When placed in foster care, according to the Swedish social service act, children are entitled to preserve a standing relationship with their birth parents. The aim of this study was to examine which aspects according to social workers are vital in the making of social plans between children in the age of 0-3 placed in foster care and their birth parents. The study also examines how social workers make children between 0-3 participate in the making of their social plans. Nine qualitative semi-structured interviews with social workers have been analyzed based on Laura Lundys model of participation and the model of Maria Eriksson and Elisabet Näsman about social workers focus in working with children. The results show that the planning of social plans is based on what will benefit the child and what will not. The social workers analyze the abilities of the birth parent and to the best of their abilities they take in information about children reaction to make an assessment of what is best for the child. The main conclusion is that the work surrounding social plans is heavily based on the purpose of the placement in foster care. Whether the child has a chance to return to its birth parents or not has a big impact on the making of social plans.

Abstract This study is discussing how to reduce the risk of abuse during visitation with a parent that the child does not live with full-time. In January of this year, 2023, an 8-year-old boy was murdered by his father during a 2-hour court ordered visitation. The parents had been engaged in a custody battle for most of the boy’s life and the mother had gained sole custody last year. The study explores the remits of the social services, the custodians, and the courts within the area of visitation rights for the child. Where do the responsibilities lie and who can prevent anything like what happened to the boy called Tintin from happening again? The essay methodically works through current legislation, policies and professional guidelines in the form of a text analysis and then explores relevant research and court rulings with a critical eye to find gaps in the delivery of the legislation and guidelines. Special attention is given to the rights of the child and the rights and responsibilities of the parents or custodians. The study finds that the legislation has not kept up with current family dynamics and that the courts determine the rights of the child from a general perspective rather than an individual one as is required by the legislation.A lot of the responsibility for risk-assessment before a visitation with the other parent lies on the parents themselves. It is normally the parents that bring a custody case about visitation rights to the social services or to the courts. It is rare that the social services bring a case to court even though the legislation is there in order to protect the child in case the parent does not. Research quoted in the study reveals that domestic violence is present in a majority of court cases relating to custodial matters but that the courts may suffer from a lack in knowledge or from a failure to look at the impact of said violence on the individual child. The study finds that the conflict between the two parents often take center stage in court hearings and that the child’s needs come second or are drowned out in the general conflict.The conclusion of the study is that what happened to Tintin could happen again today but pending legislation in both the area of family law and legislation around domestic violence and rights of the child that may change the legal landscape within a near future. / Sammanfattning I denna studie vill jag undersöka vilket handlingsutrymme, det vill säga möjligheter till handling, som vårdnadshavare och socialnämnd har när det gäller att skydda barn från riskumgängen. Frågan kom till sin spets i januari 2023 då 8-årige Tintin blev mördad av sin pappa under ett två timmars umgänge fastställt i domstol. Tintins föräldrar hade legat i en vårdnadstvist under större delen av sonens liv och hans mamma hade fått enskild vårdnad året innan.Studien undersöker det institutionella handlingsutrymmet, det som styrs av lagar och regler, hos socialtjänsten, familjerätten, domstol och vårdnadshavare i den familjerättsliga frågan om umgänge. Finns det möjligheter att förhindra att det som hände Tintin händer igen? Studien arbetar sig metodiskt igenom aktuell lagstiftning, riktlinjer och styrande myndigheters handböcker för att sedan undersöka relevant forskning inom området och granska hur lagarna omsätts i praktiken. Särskilt fokus sätts på barnets rätt och vårdnadshavarens ansvar. I sista avsnittet görs en framtidsspaning där en rad lagförslag är på gång både i form av en revidering av föräldrabalken och inom områdena barns delaktighet och våld i nära relation.Resultaten visar att lagstiftningen inte har hängt med i förändringarna som skett i den svenska familjebilden det senaste årtiondet och att domstolarna behöver mer utbildning i hur våld påverkar barn. Studien hänvisar till forskning och aktuella undersökningar som visar att våld finns med i bilden i majoriteten av alla familjerättsliga mål i domstol. Studier av domslut visar att domstolarna ofta gör mer generella bedömningar av barnets bästa hellre än individuella vilket lagen påkallar, detta är ett av områdena som kommande lagstiftning fokuserar på. När det gäller de olika aktörernas handlingsutrymme visar studien att ett stort ansvar för riskbedömningar inför umgängen läggs på vårdnadshavarna och att fokus på nuvarande och kommande lagstiftning är att minska antal ärenden i domstol. Även om socialnämnden har möjlighet att själva väcka talan i vårdnads- och umgängesfrågor är detta sällsynt, likaså ställs väldigt höga rekvisit för att beslut om tvångsåtgärder inför ett riskumgänge skall fastställas av domstol. I sammanfattning visar studien att föräldrarnas konflikt ofta överskuggar barnets röst i domstolsförhandlingar och att det inte finns garantier för att det som hände Tintin inte kan hända igen. Förhoppningen finns att kommande lagstiftning och revidering av föräldrabalken kommer att öka kunskapen om utsatthet för våld och stärka barnets röst vilket kan skydda barn från riskumgängen i framtiden.

Umgängesfrågan är en komplex del i arbetet med familjehemsplaceringar. Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur socialarbetarna ser på sitt handlingsutrymme i umgängesfrågan och vilka hinder och möjligheter de beskriver påverkar umgänget. Studiens analysmaterial består av nio stycken kvalitativa intervjuer med socialarbetare där de delar med sig av sina upplevelser kring umgängesfrågan utifrån sin professionella roll. Den insamlade empirin analyserades utifrån begreppet gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme och barnperspektivet. Resultatet redogör fem framträdande teman i intervjuerna som sammankopplas med uppsatsen frågeställningar. Resultatet av studien visade att socialarbetarna utgår från ett barnperspektiv där barnets bästa är i fokus men att de genom lagstiftningen inte alltid endast kan fokusera på barnet utan måste samtidigt förhålla sig till andra påverkande aktörer, främst föräldrar men även familjehemmet. Resultatet visade också att ett barnperspektiv inte alltid kan utgå från barnets bästa i stunden utan att eventuella framtida konsekvenser också måste tas hänsyn till. Platsen för umgänge lyftes av socialarbetarna fram som viktig och en brist i kommunen de arbetar i är avsaknad av lokal att ha umgängena i. Biologiska föräldrar och familjehemmet kan både möjliggöra och hindra umgänget beroende på deras inställning och beteende. Resultatet visade också att samarbete och ett tredelat föräldraskap mellan biologiska föräldrar, familjehemsföräldrar och socialtjänst möjliggör umgänge.

No description available.

Syftet med denna fenomenologiska studie är att undersöka hur individer vars föräldrar skiltsig upplever att den personliga kontakten till och umgänget med föräldrarna har förändrats,när skilsmässan skedde mellan föräldrarna i barnets tonår. Tidigare forskning inom ämnet harfokuserat på barnets hälsa och har främst varit kvantitativa undersökningar. Den personligakontakten och umgänget visade sig främst förändrats gentemot pappan, ofta till det negativadå kontakten helt brutits eller att umgänge sällan skett. För att fylla kunskapsluckan inomämnet och fördjupa kunskapen om ungdomarnas egna erfarenheter har syftet med dennastudie varit att få fram respondenternas upplevelser och minne av skilsmässans påverkan pårelationen, umgänget och den personliga kontakten med föräldrarna. Randall Collins teori ominteraktionsritualer och emotionell energi har använts som redskap i utformningen avfrågeställningarna och intervjuguiden. Det empiriska materialet består av transkribering frånkvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio individer mellan åldrarna 18–29. En öppenkodning utfördes där koderna skapades genom att tolka det insamlade materialet i sambandmed den första läsningen. Resultaten visar på att respondenterna upplevde störst förändring iumgänget och den personliga kontakten med pappan, precis som den tidigare forskningenindikerade. Relationen har för många respondenter gått från bra, till att sällan umgås ellerförlorat kontakten helt. Kontakten med pappan förändrades för många av respondenterna tillen “kompisrelation” där umgänget ofta bestod av aktiviteter. Upprätthållande av kontaktendem emellan kunde barnen uppleva som ett ansvarstagande som utgjorde en stor förändringgentemot hur det varit innan skilsmässan. Kontakten med mamman har i alla respondenternasfall varit bra och de flesta förklarar hur den efter skilsmässan blivit ännu bättre. Sättet attumgås med mamman har, till skillnad från pappan, inneburit att samtala. Många benämnersättet att umgås och kontakten som mer vardaglig där mamman är föräldern som de vändersig till när de behöver stöd.

Att arbeta som socialsekreterare inom socialtjänsten innebär att ha ett visst handlingsutrymme. Det handlingsutrymmet möjliggörs och begränsas genom ett antal faktorers påverkan. Syftet med denna studie är att ta reda på hur socialsekreterarna ser på och beskriver sitt handlingsutrymme när det gäller att få till ett så bra umgänge som möjligt utifrån barnets bästa, när barnet är placerat i ett familjehem. Genom att belysa hur handlingsutrymmet påverkar placerade barns umgänge med sina föräldrar hoppas jag komma fram till en djupare förståelse för komplexiteten i umgänge och socialsekreterarens handlingsutrymme. För att få fram socialsekreterares upplevelser av den egna påverkan vid umgänge för barnets bästa vad gäller bedömningar och beslut har jag intervjuat socialsekreterare verksamma inom familjevården. Familjevården är den del inom socialtjänsten som arbetar med familjehemsplacerade barn och då med umgänge mellan barnen och deras föräldrar.  Resultatet synliggör socialsekreterarnas stora möjligheter till påverkan som innebär att de har ett stort handlingsutrymme. Resultatet visar också att det finns ett antal påverkande faktorer som försvårar och begränsar arbetet med umgänge. Detta är det som gör att handlingsutrymmet till viss del kan ses som begränsat.  Vad gäller barns delaktighet är detta inte heller något som är helt enkelt. Att göra barn delaktiga anses som en självklarhet bland intervjupersonerna men hur det görs skiljer sig åt till viss del. Anses exempelvis barnen som informerade om informationen om ett beslut ges av familjehemmet istället för socialsekreteraren? Är barnet delaktig om information samlas in från de vuxna runt om barnet om hur barnet reagerat inför, under och efter ett umgänge? För att det ska bli så bra som möjligt för barnet är intervjupersonerna överens om att barnet behöver känna sig trygg och för att få fram vad som gör barnet trygg behöver barnet konsulteras och få komma med önskemål.

This essay investigates the meaning and content of the principle of the best interests of the child from a legal historical perspective. Primarily, the meaning of the principle is discussed on the basis of housing, social interaction and care, where the best interests of the child must be decisive in every decision regarding children according to Chapter 6. § 2 a of the Parental Code (1949: 381). What is interesting about the principle of the best interests of the child is that the principle is constantly changing and reflects society’s prevailing ideas about which needs are particularly important to meet with the child. Therefore, it is generally not possible to establish what the principle of the best interests of the child means, since an individual assessment is required where each child has different needs depending on the circumstances of the individual case. Since the principle reflects its current time, it is interesting to investigate how the meaning of the principle has changed over time, and in relation to how the view of children and their needs has changed throughout history up to our days. Based on relevant legal cases, the essay investigates the principle of the best interests of the child was already established in Swedish law in the early 1900s, the so-called “child’s century”, after which the meaning and content of the principle has been given. The results of the survey show that the best interests of the child have existed since the beginning of the 20th century, but are discussed to a lesser extent compared with later in the time when the best interests of the child have been given a more established role in determining family law issues. In addition, society’s view of women and men in their parenting has also influenced the determination of what is the best interest of the child and who is most appropriate to meet the child’s needs. / Denna uppsats utreder innebörden och innehållet av principen om barnets bästa utifrån ett rättshistoriskt perspektiv. Främst diskuteras principens innebörd utifrån boende, umgänge och vårdnad där barnets bästa ska vara avgörande i varje beslut gällande barn enligt 6 kap.  2 a § föräldrabalken (1949:381). Vad som är intressant med principen om barnets bästa är att den är i ständig förändring och speglar samhällets rådande idéer kring vilka behov som är särskilt viktiga att tillgodose hos barnet. Därför går det inte att generellt fastslå vad principen om barnets bästa innebär eftersom det krävs en individuell bedömning där varje barn har olika behov beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Eftersom principen speglar sin samtid är det intressant att utreda hur principens innebörd förändrats över tid, och i relation till hur synen på barn och deras behov har förändrats genom historien fram till våra dagar. Baserat på relevanta rättsfall utreder uppsatsen om principen om barnets bästa redan var etablerad i svensk rätt i början av 1900-talet, det så kallade ”barnets århundrande”, därefter vilken innebörd och vilket innehåll principen har givits. Resultatet av undersökningen visar att barnets bästa har funnits sedan 1900-talets början, men diskuteras i mindre utsträckning jämfört med längre fram i tiden där barnets bästa har fått en mer etablerad roll vid avgörandet av familjerättsliga frågor. Dessutom har samhällets syn på kvinnor och män i deras föräldraskap också påverkat avgörandet av vad som är barnets bästa och vem som är lämpligast att tillgodose barnets behov.

Vårt intresse för ämnet väcktes av uppgifter i media om att domstolarna i vårdnadstvister till skillnad från tidigare oftare dömde till männens fördel och att flera barn därigenom hamnade hos olämpliga fäder. Syftet med arbetet var att undersöka om de ändringar som gjordes i föräldrabalken 1998 blivit till nackdel för ena könet. Vidare ville vi undersöka hur begreppet barnets bästa tillämpades. Som undersökningsmaterial använde vi förarbetena till ändringarna i föräldrabalken, domar från hovrätten före och efter reformen 1998, samt tre viktiga prejudikat från Högsta domstolen. Vi fann att lagändringen 1998 medfört att domstolarna dömde till gemensam vårdnad även i fall där misstankar fanns om våld och övergrepp från fädernas sida mot mödrar och barn. Vi fann flera fall där män som utövat våld tillerkändes umgänge. Vi fann slutligen att domstolarna använde begreppet barnens bästa konsekvent för att motivera sina domslut, men ofta på ett schablonartat sätt. / Caretaking issues – a study in how courts can view caretaking issues.

<p>The purpose of this essay was to enhance the understanding and knowledge about phenomenon access support. Access support means that a third person (contact person) must be present during access visits between a child and its parent, if it is necessary for the child’s security or because the child needs support. The study was based on qualitative interviews with four contact persons and two professional social workers, whose main task have been to support and, partially, coordinate the work of contact persons. During the interviews I put the focus on participant’s experiences and thoughts about the phenomenon access support. Two theoretical perspectives were used to analyze the empirical material. These were an experiential perspective and role perspective. The results showed that being a contact person required certain personal qualities and strategies for managing different situations during access. Generally, the access situations are often affected by problems between divorced parents and the lack of cooperation with other institutions, especially with the court. Parents and children can have different expectations of access support. Nevertheless, participants find the work as access support meaningful and valuable in terms of life experience.</p>

The purpose of this essay was to enhance the understanding and knowledge about phenomenon access support. Access support means that a third person (contact person) must be present during access visits between a child and its parent, if it is necessary for the child’s security or because the child needs support. The study was based on qualitative interviews with four contact persons and two professional social workers, whose main task have been to support and, partially, coordinate the work of contact persons. During the interviews I put the focus on participant’s experiences and thoughts about the phenomenon access support. Two theoretical perspectives were used to analyze the empirical material. These were an experiential perspective and role perspective. The results showed that being a contact person required certain personal qualities and strategies for managing different situations during access. Generally, the access situations are often affected by problems between divorced parents and the lack of cooperation with other institutions, especially with the court. Parents and children can have different expectations of access support. Nevertheless, participants find the work as access support meaningful and valuable in terms of life experience.