materialet har analyserats utifrån tidigare forskning och socialkonstruktionismen som vetenskaplig grund samt coping och rollteorin som teoretiskt perspektiv. Studien visar att socialsekreterarna beskriver klientutövat hot och våld som tvetydigt eftersom de har delade meningar om vad hot och våld är samt att allvarlighetsgraden är en påverkande faktor i det. Tröskeln kopplat till hotet och våldets omfattning inom organisationen och medarbetarna har visat sig vara hög vilket medfört att socialsekreteraren i många fall reducerar händelser av hotfull- och våldsam karaktär. Det kan handla om att tillämpa strategier i sitt vardagliga arbete för att lättare kunna hantera riskfyllda situationer och nyttja organisatoriska säkerhetsåtgärder i ett förbyggande syfte. Vidare framkom det att det egna ansvaret är centralt i hot- och våldssituationer vilket har resulterat i underrapporteringar och mindre anmälningar. Resultatet visar också att tillgängligheten av socialsekreterares personuppgifter är ett orosmoment för socialsekreterare och används som innehåll i hot som framförs. / The purpose of this study was to examine social workers experiences of client-perpetrated threats and violence in their work with children and youths. A qualitative study has been made with a semi-structured interview method and have conducted six interviews. The material has been interpreted through a thematic analysis and hermeneutic interpretation of meaning. The material has been analyzed based on previous research and social constructionism as a scientific basis and coping and role theory as a theoretical perspective. The study shows that the social workers describe client-perpetrated threats and violence as ambiguous, because they have divided opinions about what threat and violence is and that the degree of seriousness is an influencing factor. The bar for the threat and violence extent within the organization and the employees has proven to be high which has resulted in that social workers in many cases reduces incidents of threatening and violent nature. It can be about applying strategies in your everyday work to be able to handle riskful situations more easily and to use organizational security measures in a preventive purpose. Furthermore it appears that your own responsibility is central in threat and violence situations which has resulted in under-reportings and less reports. The results also show that the availability of social workers personal data is a point of concern for social workers and is being used as content in threats that are made.