Spelling suggestions: "subject:"fritidskultur"" "subject:"tystnadsplikt""
1 |
TJÄNSTEPERSONENS DILEMMAN : Tystnad, organisationer & offentlighetHammarström, Ella, Nilsson, Petronella January 2024 (has links)
This research study explores the culture of silence within the Swedish Police Authority, with a particular focus on the role of officials. By analyzing the various cultures and norms that shape the organization, the study seeks to deepen understanding of how silence influences employees' inclination to report misconduct. Methodologically, the study employs qualitative content analysis to systematically explore and interpret the text-based material related to the culture of silence within the police authority. To capture a diversity of perspectives, semi-structured interviews were conducted with participants from different hierarchical levels within the police organization. Through this methodology, the researchers aimed to obtain a broad and representative understanding of how the culture of silence manifests and affects employees' experiences and actions. The study's findings highlighted complex relationships between different cultures, norms, and the culture of silence, where fear of reprisals and a clear link between managers with high control needs and the reporting of misconduct emerged as significant. Special emphasis was placed on the younger generation's perspectives and actions, with their role identified as crucial in shaping the future of police operations. It was revealed that the younger generation is perceived to have a more open mindset and the potential to break away from older cultures and fears. Finally, the study emphasizes the need to comprehend these complex dynamics to develop effective measures that promote a healthier organizational culture within the Swedish Police Authority.
|
2 |
Tystnadskultur i förskolan : När vuxna kränker barn / Culture of Silence in Preeschool : Infringement of Children by AdultsFälth, Sally January 2021 (has links)
Trots den lag som säger att inget barn i förskolan ska utsättas för vuxenkränkningar, talar både pedagogers erfarenheter och statistik för att detta förekommer. Detta problem ligger till grund för syftet med denna studie som är att bryta tystnaden kring ämnet och fördjupa förståelsen om varför kränkningar mot barn i förskolan sker - i hopp om att det kan verka förebyggande. Utifrån teorier om makt, pedagogiska atmosfärer och fenomenologi analyseras den empiri jag samlat in. Den empiriska delen består av fem semistrukturerade kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger och biträdande rektorer inom förskolan. Resultatet visar att kunskapen kring vuxenkränkningar varierar samt att det upplevs svårt att definiera när en kränkning faktiskt sker på grund av att situationen många gånger kräver tolkande. Då lojaliteten till kollegorna är så stor upplever pedagoger svårigheter med att rapportera kränkningar och även samtala om ämnet. Vidare leder detta till en tystnadskultur i förskolan. Slutligen visar studien på att ämnet måste sluta tystas ner och kontinuerligt diskuteras för att öka medvetenheten och kunskapen inom professionen.
|
3 |
Tala eller Tiga : En kvalitativ studie om tystnaden som uppstår vid sexuella trakasserier på en arbetsplats / Speak or remain Silent : A qualitative study of the silence that occurs during sexualharassment in a workplaceDey, Debaleena, Mohamed, Kaltum January 2020 (has links)
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur organisationer kan upphäva den tystnadskultur som förekommer vid sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Därefter undersöka vilka risker som följer ett avslöjande. Teori: I den teoretiska referensramen presenteras centrala begrepp och tidigare forskning. De introducerade teorierna behandlar tystnadskulturen och sexuella trakasserier utifrån ett organisatorisk perspektiv. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metodansats genom utförandet av semi-strukturerade intervjuer med personer som blivit utsatt för sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Slutsats: Undersökningen konstaterar att det är i intresse för organisationen, arbetstagaren och samhället att avslöja missförhållanden för att att bekämpa det genom att motverka tystnadskulturen. Det finns åtgärder att vidta för att minska tystnadskultur med hjälp av arbetsmiljöenkäter, konstruerat skydd för visselblåsare och uppbyggnaden av förtroende. / Purpose: The purpose of this study is to investigate how organizations can abolish theculture of silence that occurs in sexual harassment in the workplace. Then examine the risksthat follow a potential disclosure. Theory: The theoretical frame of reference presents key concepts and previous research. Theintroduced theories deal with the culture of silence and sexual harassment from anorganizational perspective. Method: The study applies a qualitative method through the execution of semi-structuredinterviews with people who have been experienced to sexual harassment in the workplace. Conclusion: The survey finds that it is in the interest of the organization, the employee andsociety to expose malpractice in order to combat it, by counteracting the culture of silence.There are measures to be taken to reduce the culture of silence, with the help ofwork-environment surveys, make a strong protection for whistleblowers and build trust.
|
4 |
“Jag vill nästan kalla det för mördarkultur” : En kvalitativ studie om tystnadskultur inom kriminella nätverkEychouh, Petra, Forsberg, Moa, Karlsson, Ronja January 2021 (has links)
The code of silence is a major social issue because it obstructs the work against criminal networks. It is based on the fact that members of the networks tend not to report crimes or testify, partly due to the norm of not talking to representatives of the judiciary and due to the risk of being subjected to violence. The aim of this qualitative study is to gain a deeper understanding of the code of silence as a phenomenon within criminal networks. The study is based on interviews with former members of criminal networks. Previous research has shown that legitimacy of violence does not deter members from prosecution. Members also find it difficult to leave the network due to the social relationship. The interviewees emphasize that there is a code of silence towards the police and other members. A deeply imprinted behavior persists till today. The conclusion is that the code of silence towards the police is considered to be an essential part of the network, which is maintained due to violence and learned behavior. The emotional bonds that remain towards the network are the reasons for the participants behavior still being pervaded by a code of silence. / Tystnadskultur är ett stort samhällsproblem eftersom det försvårar arbetet mot kriminella nätverk. Det baseras på att medlemmar tenderar att inte anmäla brott eller vittna, dels på grund av normen kring att inte prata med rättsväsendets representanter och dels på grund av risken att utsättas för våld om de gör det. Syftet med denna kvalitativa studie att få djupare förståelse för tystnadskulturen som fenomen inom de kriminella nätverken. Studien baseras på intervjuer med före detta medlemmar av kriminella nätverk. Tidigare forskning har visat att våldets legitimitet inte avskräcker medlemmar från lagföring och straff. Medlemmar har också svårt att lämna på grund av den sociala relationen till nätverket. Studien baseras på intervjuer med före detta medlemmar av kriminella nätverk. Intervjupersonerna betonar att det finns tystnadskultur både mot polis och andra medlemmar. Det är även ett djupt präglat beteende som finns kvar även idag. Slutsatsen är att tystnadskulturen mot polisen är viktigt för nätverkets struktur. Den upprätthålls på grund av rädsla för våldet och betraktas som ett inlärt beteende. Den emotionella relationen som finns kvar mot nätverket gör att intervjupersonernas vardagliga beteende fortfarande präglas av tystnadskulturen.
|
5 |
#MeToo: När tystnaden bryts - vi lägger ifrån oss skulden : En kritisk diskursanalys om kvinnliga socialarbetares erfarenheter av sexuella trakasserier / #MeToo: When the Silence Breaks – We Put the Blame Aside : A discourse analysis of female social workers experiences of sexual harassmentHodzic, Lejla, Mehmedovic, Sabina January 2019 (has links)
Syftet med denna studie är att belysa kvinnliga socialarbetares erfarenheter av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Studiens empiriska material består av citat från ett tjugotal vittnesmål skrivna av kvinnliga socialarbetare och publicerade på metoo-orosanmalan.nu. Genom att studera vittnesmålen uppmärksammade vi synen och responsen på sexuella trakasserier och dess påverkan på skam och andra känslor. Studiens utgångspunkt har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med fokus på Judith Butlers genusteori samt Michel Foucaults maktbegrepp. I analysen har vi implementerat Norman Faircloughs kritiskt diskursanalytiska, tredimensionella modell i vilken vi tillämpat alla tre dimensioner för att analysera våra tre frågeställningar utifrån resultatet. De lyder; 1) Hur konstruerar och reproducerar kvinnorna diskurser om sexuella trakasserier på olika myndighetsorganisationer inom socialt arbete?, 2) Hur framställs responser från chefer samt kollegor i olika situationer av sexuella trakasserier och vilken inverkan har dessa på den diskursiva och sociala praktiken? samt 3) Vilka känslor skildras i de kvinnliga socialarbetarnas vittnesmål och vilka potentiella konsekvenser medför de diskursiva praktikerna för den sociala praktiken? Samtliga frågor besvarades genom identifierade diskurser i det empiriska materialet som vi framförde i en resultatpresentation och en genomgående analys. Resultatet vi fått fram visar exempelvis att trakasserier av sexuell form som de kvinnliga socialarbetarna utsätts för på arbetsplatsen ofta objektifierar deras kroppar och förminskar deras kompetens. I de flesta fall är meningsskiljaktigheter kring gängse arbetsförhållanden den framkallande faktorn för denna typ av trakasserier. Kvinnorna förmodas vara intresserade av männen utanför arbetet vilket även kan identifieras i den respons som beskrivs. Chefer och kollegor reagerar antingen med förminskning och misstro eller inte alls. De utsatta kvinnorna svarar då med tystnad som i kombination med trakasserierna medför skam och andra känslor som hotar sociala band och kvinnornas självbilder. Resultatet synliggör likaledes sambandet mellan maktrelationer och kön och vem som får säga vad. Tidigare studier visar bland annat att tystnaden tvingar kvinnorna att ta på sig ansvaret för att inte riskera att förstöra stämningen och för att inte bli exkluderade av sina medarbetare.
|
6 |
Maktstrukturer och tystnadskultur kring sexuella trakasserier inom svensk politik : En tillämpning av Maud Eduards och Carole Patemans teorier på branschuppropet #imaktenskorridorer / Power Structures and the Culture of Silence Regarding Sexual Harassments within Swedish Politics : An implementation of Maud Eduards’ and Carole Pateman’s theories on the metoo-manifestoSjöbohm, Veronica, Hagström, Karolina January 2018 (has links)
The purpose of this thesis is to, by implementing the theories of Maud Eduards and Carole Pateman on some of the testimonies found under the hashtag #imaktenskorridorer, explain why sexual harassments exist within Swedish politics. Our main focus will be power structures and the culture of silence concerning sexual harassments. By examining the testimonies, we find that the majority of the supposed perpetrators are elderly men in positions of power and that these positions often are used to take advantage of and further subordinate women. We also find that the supposed perpetrators rarely had to answer for the acts of sexual harassment even though the existence of the assaults most of the times came to light. Our conclusion is, based on the two theories we use, that the existence of sexual harassments within Swedish politics can be explained by various factors. Although the main one is wellestablished power structures based on the division of men and women. These power structures impregnate our whole society and we mean that they are even stronger within politics, in the corridors of power.
|
7 |
Ett liv på minerad mark : En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av fenomenet trygghet / A life on mined land : A qualitative study about women’s experiences of the phenomenon safetyEnvall, Julia, Nilsson, Sofia January 2018 (has links)
Denna studie har som syfte att undersöka hur individen, i egenskap av kvinna, upplever trygghet och ett eventuellt trygghetsskapande samt huruvida den upplevda tryggheten möjligtvis kan härröra utifrån att individen är kvinna. Arbetets empiriska del är av kvalitativ karaktär med ett induktivt, men även med inslag av ett deduktivt tillvägagångssätt. Detta följs av den teoretiska delen med infallsvinklar av konstruktionism samt fenomenologins fokus då upplevelser är av betydelse i vår studie. Vid utförandet har sammanlagt åtta kvinnliga respondenter intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuform. I studien har det framkommit att trygghet upplevs ekvivalent med känslan frihet, att kunna vara sig själv, uttrycka sig och inte känna sig begränsad av andra individer i sin omgivning. Friheten genom intervjupersonernas transparenta beskrivelser av trygghet ses ur ett fenomenologiskt perspektiv där frihet är essensen i fenomenet trygghet.
|
8 |
Tystnadens konsekvenser för det svenska samhället : En kvalitativ studie kring tystnadskulturens orsaker och effekter för utsatta områdena och organisationen som verkar därKidane, Dina, Yasin, Abdulahi January 2020 (has links)
This dissertation seeks to understand how culture of silence effect the Swedish suburb and it's undermining effects. By interviewing people that work within different organisations in the suburb, we strive to pursue a deeper understanding on how they are affected by the culture of silence in their daily work. In comparison to the different areas, the Swedish suburb are faced with socioeconomic differences, high crime rate, as well as high unemployment. These and others factors that we are going to present shows that culture of silence consciously and/or unconsciously effects the Swedish suburb society. When we initially started this bachelor thesis, we found a limited research about culture of silence and its social effects on the society. Therefore, we seek to contribute to wider knowledge within the academic field of culture of silence. The study is based on a qualitative research method in which eight chosen interviews conducted among social workers, teachers, and police officers, all whom work preventatively. Additionally, we tried to understand if culture of silence was experienced within their organisation. Furthermore, the theoretical framework for this dissertation comprise of symbolic interaction, role theory, and labeling theory. Culture of silence is believed to have an unfavorable effect on the society, as the result of the study shows that it interrupts the interviewees daily work. But also that culture of silence exist within organisations and the suburb.
|
9 |
Tala är silver men tiga är guld : En kvalitativ studie om tystnadskultur och förtroendet för polisen bland unga vuxna med utländsk bakgrund i socialt utsatta områdenNugusse Hagos, Johanna, Shibani, Nora January 2020 (has links)
Att ett områdes strukturella faktorer kan ha en inverkan på ungdomars attityder, upplevelser och benägenhet att rapportera brott är något som har framställts i forskning. Det har även påvisats att förtroendet för polisen kan ha sin grund i strukturella omständigheter som att vara bosatt i ett socialt utsatt område vilket ofta kännetecknas av en omfattande problematik med etnisk och ekonomisk segregation och hög arbetslöshet. Denna studie uppmärksammar vad det är som utmärker förtroendet för polisen bland unga vuxna med utländsk bakgrund och hur tystnadskulturen fungerar i socialt utsatta områden. Studien belyser frågor som rör deras områden, deras förtroende för polisen och hur tystnadskulturen omkring de fungerar. Det material som ligger till grund i studien har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med fem killar och fem tjejer i åldrarna 18 - 25 år. Materialet analyserades genom George Homans sociala utbytesteori, Zygmunt Baumans ”Vi” och ”De”, David O. Arnolds definition av subkulturer och Loic Waquants begrepp territoriell stigmatisering. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner inte har ett förtroende för polisen och att de upprätthåller tystnadskulturen i deras områden på grund av olika orsaker. Dessa orsaker beskrivs som rädsla, misstro mot polisen och obenägenhet att involvera sig med kriminella i området. Intervjupersonerna talar i denna studie om livet i dessa områden och berättar om deras upplevelser med bland annat polisen.
|
10 |
Tystnaden talar för sig själv : Prosocial tystnad på arbetsplatsen / The Silence Speaks for Itself : Prosocial silence in the workplaceDerkert, Viktoria, Hedborg, Diana January 2022 (has links)
Denna C-uppsats behandlar tystnadskultur på arbetsplatsen och utmanar till utveckling av detbefintliga begreppet prosocial tystnad. Den undersöker även relationen mellan tystnadskulturoch prosocial tystnad. Syftet med undersökningen är att generera svar på förekomsten avprosocial tystnad samt drivkrafterna bakom faktumet att arbetstagare väljer tystnad. Vidarediskuteras huruvida tystnad kan te sig på andra sätt än den bokstavliga tystnaden. Prosocialtystnad är ett begrepp vilket inte påträffas allt som oftast i den befintliga forskningen, men dennaundersökning påvisar ändå att prosocial tystnad inte är ett helt främmande fenomen. Trots det, ärdet ovanligt att man benämner en tystnad som prosocial, troligtvis då begreppet inte är tillräckligtbefäst som exempelvis “tystnadskultur”. Resultatet av undersökningen har även genererat enbredare förståelse för drivande faktorer bakom prosocial tystnad. Undersökningen påvisar attprosocial tystnad inte är ett helt främmande fenomen trots att prosocial tystnad som begrepp inteär något vanligt förekommande. / <p>Godkänt 2022-06-09.</p>
|
Page generated in 0.0536 seconds