• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 345
  • 16
  • 14
  • Tagged with
  • 375
  • 147
  • 100
  • 96
  • 93
  • 92
  • 62
  • 59
  • 44
  • 40
  • 35
  • 33
  • 30
  • 28
  • 27
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
101

De uunnværlige jentesangerne – en undersøkelse av den unge jentestemmens vilkår / Les jeunes chanteuses indispensables – une exploration des conditions de la jeune voix de femme

Aune, Marte Lovise Elnan January 2011 (has links)
No description available.
102

Punkten : En etnologisk studie om ungdomars och vuxnas upplevelser av mötesplatsen ”Punkten”

Cano, Azerina January 2008 (has links)
<p>Uppsatsen syftar till att belysa och diskutera personalens och ungdomarnas uppleverlser kring arbetet med mötesplatsen Punkten i förhållande till dess tänkta syfte, samt att undersöka vilka skillnader och likheter som förekommer mellan dessa två grupper. Syftet har belysts genom fältobservationer och kvalitativa forskningsintervjuer, datamaterialet har analysterats utifrån den fenomenografiska metoden. I materialet har jag funnit fyra centrala teman; Behovet av en mötesplats, Att arbeta i grupp, De vuxna och Punkten ur ett KASAM perspektiv. Dessa teman har sedan analyserats utifrån teorier om; Känsla av sammanhang, livsfas, ungdomsperioden, socialisation och gruppsykologi. De centrala slutsaterna i studien är att både ungdomarna och personalen upplever att det finns ett behov av mötesplatsen i bostadsområdet. Däremot har den osäkra ekonomin bidragit till ett bristande engagemang men även det att ungdomarna är upptagna med andra aktiviteter. Samarbetet mellan ungdomar och personal har fungerat bra, däremot har det uppstått en “vi” och “dom” upplevelse inom ungdomsgruppen. Detta har bidragit till att det tänkta syftet med studien uppfyllts till en viss del men inte helt.</p>
103

Tidningars syn på ungdomar : En kvalitativ studie

Hildingsson, Kristina, Wimert, Åsa January 2007 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats har varit att förstå hur bilden av ungdomar konstrueras i svensk dags- och kvällspress. Problematiseringen av uppsatsämnet var den verklighet som konstrueras, i det här fallet bilden av ungdomar, som kan konstrueras till ett socialt problem. Den teoretiska utgångspunkten har varit socialkonstruktivistisk. Metoden för att förstå bilden av ungdomar var genom tolkning och analys av text. Två statligt utgivna rapporter valdes ut, därefter söktes via databas efter tidningsartiklar som berörde ämnena ungdom och de utvalda rapporterna. Undersökningen gjordes genom att först lästes, analyserades och tolkades de två statligt utgivna rapporerna och därefter gjordes desamma med tidningsartiklarna. Resultatet och analysen visade att dags-och kvällstidningsartiklarna har problemformuleringsprivilegium vad gäller den skrivna texten. Dels vad som skall skrivas om och på vilket sätt det skall skrivas från de två statligt utgivna rapporterna. I slutdiskussionen har vi skrivit om den ökande förståelsen som vi författare fått om den konstruerande tidningsartikelstexten samt makten som dags-och kvällstidningar besitter vad gäller den publicerade texten i sociala sammanhang.</p>
104

Från brottsling till hederlig samhällsmedborgare : En kvalitativ studie om vad personal på SiS-institutioner anser är viktigt i sitt behandlingsarbete / From criminal to respectable citizen : A qualitative study about what the staff at SiS-institutions consider important in their treatment work

Augustsson, Isabelle, Karlsson, Emelie January 2015 (has links)
Syftet med studien som presenteras i denna uppsats var att undersöka vad som anses viktigt i SiS-institutioners behandlingsarbete med personer mellan 13-20 år, som har ett kriminellt förflutet, och som skall socialiseras in i samhället. Vi som skrivit den har genomfört en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med fem yrkesverksamma behandlingsassistenter på två SiS-institutioner. Av dessa fem intervjuer var två stycken direktintervjuer som genomfördes i en lokal på institutionen, och tre av intervjuerna genomfördes via telefon. Det som har varit genomgående för studien har varit att vi har haft ett hermeneutiskt synsätt där tolkningar av behandlingspersonalens åsikter har varit centrala. För att bearbeta vårt empiriska material har vi använt oss av innehållsanalys vilket gav oss möjlighet att utläsa de likheter och skillnader som fanns i personalens utsagor. Resultatet av vår studie är att relation, utbildning och förbättrad psykosocial funktionsförmåga anses vara de viktigaste faktorerna i deras behandlingsarbete. / The aim of this study was to investigate what is regarded important in SiS institutions treatment work, with persons between 13-20 years which has a criminal past and is going to be socialized in the community. We who have written this essay have conducted a qualitative study which builds on interviews with five attendants employed at two SiS- institutions. Two interviews where performed in person and three on telephone. The study has been based on a hermeneutic approach in the interpretation of our transcribed interviews. To process our empirical material we have applied content analysis, which gave us opportunity to search for and find similarities and differences that were in the informants statements. The result that emerged from our study was relation, education and psychosocial functioning, this was regarded as the most important factors in their treatment work.
105

Aktivering av unga socialbidragstagare : upplevelser och attityder kring arbete, försörjning och kompetens

Johansson, Mari January 2005 (has links)
Syftet med uppsatsen var att undersöka hur arbetslösa ungdomar med socialbidrag som deltar i ett aktiveringsprogram uppfattar verksamheten samt om de anser att insatsen ökar deras chanser till arbete och höjer deras kompetens. Frågeställningarna behandlade även ungdomarnas upplevelser av att vara arbetslösa och socialbidragstagare samt deras attityder till arbete. En kvalitativ metod användes och fyra ungdomar deltagande i Kliv1 i Södertälje intervjuades. Studien hade ett samhällsperspektiv och utgick från Baumans teoretiska begrepp konsumtionskultur. Resultatet visade att det ansågs som påfrestande att vara arbetslös och svårt att få arbete i dagens samhälle. Två inställningar till arbete och försörjning framkom. Den ena där socialbidrag inte ansågs som märkvärdigt eller skamligt. Dessa respondenter hade specifika krav på deras kommande arbetsuppgifter och var i liten mån beredda att studera eller praktisera. Den andra inställningen var att det är viktigt att arbeta för sin försörjning och en öppenhet för diverse arbeten. Detta kombinerades med en positivare inställning till praktik och studier. Resultatet visade även att deltagarna hade både positiva och negativa upplevelser av aktiveringsprogrammet. De ansåg inte att insatsen höjt deras kompetens eller chanser till arbete. De var trots detta i stort nöjda med sin medverkan och ansåg att de förvärvat viss kunskap.
106

Punkten : En etnologisk studie om ungdomars och vuxnas upplevelser av mötesplatsen ”Punkten”

Cano, Azerina January 2008 (has links)
Uppsatsen syftar till att belysa och diskutera personalens och ungdomarnas uppleverlser kring arbetet med mötesplatsen Punkten i förhållande till dess tänkta syfte, samt att undersöka vilka skillnader och likheter som förekommer mellan dessa två grupper. Syftet har belysts genom fältobservationer och kvalitativa forskningsintervjuer, datamaterialet har analysterats utifrån den fenomenografiska metoden. I materialet har jag funnit fyra centrala teman; Behovet av en mötesplats, Att arbeta i grupp, De vuxna och Punkten ur ett KASAM perspektiv. Dessa teman har sedan analyserats utifrån teorier om; Känsla av sammanhang, livsfas, ungdomsperioden, socialisation och gruppsykologi. De centrala slutsaterna i studien är att både ungdomarna och personalen upplever att det finns ett behov av mötesplatsen i bostadsområdet. Däremot har den osäkra ekonomin bidragit till ett bristande engagemang men även det att ungdomarna är upptagna med andra aktiviteter. Samarbetet mellan ungdomar och personal har fungerat bra, däremot har det uppstått en “vi” och “dom” upplevelse inom ungdomsgruppen. Detta har bidragit till att det tänkta syftet med studien uppfyllts till en viss del men inte helt.
107

Osynligt – Synligt - Unga kvinnors psykiska hälsa

Hessbom, Jenny, Scatlövius, Kristin, Yhland, Rebecca January 2008 (has links)
Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt. Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa. Alla personer visar psykisk ohälsa på olika sätt. Syftet med uppsatsen var att belysa hur psykosociala faktorer påverkar unga kvinnors psykiska hälsa. En litteraturstudie i ämnet gjordes och resultatet byggde på fjorton vetenskapliga kvantitativa respektive kvalitativa artiklar. Resultatet bestod av två kategorier och åtta subkategorier. Skola och samhälle, socialt nätverk samt familj och uppväxt var de tre största subkategorierna. Det var viktigt att sjuksköterskan och övrig personal inom hälso- och sjukvård samt skola var extra observanta på ungas riskfaktorer under ungdomstiden. Det var betydelsefullt att identifiera riskfaktorerna för att kunna fånga upp dessa ungdomar i tid och därmed förhindra att problem uppstod. Ungdomar som mådde dåligt dolde ofta sina problem eller gömde sig bakom en fasad, deras sätt att bete sig gjorde att de blev synliga eller osynliga. Föräldrarna var de första ungdomarna vände sig till, därför är det angeläget att föräldrarna får kunskap om dagens ungdomars riskfaktorer. Forskning saknas till stor del på psykisk ohälsa hos den genomsnittliga personen i samhället. Det saknas även till stor del kvalitativ forskning. Fler resurser krävs för att skapa en god psykisk hälsa för dagens unga kvinnor.
108

(Upp)brott : En kvalitativ studie av åtta ungdomskriminellas upplevelser av upphörande med brott

Hedberg, Clara, Dammbro, Madeleine January 2014 (has links)
Syftet med uppsatsen är att studera den subjektiva upplevelsen av upphörandeprocessen från kriminalitet hos unga vuxna som vid upprepade tillfällen begått brott under sin barndom och ungdomstid. Frågeställningarna berör både yttre och inre faktorer som påverkat upphörandet samt faktorer som upprätthåller en ickekriminell livsstil. I studien ingick åtta personer, sex män och två kvinnor, som upphört med kriminalitet före 25 års ålder. Hur länge sedan det var personerna slutade begå brott varierade mellan några veckor och åtta år. Studiens genomförande var kvalitativa semistrukturerade intervjuer varav fem utfördes vid personliga möten och tre över telefon. I analysen tillämpades teorin om sociala band, vändpunkter och ett perspektiv på upphörandet som en process. I det empiriska materialet framkommer att upphörandet inledningsvis påverkades av ett samspel mellan specifika händelser som fungerade som vändpunkter, hjälp från andra personer samt egen motivation och mognad. Informanterna betonar egen motivation mest, vilket överensstämmer med tidigare studier av ungdomar i synnerhet. Därutöver identifierades en andra fas av upprätthållande där informanterna aktivt arbetade för att avhålla sig från brott. I denna fas började de omförhandla sin identitet från kriminell mot ickekriminell. Många hade dock kvar tankar på att begå brott och upplevde sig vara ”laglydiga kriminella” snarare än ickekriminella. Detta fenomen har vi inte hittat i tidigare forskning på området. Nedanstående faktorer i ett samspel identifierades av informanterna som nödvändiga för att kunna sluta begå brott, vilket bortsett från den sista punkten överensstämmer väl med tidigare forskning på området. Yttre faktorer: Upphöra med missbruk. Bryta kontakten med andra personer i aktivt missbruk och kriminalitet. Stöd från andra personer eller professionella. Gemenskap och anknytning till andra. Sysselsättning. Inre faktorer: Motivation och egen vilja. Mognad och ökad ålder. Förmåga att hantera tankar på brott. Sökord: upphöra, kriminalitet, brott, ungdom, återfall / The purpose of this paper is to study the subjective experiences of the desistance process from crime in young adults who repeatedly committed crimes during childhood and adolescence. The questions address both external and internal factors that influenced desistance from crime and factors that maintain a non-criminal lifestyle. The study included eight people, six men and two women who desisted from crime before the age of 25. The time since they desisted ranged from a few weeks up to eight years. The study was performed using qualitative semi-structured interviews, five by personal meetings and three by telephone. In the analysis the theories of social bonds, turning points and a perspective on desistance as a process was applied. The findings of this study were that desistance initially was influenced by a combination of specific events that served as turning points, support from other people as well as motivation and maturity. The informants emphasized their own motivation the most, which is consistent with previous studies of adolescents and young adults in particular. In addition, a second phase of maintenance were identified where the informants had to make efforts to refrain from crime. In this phase they started to renegotiate their identity from criminal towards non-criminal. However, many still had thoughts of committing crime and perceived themselves to be "law-abiding criminals" rather than non-criminals. This is something we have not found in previous research. These factors were identified by the informants as necessary to desist from crime, which apart from the last point is consistent with previous research in this area. External factors: • Desistance from substance abuse. • Breaking contact with people with active addiction and criminal behavior. • Support from other people or professionals. • Sense of community and attachment to others. • Occupation. Internal factors: • Motivation and determination. • Maturity and increasing age. • Ability to deal with thoughts of crime. Keywords: desistance, crime, criminality, youth, relapse
109

Punk i Polen under kommunismen : Polske ungdommers opprør for autonomi på 80-tallet

Finnanger, Sindre Schultz January 2014 (has links)
Denne masteroppgaven i historie behandler problemstillingen «Hvordan oppnådde polske ungdommer autonomi gjennom punk på 80-tallet?». Spørsmålet blir drøftet med utgangspunkt i punkernes meningsutveksling gjennom musikk og fanziner. Punk ble en dominerende subkultur blant ungdom i det Polen gjennom 80-tallet, noe som gjorde punkere til et påfallende trekk ved det polske samfunnet. Punkbevegelsens utvikling og skiftende samfunnskritiske rolle blir diskutert i denne oppgaven. Punkernes bruk av autonomi som ideologi reflekteres i musikken deres og i hvordan de organiserte sitt fellesskap. Hvordan dette kom til uttrykk er en sentral del av oppgavens innhold. Videre settes punkbevegelsen inn i en samfunnskontekst der punk var en av de tydeligste formene for ungdomsopprør mot kommunismen i Polen på 80-tallet, men samtidig var en delvis tolerert protestform. Denne problematikken drøftes med utgangspunkt i hvordan punkerne skapte sine egne autonome strukturer og hvordan disse ble forsøkt kontrollert av myndighetene og påvirket gjennom massemediene.
110

Ungdomarna och idrotten : tonåringars idrottande i fyra skilda miljöer

Larsson, Bengt January 2008 (has links)
The main aim of the study is to generate increased knowledge about young people’s leisure time sporting habits in a contextual perspective. The intention is to highlight the circumstances in which young people pursue and participate in different activities, with a particular focus on sport in terms of one’s own life circumstances. An essential point of departure of the study is regarding sport as an important pedagogic environment of norms and values. The perspective of the study is mainly cultural-sociological. In the analyses, Pierre Bourdieu’s key concepts habitus and capital have been used as research tools together with gender. The data on which the thesis is based is collected from young people from school year 9 living in four different milieus and comes from three different collections, conducted in 1996, 2002 and 2007. In each data collection about 1200-1500 pupils replied to a questionnaire. Sport occupies a central position in young people’s life on the recreational field. The results show that sport culture can best be understood in the local perspective. Young people’s sporting habit development can be said to be a result of a complex interplay between personal preferences, the home environment, local traditions, what is on offer, living conditions and the prevailing laws of gender and status. For the group of teenagers as a whole the proportion of members, as well as those who pursue personal sports, increases with higher educational capital and higher economic capital. When it comes to organised sport outside the sports club milieu no such connection can be determined. The thesis has shown that sport is not accessible for all and opportunities for participation are curtailed for large groups of young people in our society. This is especially true for sport organised in sport clubs, i.e. sport mainly supported by public funds.

Page generated in 0.0334 seconds