Elever med annat modersmål än svenska fick generellt lägre resultatän övriga elever i 2014 års nationella ämnesprov i matematik förårskurs 6. Forskning visar att bristande språkfärdigheter kan påverkaelevers resultat i skolämnet matematik. Litteraturstudiens syfte var attgranska forskning som undersöker i vilka situationerundervisningsspråket kan bli ett hinder i matematikundervisningen förelever med annat modersmål än undervisningsspråket. Både svenskaoch internationella studier innefattas. Litteraturstudien visar att detkan finnas risk för att matematikuppgifter med onödigt komplextspråk och/eller okänd kontext testar elevers språkfärdigheter iställetför matematikkunskaper. Det framgår även att komplext språkoch/eller okänd kontext försvårar förståelsen av uppgifterna för elevermed annat modersmål än undervisningsspråket. I litteraturstudienlyfts också att en bristande språkligfärdighet kan påverka elever medannat modersmål än undervisningsspråkets möjlighet att ta del avundervisningen fullt ut. Slutsatsen var att lärare bör ha en medvetenhetom vad bristande språkfärdigheter i undervisningsspråket kan få förkonsekvenser för matematikkunskapen. Denna medvetenhet behövsför att kunna ge elever med annat modersmål än utbildningsspråketmöjlighet att utveckla sina matematikkunskaper till fullo och erbjudadem en rättvis bedömning.

<p>Syftet med undersökningen har varit att belysa inställning till och uppfattning om undervisningen i främmande språk bland elever med ett annat modersmål än svenska på en svensk gymnasieskola. Efter en litteraturstudie av aktuell forskning kring ämnet genomfördes en enkätundersökning med fyra olika svarsalternativ med hjälp av 35 respondenter i gymnasieålder, som besöker olika gymnasieprogram och som har olika modersmål. Ur analysen framgår att den aktuella forskningen och synen på språkmetodiken motsvarar elevernas uppfattningar och önskemål ganska väl och att majoriteten av språklärare verkar använda sig av den didaktik som modern forskning förespråkar. Eleverna upplever det som viktigt att språklärarna talar målspråket så ofta som möjligt, att rättning av fel behövs och att diskussioner, skrivning liksom grammatikundervisning leder till mest framgång i språkinlärningen. Däremot visar det sig att många inte förfogar över möjligheten att använda språket hela tiden under lektionstid och sällan utanför skoltid och att ett stort antal elever inte heller är tillräckligt informerade om olika lärstilar och -strategier.</p>

Syftet med undersökningen har varit att belysa inställning till och uppfattning om undervisningen i främmande språk bland elever med ett annat modersmål än svenska på en svensk gymnasieskola. Efter en litteraturstudie av aktuell forskning kring ämnet genomfördes en enkätundersökning med fyra olika svarsalternativ med hjälp av 35 respondenter i gymnasieålder, som besöker olika gymnasieprogram och som har olika modersmål. Ur analysen framgår att den aktuella forskningen och synen på språkmetodiken motsvarar elevernas uppfattningar och önskemål ganska väl och att majoriteten av språklärare verkar använda sig av den didaktik som modern forskning förespråkar. Eleverna upplever det som viktigt att språklärarna talar målspråket så ofta som möjligt, att rättning av fel behövs och att diskussioner, skrivning liksom grammatikundervisning leder till mest framgång i språkinlärningen. Däremot visar det sig att många inte förfogar över möjligheten att använda språket hela tiden under lektionstid och sällan utanför skoltid och att ett stort antal elever inte heller är tillräckligt informerade om olika lärstilar och -strategier.

Studien handlar om olika undervisningsstragier inom den svenska matematikundervisningen på högstadiet. Kommunikationen i klassrummet inom den svenska matematikundervisningen är en viktig del för de flerspråkiga eleverna. Enligt flera forskare finns det flera utmaningar för flerspråkiga elever inom textuppgifter i matematikundervisningen. Matematik och språk är tätt sammanvävda vilket poängterar vikten av olika undervisningsstrategier inom matematikundervisningen vilket min undersökningsfråga relaterar till: Vilka undervisningsstrategier finns tillgängliga för flerspråkiga elever inom området textuppgifter i den svenska matematikundervisningen på högstadiet? Metoden som användes för att besvara frågeställningen var en litteraturstudie genomförd med en tematisk analys. Urvalet bestod utav vetenskapliga artiklar kopplade till flerspråkighet inom svensk matematikundervisning på högstadiet. Resultatet visade på de fyra undervisningsstrategierna tvåspråkig undervisning, erfarenheter som tillgång, fokus på grunderna och öppna klassrumsdiskurser. De viktigaste resultaten var att nyanlända kunde ta större del av matematikundervisningen från början vid tvåspråkig undervisning, medan elevernas erfarenheter kunde användas även vid när undervisningen gick över till svenska som undervisningsspråk. Det visade sig även att fokus på grunderna var extra viktigt för de som invandrat i tidigare åldrar och missat grundkunskaper på grund utav språket. Den sista undervisningsstrategin visade hur diskussioner i klassrummet hjälpte språkutvecklingen inom den svenska matematikundervisningen. Undervisningsstrategierna var klart kopplade till de olika utmaningarna som uppkommer för de flerspråkiga eleverna inom textuppgifter. Denna studie är relevant för matematiklärare då Sverige är ett mångkulturellt land med ökande andel flerspråkiga elever. Undersökningen ger ett relevant bidrag till den svenska matematikundervisningen på högstadiet med flertalet undervisningsstrategier som kan tillämpas i lektionsplaneringen.

No description available.

<p>I detta arbete undersökte jag om högstadiespråklärare och SFI- lärare på Komvux ansåg sig bli påverkade av elevernas ålder och motivation, samt lektionstiden när de valde undervisningsspråk. Jag bad dem uppskatta hur mycket tid de undervisar på målspråket (det språk eleverna ska lära sig), samt undersökte varför de valde det undervisningsspråket. Jag intervjuade också en metodiklektor.</p><p>Jag samlade in information från de berörda respondenterna genom ett frågeformulär via mail, och sedan fördjupade jag det inkomna resultatet med semi- strukturerade intervjuer.</p><p>Resultatet visade att högstadiespråklärare använde elevernas modersmål till stor del i undervisningen. De trodde inte att ålder eller tid hade en avgörande roll vid deras val av undervisningsspråk, men de var överens om att motivationen påverkade dem. SFI- lärarna på Komvux använde till nära hundra procent målspråket i sin undervisning. Varken ålder, tid eller motivation påverkade dem, utan skolans policy samt att de skilda modersmålen i klassen gjorde det svårt att hitta en annan gemensam utgångspunkt.</p><p>Diskussionen handlade om huruvida elever och föräldrars attityd och motivation kan påverka högstadiespråklärarnas val av undervisningsspråk, samt berörde undervisningsspråkets påverkan på en likvärdig utbildning.</p>

Syftet med studien har varit att synliggöra lärares användning av svenska och engelska i engelskundervisningens muntliga delar samt beskriva på vilket sätt språken används av lärare. Dessutom belyser studien vilka uppfattningar om val av språk som förs fram av lärare och hur väl deras uppfattningar överensstämmer med deras faktiska språkanvändning. Fyraverksamma lärare i årskurs 4–6 har observerats och intervjuats för att besvara studiens forsknings­­­frågor. Resultatet visar att samtliga lärare använder både svenska och engelska i de muntliga delarna av engelskundervisning, men i olika omfattning, på olika sätt och i olika situationer. Tre av de fyra lärarna använder svenska som huvudsakligt undervisningsspråk medan en av lärarna använder engelska som huvudsakligt undervisningsspråk. Lärarnas motiv till att använda svenska snarare än engelska har dels beskrivits utifrån deras uppfattningar om elevers kunskaper, dels utifrån lärarnas eget språkliga självförtroende. Lärarens roll som språklig förebild och vikten av mycket språklig input för eleverna har lyfts som argument för att använda engelska.

I detta examensarbete undersöker jag huruvida undervisningsspråket påverkar resultatet när man lär sig ett nytt språk. Studien genomfördes i en klass i år ett där två grupper fått engelskundervisning på olika språk, ena gruppen via instruktioner på svenska och den andra enbart på engelska, vilket utgjorde min metod. Resultatet av tester med eleverna visade att de som endast fått undervisning på engelska kunde svara på fler frågor än de som fått det på svenska.  Då eleverna även kan ha tränat olika mycket inför detta test, måste jag också se till övrig undervisning för att kunna dra slutsatser. Elever som får höra ett nytt språk oftare har också fler chanser att lyssna till hur det låter och hur man använder det, och kan på så sätt samla information som hjälper dem att själva använda språket. Min slutsats att undervisningsspråket har viss betydelse när man lär sig ett nytt språk.

I detta arbete undersökte jag om högstadiespråklärare och SFI- lärare på Komvux ansåg sig bli påverkade av elevernas ålder och motivation, samt lektionstiden när de valde undervisningsspråk. Jag bad dem uppskatta hur mycket tid de undervisar på målspråket (det språk eleverna ska lära sig), samt undersökte varför de valde det undervisningsspråket. Jag intervjuade också en metodiklektor. Jag samlade in information från de berörda respondenterna genom ett frågeformulär via mail, och sedan fördjupade jag det inkomna resultatet med semi- strukturerade intervjuer. Resultatet visade att högstadiespråklärare använde elevernas modersmål till stor del i undervisningen. De trodde inte att ålder eller tid hade en avgörande roll vid deras val av undervisningsspråk, men de var överens om att motivationen påverkade dem. SFI- lärarna på Komvux använde till nära hundra procent målspråket i sin undervisning. Varken ålder, tid eller motivation påverkade dem, utan skolans policy samt att de skilda modersmålen i klassen gjorde det svårt att hitta en annan gemensam utgångspunkt. Diskussionen handlade om huruvida elever och föräldrars attityd och motivation kan påverka högstadiespråklärarnas val av undervisningsspråk, samt berörde undervisningsspråkets påverkan på en likvärdig utbildning.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur lärares språkanvändning ser ut i engelskundervisningen i årskurs 3, i Sverige. Studien bygger på tre forskningsfrågor: hur mycket tre lärare i årskurs 3 kommunicerar på engelska i sin engelskundervisning, vilka strategier och arbetssätt de använder i engelskundervisningen, samt vilka möjligheter och hinder lärarna upplever med att enbart använda det engelska språket i sin engelskundervisning. I datainsamlingen, som genomfördes i tre kommunala skolor i en kommun i Mellansverige, användes kvalitativa ansatser i form av semistrukturerade intervjuer och observationer. Resultatet visar att lärarna talar mer svenska än engelska i sin engelskundervisning. De använder sig av kodväxling för att lära ut målspråket men även som en strategi för att spara tid i undervisningen. Samtliga lärare i studien är överens om att engelska språket bör ta större plats i undervisningen och tror att eleverna skulle gynnas av att frekvent få exponeras för det. Samtidigt ser lärarna ett hinder i att enbart tala engelska eftersom eleverna saknar tillräckliga kunskaper. Slutsatsen som dras i denna studie är att lärarna överanvänder svenska i engelskundervisningen och att de inte är medvetna om i hur stor utsträckning det sker.