<p>The purpose of this study was to illustrate how social welfare secretaries reason around the decision to place a child in foster care. More specifically it aims to find out what social welfare secretaries think about the childs contact with its biological parents during out-of-home placement. The data was collected through questionnaires that were sent out by mail. The result was analyzed with the conceptions; attachment, separation, dissonance and acting space. As a conclusion the result show that the social welfare secretaries experienced that the biological parents sometimes stood in the way of the childs need. This meant that sometimes the child wasn’t given the best available care. The attachment was a central aspect of the decision. The biological parent was described as a significant part of the out-of-home placement and the contact between the child and the parents was seen as important. Mainly, the social welfare secretaries, didn’t give any motive to why. It seems to be the general opinion that it’s good for the child to be in contact with its biological family.</p> / <p>Uppsatsen handlar om separationer, anknytning och svårigheten att bedöma vad som är i barnets bästa intresse. Familjehemsplaceringar är den vanligaste insatsen som socialtjänsten tillhandahåller. Syftet med studien är att belysa hur socialsekreterare resonerar inför beslut om att placera ett barn i familjehem. De tre forskningsfrågorna är; hur resonerar socialsekreterarna kring barnets behov och föräldrarnas rätt? Hur ser socialsekreterarna på kontakten mellan barnet och de biologiska föräldrarna? Hur beskriver socialsekreterarna sina tankar runt beslutet? Studien är en kvalitativ undersökning där postenkäter har skickats till socialförvaltningar i Sverige. Resultatet analyseras utifrån begreppen; anknytning, separation, dissonans och handlingsutrymme. Resultatet visar att socialsekreterarna upplevde att de biologiska föräldrarnas rätt ibland stod i vägen för barnets behov vilket innebar att barn inte alltid kunde ges bästa tillgängliga vård. Anknytningen mellan barnet och de biologiska föräldrarna kommer fram som en central aspekt i beslutet. De biologiska föräldrarna beskrivs som delaktiga i placeringen. Kontakten mellan barnet och de biologiska föräldrarna är viktig men överlag ges få motiveringar till varför kontakten ska bibehållas. Det tycks vara den allmänna uppfattningen att barnet har behov av kontakt med ursprungsfamiljen.</p>

I det moderna samhället har internet och spelande av olika slag som sker genom internet blivit alltmer populära aktiviteter. I takt med den explosionsartade utvecklingen har även problematiskt beteende följt i form av onlinespelsmissbruk, som blivit ett så pass omfattande problem att det idag omnämns som diagnosen ”Internet Gaming Disorder”, IGD. Företeelsen har dock inte enbart blivit mer framträdande vad gäller aktiviteten i sig utan också gällande mängden forskning som görs inom området. Den population som studeras flitigast och där onlinespelandet är som mest framträdande är bland yngre människor och främst bland pojkar och män. Mycket av den forskning som genomförts har behandlat onlinespelandets påverkan på individen samt dess inverkan på skola och utbildning. Syftet med denna studie är därför att undersöka huruvida onlinespelandet hos tredjeårselever på gymnasiet samvarierar med dennes självupplevda sociala umgänge samt skolprestation. Studien är genomförd utifrån en kvantitativ metod där en enkätundersökning utfördes inom åtta olika program på fyra av Norrköpings gymnasieskolor. Totalt besvarade 99 gymnasieelever enkäten. Studien analyseras med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv för att söka förstå bakomliggande aspekter av onlinespelandet genom att diskutera sociala grupperingar och kategoriseringar som sker genom social interaktion. Studiens resultat stämmer ur flera avseenden överens med tidigare forskning där det tydligt går att se att killar spelar mer än tjejer. Studien visar även ett samband mellan onlinespelande och skola på så sätt att individer engagerade i spel bland annat visar en tendens till minskat intresse för studier.

Syftet med studien är att identifiera och analysera de aspekter som beaktas i bedömningen av barnets bästa och på vilket sätt eventuella föreställningar om genus uttrycks i tingsrättsdomar gällande vårdnad, boende och umgänge. För att besvara syftet har 25 domar analyserats genom kvalitativ metod samt tolkats utifrån tidigare forskning och genusteori. Forskningen kring strukturellt uttryckta genusföreställningar gällande barn är mycket begränsad. Däremot finns det mer om föräldrar och genus samt och principen om barnets bästa, vilken många forskare presenterar som genusneutral.  Resultatet visar att de flesta domarna uttrycker att barnets bästa, och således barnperspektivet, ska vara avgörande vid beslutet. I praktiken verkar detta ske till en viss utsträckning. Faktorer som tycks rucka på detta är exempelvis överenskommelser, svårigheter att presentera och ta hänsyn till barnets vilja samt den bestämda uppfattningen om barnets behov av kontakt med båda föräldrar. Aspekter som tas med i bedömningen verkar vara liknande för flickor och pojkar men framgår i olika omfattning och barnen beskrivs med olika ordalag. Resultatet visar vidare att domstolen oftast dömer vårdnaden ensam till modern, varav ett större resonemang kring barnets situation framgår för pojkar än för flickor. Modern bedöms i många domar, utan tydlig motivering, som klart lämplig vårdnadshavare medan fadern ofta beskrivs som olämplig.

Syftet med studien är att belysa och analysera barns vardagsliv vid pappas våld i hemmet. Detta kommer ske utifrån vuxnas personliga berättelser och erfarenheter av att ha levt med pappas våld i hemmet under barndomen. Genom intervjuerna ämnar jag lyfta deras personliga berättelser samt utifrån deras erfarenheter och insikt över tid åskådliggöra deras resonemang kring barns boendesituation och umgänge vid våld i hemmet samt vuxenvärldens agerande.Pappas våld i hemmet kan innebära både fysisk och psykisk misshandel av barnet, sexuella övergrepp eller vanvård alternativt en kombination av flera våldsformer samtidigt. Att som barn leva med pappas våld i hemmet innebär stora risker för psykiska och fysiska skador både direkt och på sikt. Enligt både svensk lagstiftning och styrdokument som FNs konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) har barn rätt till trygghet och omsorg samt att skyddas mot all form av våld. Resultaten i min studie visar att barnen sällan uppmärksammas och att pappans våld kan pågå under en persons hela barndom utan att en enda vuxen agerar för att skydda barnet. Trots synliga symptom både fysiskt och psykiskt hos barnen, brast både professionella och informella vuxna i sitt ansvar och sin skyldighet att tillgodose barnets behov av omsorg samt skydda dem från våld. Barnen i deras dubbla beroendeställning till vuxenvärlden lämnades således i en mycket utsatt situation. Deras vardag och boendesituation med pappan präglades av rädsla, ångest och smärta. För att klara av situationen använde sig barnen av strategier för att skydda både sig själva eller övriga familjemedlemmar. Barnen tog tidigt ett vuxenansvar och anpassade ofta hela sin person utefter pappans beteende. Hela deras varande som barn påverkades. Respondenterna vittnar också om långsiktiga konsekvenser i form av både psykisk- och fysisk ohälsa. / The purpose of this study is to enlight and to analyze the everyday life of children growing up with a violent father. It will be executed through personal stories from adults who experienced domestic violence of fathers during childhood. Examined by interviews I intend to enlighten their personal stories and through their experiences and understandings over time, communicate their insight about the living situation of abused children along with having to interact with the father and the actions of the adult world.A father’s violence can include physical, mental or sexual abuse, physical neglect, or a combination of multiple variations of the previous mentioned forms. Growing up violated by a father includes great risks of mental or physical harm, immediate and long term. According to Swedish laws and regulations, like the UN convention on the Rights of the Child (CRC), every child is entitled to security and to care and shall be protected from all forms of violence. The results of this study shows, in spite of this, that these children rarely became acknowledged and therefore the violence of the father could precede throughout one person’s childhood without one single adult successfully acting to protect the child. Despite visible symptoms, physically and mentally, the professional and informal adults close to the child failed their responsibility and duty to cater the child’s need of care and protection from harm. Because of their double dependency position to the adult world the children were left in a very vulnerable situation. They managed by using strategies to protect both themselves and other family members. Early in their life the children took a grownup level of responsibility and often adjusted themselves according to the father’s behavior. Their whole being as a child was affected. The respondents testify long term consequences of their mental and physical health.

I denna kvalitativa studie har vi studerat domar gällande umgänge med barn där barnen ifråga bevittnat våld mellan föräldrar. Syftet med studien är att undersöka hur rätten konstruerar barnets bästa i dessa domar. Med hjälp av barndomssociologin och dess begrepp lyfts ett barnperspektiv fram som belyser barnets position i rätten. Genom tidigare forskning inom ämnet har vi fått djupare förståelse om konsekvenser för barn som bevittnat våld mellan föräldrar samt hur barnets bästa i denna situation beskrivs i forskning. Vi har granskat 24 hovrättsdomar och med hjälp av en tematisk analys fått fram tre huvudteman, barnets bästa enligt rätten, rättens konstruktion av barn och föräldrars inställning och insikt. Under dessa huvudteman har vi även identifierat sju underteman utifrån de mönster som framkom i analysen. Under det första huvudtemat identifierade vi tre framträdande sätt som rätten konstruerar barnets bästa. Resultatet visar att den första konstruktionen, överenskommelse,är en oberoende konstruktion och alltid barnets bästa om den kommer till stånd medan de andra två, skydd från risken och nära och god kontakt, vägs mot varandra. Här får även bevisning betydelse. Under det andra huvudtemat visar vårt resultat att rätten gör två olika konstruktioner av barn, det diskvalificerade barnet och det delaktiga barnet, som i sin tur påverkar konstruktionen av barnets bästa. Genom vilket perspektiv rätten väljer att se barnets bästa ur, ur ett vuxenperspektiv där barnets åsikt inte väger tungt eller genom att lyfta fram barnets perspektiv och göra barnet delaktig, konstruerar rätten sedan vad som är barnets bästa. De här konstruktionerna är inte konstanta, utan varierar. Vårt resultat visar även att beroende på hur rätten konstruerar barn har föräldrar mer eller mindre rätt till sitt barn samt att normer kring barn och barndom i samhället har betydelse för föräldrars rätt. Dessa konstruktioner faller under vårt tredje huvudtema och är, den rätta inställningen - stärkt rätt och bristande insikt - förlorad rätt. Med vår studie önskar vi bidra till aktuell forskning kring våld i nära relation med fokus på barns roll i frågan, vilket vi önskar leda till ökad uppmärksamhet av ämnet.

I den här studien granskas tingsrättsbedömningar med fokus på hur rätten resonerar kring begreppet barnets bästa och vilka skäl som anges i beslut som rör vårdnad, barnets boendesituation och utformning av umgänge med en förälder som tidigare använt våld. Studien riktar främst in sig på vilken betydelse våldet får i vårdnadstvisten. De tio domar som utgör underlaget till studien har valts ut genom ett riktat urval baserat på vårdnadstvister där våld har förekommit i familjen. Domarna är hämtade från Skellefteå tingsrätt och åren som inkluderats i urvalet är 2018 och 2019. Domarna har undersökts utifrån en riktad innehållsanalys med fyra förutbestämda teman: våld, påverkan på barnet, domskäl och domslut. Utifrån dessa teman har tingsrättens resonemang kring vårdnad, boende och umgänge studerats. Resultatet av studien visar att rätten alltid utgår från vad som anses vara barnets bästa, men att begreppet tolkas olika beroende på situation och vem som gör tolkningen. Stora krav ställs på föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet vilket ibland gör att våldet som förekommit i familjen inte är avgörande som bedömningsgrund i vårdnadstvister.

No description available.

There is need for an adjustment of the regulations and procedure regarding children livingin sheltered housing. A child subjected to domestic violence can stay with a parent in asheltered housing. The other, abusive, parent may then apply in court for rights to havecontact with the child. In such a situation, the child has several rights to consider. The best interests of a child should be a primary consideration in all decisions regarding the child. The child has a right to form and express their view on the matter. The child also has a right to a relationship and contact with their parents, a right which may conflict with the right to not be subjected to violence. This essay analyses the regulations in the EU Charter of Fundamental Rights, the European Convention on Human Rights, the Convention on the Rights of the Child as well as the Swedish Children and Parents Code and Social Services Act regarding these rights. Many sheltered houses neglect several of those rights by not giving the child enough support or information, or access to school and recreational activities. A court is obliged to consider the child’s rights before deciding on whether or not to grant the child contact rights with the abusive parent, but this is often not done to the required extent. This analysis shows that the current regulations and procedures are flawed, meaning the children’s rights are often not accommodated. / När ett barn utsätts för våld i hemmet och till följd av detta flyr tillsammans med en förälder till skyddat boende aktualiseras ett antal rättigheter. Barnet har rätt till skydd från våld, rätt till stöd, rätt att få information och få göra sin åsikt hörd men även rätt till kontakt med båda sina föräldrar. I alla åtgärder som rör ett barn ska dessutom barnets bästa beaktas. Skyddat boende är inte en insats som barn kan beviljas, men de kan följa med en förälder som fått ett beslut. Detta leder till att barnets rättigheter hamnar i skymundan, trots att de i hög grad är aktuella. Det är få boenden som på ett fullgott sätt kan tillgodose samtliga av barnets rättigheter, utan de flesta brister på något sätt. Det kan röra sig om att boendet inte tar emot alla barn, att det inte finns stöd till barnet, att personalen inte är utbildad om våldsutsatta barn, att boendet är obemannat delar av dygnet eller att barnet inte kan gå i skolan under vistelsen på boendet. Det finns inte något övergripande krav på kvaliteten på skyddade boenden, vilket gör att deras utformning varierar i stor utsträckning. Då ingen dokumentation sker av barnen som befinner sig på boendena går det inte heller att kontrollera att deras rättigheter tillgodoses. Den våldsutövande föräldern kan begära umgänge med barnet, vilket barnet har rätt att få så vida barnet inte riskerar att fara illa av det. Vid beslut om umgänge ska barnets bästa vara avgörande, och i den bedömningen ska särskilt beaktas risken att barnet far illa och barnets rätt till kontakt med båda sina föräldrar. I praktiken tycks rätten till kontakt med sina föräldrar väga tyngre trots att denna rättighet inte i teorin är viktigare, då domstolar i många fall dömer till umgänge. Barnet har i umgängesmål rätt att uttrycka sin åsikt och att få åsikten beaktad, men denna rättighet tycks endast tillgodoses i låg grad. Slutresultatet blir att barnen och deras rättigheter överses. Möjliga lösningar på de problem som uppenbaras är att skyddat boende blir en insats som kan beviljas barn, framför allt om det endast krävs en vårdnadshavares samtycke. De skyddade boenden som tar emot barn måste kunna garantera att kvaliteten når upp till en nivå så att barnets rättigheter tillgodoses. I umgängesmål måste barnets åsikt uppmärksammas i högre utsträckning, det ska inte vara upp till socialtjänsten att välja om barnet ska höras eller inte.

Denna kvalitativa dokumentstudie syftar till att undersöka på vilket sätt tingsrätten, utifrån Föräldrabalken 6 kap. 2 a §, beaktar barnets behov av skydd från våld och barnets behov av nära och god kontakt med båda föräldrar i umgängesfrågan i vårdnadsmål där uppgifter om våld förekommer. Detta har gjorts genom kvalitativ innehållsanalys av nio tingsrättsdomar i mål om vårdnad, boende- och umgänge. Socialkonstruktionism och barndomssociologi utgör studiens teoretiska grund. Studiens resultat visar en tendens där tingsrätten tillmäter barnets behov av kontakt med den våldsutövande föräldern större vikt än behovet av skydd från våld. Behovet av kontakt tycks ses som givet för barnet medan behovet av skydd från våld bedöms från fall till fall. Vidare finner studien en distinktion mellan våld riktat direkt mot barn och våld riktat mot förälder i tingsrättsdomarna där förälders utsatthet mer sällan betraktas som en risk för barnet. I tingsrättens bedömning om umgänge tenderar uppgifter om våld redovisade i föräldrarnas sakframställan att bortses från. Att tingsrätten inte beaktar uppgifter om våld i riskbedömningen får direkta konsekvenser för barnet som riskerar att bli kvar i våldsamma miljöer. Sammantaget innebär detta att våld inte tillmäts tillräcklig betydelse i riskbedömningen. Studiens resultat reser frågor om i vilken mån tingsrätten efterlever sitt uppdrag att skydda barn från våld.

Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie har varit att analysera rättsliga konstruktioner av barnrättsdiskursen i umgängesmål när föräldern utövat fysiskt eller sexuellt våld mot barnet eller den andre föräldern. Studiens frågeställningar bestod av att besvara hur diskursen kring barnets bästa samt föräldrarätten framställs och konstrueras i tingsrättens bedömningar. För att uppfylla studiens syfte har en tematisk analys av 14 domar om umgänge från en tingsrätt i Sverige 2022 genomförts. Studien har en socialkonstruktionistisk ansats och det teoretiska ramverket består av begreppet diskurs samt ett rättsligt perspektiv. Författarna har undersökt två huvudteman bestående av de två aktuella diskurserna samt flera underkategorier kopplat till tecken som lyfte fram olika aspekter av diskurserna. Under huvudtemat kring barnets bästa hittade författarna tre aspekter som tingsrättens använde för att konstruera begreppet i sina bedömningar. Dessa aspekter bildade underkategorierna; barnets åsikter - barnet som subjekt eller objekt, barnets behov av skydd och barnets behov av en god kontakt med båda föräldrarna. Under huvudtemat diskursen kring föräldrarätten fann författarna två underkategorier, den synliga föräldrarätten och det diskursiva förhållandet mellan barnet och föräldern. Studiens analys visade att de två huvudsakliga spåren tingsrätten gick på i skapandet av diskursen kring barnets bästa var behovet av god kontakt med föräldrar alternativt behovet av att skydda barnet. Vidare visade analysen på brister vad gäller att låta barnen komma till tals i tingsrättens bedömning då beskrivningar av barnets vilja helt saknades i 12 av 23 fall. I 10 av 23 fall beviljades umgänge trots att barnets inte fått komma till tals alternativt att tingsrätten inte tillmätt barnets åsikter betydelse. Vad gäller föräldrarätten hittade författarna tre fall där förälderns behov uttalat påverkade bedömningen. Angående det diskursiva förhållandet mellan barnet och föräldern fann författarna att barnets bästa premieras i 12 fall utifrån att barnets behov av skydd ledde till avslag alternativt att barnets vilja att träffa föräldern var grund för besluetet att asvlå eller bevilja umgänge. I 10 fall ansåg författarna att föräldrarättsdiskursen indirekt premierades framför barnets bästa då behovet av god kontakt med föräldern ledde till beviljat umgänge trots att barnets åsikter inte tillmätts betydelse. Med det sagt, kan det konstateras att tingsrätten i samtliga av sina bedömningar hänvisar till barnets bästa.