Bakgrund: Muskuloskeletal smärta är den vanligaste orsaken till dysfunktion globalt sett. Detta kan leda till ett rädsla-undvikande beteende hos patienten. Ett sätt att bemöta denna patientgrupp är att integrera det biopsykosociala synsättet. Tidigare forskning har visat att det finns en osäkerhet bland fysioterapeuter i användningen av detta. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser av att bemöta patienter med muskuloskeletal smärta och rädsla-undvikande beteende.  Metod: En kvalitativ deskriptiv intervjustudie med ett ändamålsenligt urval av fysioterapeuter med en beteendemedicinsk inriktning verksamma inom primärvården. Datamaterialet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Ur analysprocessen framkom fyra kategorier gällande bemötande av patienter med muskuloskeletal smärta och rädsla-undvikande beteende: karaktäristiska beteenden hos patienterna, framgångsrika strategier, befintlig kunskap i att hantera denna patientgrupp samt socioekonomiska skillnader.  Slutsats: Informanterna i studien upplevde att det var viktigt att se till helheten vid bemötandet av patienter med muskuloskeletal smärta och rädsla-undvikande beteende men på grund av osäkerhet kunde alltför komplexa patientfall bli svårbehandlade som fysioterapeut. Detta pekar på ett behov av fortsatt utbildning gällande integrering av det biopsykosociala synsättet för att fysioterapeuter ska känna sig säkra i hur de ska bemöta denna patientgrupp.

No description available.

No description available.

<p><p>Studien är en första utforskande studie kring kognitiv beteendeterapi i</p><p>självhjälpsformat vid förlossningsrädsla. Studien undersöker även</p><p>sambanden mellan förlossningsrädsla och katastroftankar respektive</p><p>undvikande. 15 förlossningsrädda kvinnor rekryterades via</p><p>specialistmödravården. Kvinnorna randomiserades till antingen</p><p>behandlingsgrupp som erhöll KBT i självhjälpsformat samt sedvanlig</p><p>behandling eller kontrollgrupp som erhöll sedvanlig behandling.</p><p>Kvinnorna uppvisade höga nivåer av förlossningsrädsla,</p><p>katastroftankar kring förlossningssmärta och ångest. Resultaten visar</p><p>att katastroftankar kring förlossningssmärta respektive undvikande i</p><p>form av vilja till kejsarsnitt har ett samband med förlossningsrädsla.</p><p>Effekterna av självhjälpsbehandlingen var svåra att utvärdera då</p><p>deltagarantalet var lågt och få deltagare fullföljde behandlingen.</p><p>Varken behandlingsgrupp eller kontrollgrupp uppvisade tydliga</p><p>förändringar mellan för- och eftermätning. Resultaten diskuteras med</p><p>avseende på vidmakthållandefaktorer av förlossningsrädsla och</p><p>svårigheter i behandlingen av förlossningsrädsla.</p></p><p> </p>

Studien är en första utforskande studie kring kognitiv beteendeterapi i självhjälpsformat vid förlossningsrädsla. Studien undersöker även sambanden mellan förlossningsrädsla och katastroftankar respektive undvikande. 15 förlossningsrädda kvinnor rekryterades via specialistmödravården. Kvinnorna randomiserades till antingen behandlingsgrupp som erhöll KBT i självhjälpsformat samt sedvanlig behandling eller kontrollgrupp som erhöll sedvanlig behandling. Kvinnorna uppvisade höga nivåer av förlossningsrädsla, katastroftankar kring förlossningssmärta och ångest. Resultaten visar att katastroftankar kring förlossningssmärta respektive undvikande i form av vilja till kejsarsnitt har ett samband med förlossningsrädsla. Effekterna av självhjälpsbehandlingen var svåra att utvärdera då deltagarantalet var lågt och få deltagare fullföljde behandlingen. Varken behandlingsgrupp eller kontrollgrupp uppvisade tydliga förändringar mellan för- och eftermätning. Resultaten diskuteras med avseende på vidmakthållandefaktorer av förlossningsrädsla och svårigheter i behandlingen av förlossningsrädsla.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med studien var att kartlägga stammande individers attityd till sin egen stamning och stamning i allmänhet. - Hur påverkar stamning individens agerande i olika sociala situationer? - Skillnader i upplevd hälsa hos individer med lätt respektive svår stamning? Metod Studien baseras på enkäter. Målgruppen bestod av stammande individet från hela Sverige. Åldersspannet låg spritt mellan &lt;20 år till &gt;60 år, där 21-30 år stod för störst deltagande. Enkäterna besvarades online och automatisk inlagring av data skedde i Google Docs. Resultatanalys genomfördes i Excel och SPSS, därifrån togs även figurer fram. Resultat Sociala situationer där stamningen uppfattas som särskilt hinder kunde identifieras. Den upplevda graden av stamning skiljer sig inte mellan könen eller beroende av vid vilken ålder man började stamma. Inga resultat tydde på att de som stammar svårare, i högre grad söker hjälp för sina problem. Slutsats Stamning leder i många fall till undvikande beteenden. Vid stamning uppkommer negativa känslor. Det leder till en nedåtgående spiral. Stamning kan inkräkta på hälsa och välbefinnande. Många upplever det som positivt att träffa andra som stammar. Stamningen tycks bli bättre med åren. Vad detta beror på skiljer sig mellan individerna: acceptans, negligering och talträning. Då definitionen av stamnig skiljer sig är det mycket svårt att på ett enkelt sätt beskriva vad stamning är. / Abstract Aim The overall aim of the study was to discover the attitudes towards stuttering among people who stutters. - How does stuttering influence the individual behavior in social situations? - What differences are present in perceived health among people who stutters light and severely? Method The study is a quantitative study based on surveys. The target group for the survey, both men and women, consisted of stuttering individuals from all over Sweden. The age ranged was spread over &lt;20 and &gt;60 years, where the age 21-30 were accounted for the largest participation. The surveys were answered online and data was automatically stored in Google Docs. Result analysis and figure presentation was performed in Excel and SPSS. Results Social situations where stuttering is perceived as especially disturbing was identified. Perceived stuttering severity was not different between genders, age at onset of stuttering. Nor did severity coincide with care seeking behavior. Conclusion In most cases, stuttering results in avoidance behavior. Stuttering emerge negative emotions. It leads to a downward spiral. Stuttering can intrude to health and wellness. Many people who stutter experience meeting with other people who stutters as positive. The stuttering seems to get better with age. Reasons for the improvement differ among individuals: acceptance, neglect and speech therapy. Because of the differences among definition of stuttering it’s hard to describe it in an easy way.

Servicescape is a research area within service management which processes the effect that the environment has on the service experience. The purpose of this essay is to find out how servicescape, with focus on the “background music”, affects customer behavior in a clothing retail store. Through manipulation of the background music’s tempo the essay aim to explore to what extent this part of the servicescape a) affect the customers approach and avoidance behavior, b) is affected by customers with a hedonic or utilitarian shopping behavior, c) affects pleasure, arousal and dominance perceptions for the customer, and d) how the servicescape is perceived. Key words: Servicescape, approach-avoidance behaviour, pleasure, arousal, dominance, hedonic-utilitarian behaviour.

I examensarbetet jämförs undvikande av kollision och tidsefektivitet mellan det två metoderna hastighetshinder och partikelseparation i spelgenren Twin stick shooter. Arbetet försöker besvara frågan: Hur skiljer sig undvikandet av kollision och tidseffektiviteten mellan metoderna hastighetshinder och partikelseparation, i spelgenren twin stick shooter med flockbeteende? För att besvara frågan har en artefakt skapats. I artefakten jagar agenter en spelare medan agenterna undviker kollision med andra agenter, dock eftersträvar agenterna att kollidera med spelaren. I artefakten körs olika experiment baserat på parametrar som har ställts in. Varje experiment körs en bestämd tid och all data om kollisioner och exekveringstid för respektive metod sparas i en textfil.   Resultatet av experimenten pekar på att partikelseparation lämpar sig bättre för twin stick shooters.  Hastighetshinder kolliderar mindre men tidsberäkningen är för hög och skalar dåligt med antal agenter. Det passar inte twinstick shooter då det oftast är många agenter på skärmen.  Metoderna för undvikandet av kollision har användning till radiostyrda billar och robotar, samt simulation av folkmassa.

Syftet med denna uppsats bestod dels i att undersöka hur musik och dess tempo påverkar kunders emotioner, beteende och upplevelse i butik, men syftade även till att undersöka i vilken omfattning pleasure, arousal och dominance predicerar tillfredsställelse, närmande- undvikande sökbeteende, generell närmande- undvikande beteende samt upplevelse av servicescape. Undersökningen genomfördes som ett fältexperiment i butiksmiljö (N= 431), utifrån en oberoende mellan-individ-design. Musik användes som oberoende variabel (högt tempo, lågt tempo och frånvaro av musik). De beroende variablerna var pleasure, arousal och dominance, tillfredsställelse samt närmande- undvikande beteende vari även köp och spenderad tid i butik inkluderades. Datainsamlingsmetod utgjordes av en enkät. Resultatet visade signifikant att musik påverkar ny dominance utifrån att musik med högt tempo leder till lägre grad av kontroll. Resultatet visade även att kunders emotioner så som pleasure, arousal och dominance signifikant förklarar kunders tillfredsställelse, närmande- undvikande sökbeteende, generell närmande- undvikande beteende samt upplevelse av servicescape. / The purpose of this study consisted in examining how the music and the tempo affect customers' emotions, behavior and experience in stores but also aimed to examine the extent of pleasure, arousal and dominance predicts satisfaction, approach-avoidance search behavior, generalized approach-avoidance behavior and experience of servicescape. The survey was conducted as a field experiment in a retail environment (N= 431), based on an independent between-subject design. Music was used as the independent variable (high speed, low speed and absence of music). The dependent variables were pleasure, arousal and dominance, satisfaction and approach-avoidance behavior whereby purchase and time spent in the store was included. Data collection method consisted of a questionnaire. The results showed significant that music tempo affects new dominance based on the music with high tempo leads to lower degree of control. The results also showed that customers’ emotions such as pleasure, arousal and dominance significantly explains customers satisfaction, approach-avoidance search behavior, generalized approach-avoidance behavior and experience of servicescape.

Bakgrund: AD/HD innebär en funktionsnedsättning med kärnsymptom som ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Personer med AD/HD har också ofta problem med känsloreglering. Intensiv dynamisk korttidsterapi (ISTDP) syftar till att hjälpa patienter till ökad förmåga att uppleva komplexa känslor genom att medvetandegöra dem. Terapiformens utgångspunkt är att många patienters problem skapas av känslomässigt undvikande och den betonar värdet av upplevelse av känslor i terapirummet. Studien syftade till att undersöka effekten av ISTDP på symtomen hos patienter med AD/HD som ett komplement till sedvanlig medicinbehandling. Frågan var om behandling riktad mot känsloreglering påverkar den globala symptombilden för personer med AD/HD. Metod: Studien är en naturalistisk pilotstudie med sex patienter som fick 10 sessioners behandling med ISTDP. Utfallsmåtten var Inventory of Interpersonal Problems, Adult ADHD Self Report Scale, Beck Anxiety Inventory och Patient Health Questionnaire-9. Primärt utfallsmått var Adult ADHD Self Report Scale. Patientens problem mättes vid 4 tillfällen, vid första, fjärde, sjunde och sista veckan av behandlingen. Resultat: Patienterna förbättrades signifikant på Inventory of Interpersonal Problems och Adult ADHD Self Report Scale och på Beck Anxiety Inventory. Det fanns dock en stor variation inom gruppen. Vissa patienter förbättrades tydligt, andra förblev oförändrade och någon försämrades. Slutsatser: ISTDP som ett komplement till sedvanlig medicinbehandling och kan hjälpa vissa personer med AD/HD att fungera bättre interpersonellt. Det fanns också tecken på minskning av symptomen på AD/HD samt visar tendenser till reducerad ångest. Ingen följsamhetskattning till ISTDP gjordes. Detta samt det låga deltagarantalet och avsaknaden av kontrollgrupp gör att det är svårt att generalisera resultaten. De ska snarare ses som indikationer på vikten av ytterligare forskning.