Syfte och frågeställning Syftet med den här studien är att undersöka hur pojkfotbollsakademier arbetar med att utveckla sina spelare i åldrarna 14-19 år, med fokus på hur tränarna planerar, vilka övningar de använder sig av och hur de arbetar med målsättning. Våra frågeställningar är följande: - Hur arbetar fotbollsakademier för att utveckla sina spelare i åldrarna 14-19 år? - Vilka former av övningar och träningsupplägg använder sig tränarna av och varför? Metod I studien används en kvalitativ metod för att samla in information och för att kunna besvara syftet och frågeställningarna. Tre akademitränare från olika akademiklubbar valde att delta. Studiens teoretiska utgångspunkt tas i det sociokulturella perspektivet på lärandet. Resultat Resultaten visar att periodisering under kortare tid inte används i träningen, då varje vecka är lika mycket värd. I veckocyklarna används däremot periodisering och en formtoppning sker till matchdag. Under övningarna används SSG (small sided games) väldigt ofta och andra former av övningar med aktiva motståndare. Målformuleringen sker både för lag och individuellt. Det sker tre individuella möten mellan varje spelare och tränaren, där de bland annat diskuterar hur spelaren ska utvecklas. Slutsats Slutsatsen är att det finns tydliga likheter och skillnader mellan hur olika fotbollsakademi-tränare planerar träningen och arbetar med den. Enligt akademitränarna är det viktigt med en utvecklingsplan och att spelarna ska vara utvilade på matchdagarna. / Aim The purpose of this study is to get an insight into how boys' soccer academies work to develop their players aged 14-19 years, focusing on how the coaches plan, what exercises they use and how they work with goal setting. Our questions are as follows: - How do football academies develop their players aged 14-19 years? - What forms of exercises and training arrangements do the trainers use and why? Method The study uses a qualitative method to collect information and to be able to answer the purpose and the questions. Three academy coaches from different clubs chose to participate.The study is based on the socio-cultural perspective on the learning. Results The results showed that periodization over a short period of time is used, as each week is worth the same amount. However, in the weekly cycles, periodization is used and a peak of form until match day takes place. During the exercises, SSG (small sided games) and other forms of exercises with active opponents are used very often. Goal formulation takes place both as a team and individually. There are three individual meetings between each player and the coach, where they discuss, how the player should develop. Conclusions The conclusion is that there are clear similarities and differences between how different football academy coaches plan the training and how they work with it. According to the academy coaches, it is important to have a development plan and that the players should be well rested on match days.

Projektet är centralt placerat i Järna och har sitt huvudsakliga fokus på att värna om områdets ungdomar och Stockholms övriga förorter. Genom att skapa en trygg och välkomnande plats, samt bistå med engagerande och stimulerande verksamheter, förväntas den psykiska ohälsan bland unga att kunna minskas. / The project is located in central Järna and has its main focus to care for the local community's youth as well the youth in the rest of Stockholms suburbs. By creating a safe and welcoming place, as well as housing engaging and stimulating activities, the mental illness amoung Järnas youth is expected to decrease.

Bakgrund: Barnmorskans arbetsfält omfattar idag sexuell-, reproduktiv- och perinatal hälsa och det centrala i yrkesutövningen är att främja hälsa. Barnmorskan ska ha kunskaper om, kunna ge information och undervisa om sexualitet och samlevnad utifrån ett genus- och livscykelperspektiv. Uppdraget på ungdomsmottagning är att arbeta med sexualitet och hälsa samt att förebygga oönskade graviditeter och STI. Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter av preventivmedelsrådgivning på ungdomsmottagning. Metod: Individuella intervjuer genomfordes med nio barnmorskor på ungdomsmottagningar. Vid intervjutillfället användes en frågeguide och semistrukturerade frågor ställdes. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och 15 subkategorier identifierades. Kategorierna var enligt följande: Erfarenheten och kunskapens betydelse, Det kliniska arbetssättet, Modererande faktorer och Utmaningar. Slutsats: Barnmorskor uppgav god kunskap och goda erfarenheter av ungdomar och preventivmedelsrådgivning på ungdomsmottagning men menade att det är ett dynamiskt arbete som bidrar till ständig utveckling. Vid möten med preventivmedelssökande ungdomar på ungdomsmottagning fanns önskan att mötet skulle ske på individnivå. Erfarenheter av modererande faktorer för barnmorskan, utmaningar för preventivmedelsrådgivningen och följsamheten fanns vilket innebar att preventivmedelsrådgivning för ungdomar på ungdomsmottagning är komplext. Klinisk tillämpbarhet: Studiens resultat skulle kunna innebära ökad förståelse för arbetet på ungdomsmottagning och skapa underlag för att möta utmaningarna som barnmorskorna möter i det dagliga arbetet. / Background: The midwife’s field of work today includes sexual,- reproductive,- and perinatal health and the core of the profession is to promote health. The midwife should have the knowledge, to provide information and teach about sexuality and relationships from a gender and lifecycle approach. The mission of the youth center is to work with sexuality and health and the prevention of unwanted pregnancies and STI’s. Aim: The aim was to describe midwives' experiences of contraceptive counseling at youth clinics. Method: Interviews were conducted with nine midwives in youth clinics. In time of the interview a questionnaire was used and semistructured questions were asked. Qualitative content analysis was used as analyze method. Results: Four categories and 15 subcategories were identified. The categories were as follows: Importance of experience and knowledge, the Clinical approach, Moderating factors and Challenges. Conclusion: Midwives feel they have good knowledge and experience of young people and contraceptive counseling at the youth clinic and has experience that it is a dynamic work that contributes to constant development. When they meet contraception seeking young people they wish to meet them at an individual level. The midwives had experiences in that there are moderating factors and challenges for the contraception counselling and compliance in contraceptive use, this means that contraceptive counselling for young people is complex. Clinical application: The result of the study could mean greater understanding for the work in youth clinics and create a basis for meeting the challenges that midwives face in their daily work.

<p>Vår rapport bygger på några invandrarungdomars syn på kriminalitet och segregation, vi intervjuade tre tjejer och tre killar, i åldern 18-23, om deras erfarenheter. Vår förförståelse var att invandrarungdomar som lever i segregerade områden oftare ses som kriminella än svenska ungdomar. Analysen av ungdomarna har skett utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv (subkultursteori och stämplingsteori) och objektivistiskt perspektiv (teorin om svaga sociala band). Resultatet visade att utanförskap, identitetsbrist, dålig anknytning till föräldrar och andra vuxna är faktorer som kan leda till att invandrarungdomar begår kriminella handlingar. I vår slutdiskussion uppmärksammar vi kopplingen som ungdomarna känner att det finns mellan segregation och kriminalitet. Anknytningen till föräldrar och andra vuxna är något vi ser har en stor påverkan på ungdomarnas levnadssätt.</p>

<p>Syftet med studien var att utifrån ett könsperspektiv undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelse av miljöterapeutisk behandling på institution. Fokus låg på ungdomarnas tankar kring syftet och nyttan med miljöterapin, aktiviteterna i den, relationerna med personalen och de andra ungdomarna på institutionen. Skillnader och likheter inom och mellan könen studerades sedan. Undersökningen byggde på semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar som är eller har varit placerade på institution. Resultaten analyserades i relation till tidigare forskning om ungdomar på institution och Judith Butlers teoretiska perspektiv om kön, performativitet och könslikheter. I studien gav ungdomarna mångfacetterade och målande beskrivningar av hur de upplever miljöterapin och det som ingår i denna. Ibland sågs konsensus inom könen men oftast kunde inga sådana mönster anas. Vanligare var att det fanns lika många likheter mellan könen. Deras berättelser föreföll vara individuella och kön verkade inte i högre grad än någon annan del utav deras personligheter påverka hur de upplever behandlingen.</p>

The purpose of this paper is to find out the staff's feelings and emotions in a HVBaccommodation where they work with unaccompanied refugee children. A HVBaccommodation is an institution that refugee asylum seekers come to in the beginning of their refugee process. To shed some light on this issue, a hermeneutic perspective has been used in the methodological approach of the work. The material gathered through interviews is collected from six supervisors at the selected accommodation in southern Sweden. The material based on the interviews is grounded in the supervisors' experiences, emotions and feelings. Our result has been used as a foundation for the analysis of feelings and emotions based on three theoretical approaches: The total Department of Goffman (1973), socialization and the significant other Mead (1934), and the relationships and emotions at work Hochschild (1983). The results from the interviews show that the staff perceive emotions in different ways. The people who commute to and from work has a bigger and better processing ability than those living close to work. The result also shows that communication is difficult in some cases, when the newly arrived refugee children come to the accommodation. Newly arrived refugees may not know the Swedish language, which makes it difficult for the staff to communicate with them in the early stages. Therefore the staff must embrace symbols, gestures and charades to make sure that the staff and the children understand each other. / Syfte med den här uppsatsen är att ta reda på personalens känslor och emotioner i ett HVBboende där de jobbar med ensamkommande flyktingbarn. Ett HVB- Boende är ett boende där asylsökande flyktingbarn kommer till i början av deras flyktingsprocess. För att belysa denna fråga har ett hermeneutiskt perspektiv används i den metodologiska ansatsen i arbetet. Materialet har samlats in genom intervjuer med sex handledare i det utvalda boendet i södra Sverige. Det material som skapades utifrån intervjutillfällena grundar sig i handledarnas erfarenheter, emotioner och känslor. Vårt resultat har använts som en grund för analysen av känslor och emotioner utifrån tre teoretiska infallsvinklar: den totala institutionen (Goffman ,1973), socialisering och den signifikanta andra (Mead ,1934), och relationer och emotioner i arbetet (Hochschild ,1983). Resultatet från intervjuerna visar att personalen upplever känslor på olika sätt. De personer som pendlar till och från jobbet har en större och bättre bearbetningsförmåga än de som bor i närheten av jobbet. Resultatet visar också på att kommunikationen är svår i vissa fall när de nyanlända flyktingbarnen kommer till boendet. Nyanlända flyktingbarn kan inte det svenska språket vilket gör det svårt för personalen att kommunicera med dem i tidigt skede. Därför måste personalen ta till sig av symboler, gester eller charader för att kunna förstå varandra.

Introduktion: Prevalens av dental erosion har ökat hos barn och ungdomar under 2000-talet och påverkas av olika livsstilsfaktorer, såsom ett ökat intag av sura drycker. Detta kan i sin tur påverka den orala hälsan och ge negativa konsekvenser.  Syfte: Syftet med studien är att studera vetenskaplig litteratur om prevalens och svårighetsgrad av dental erosion hos barn och ungdomar.  Frågeställningar: Hur ser prevalens och svårighetsgrad av dental erosion ut hos barn och ungdomar? Hur skiljer sig prevalensen av dental erosion mellan pojkar och flickor?  Metod: Litteraturstudie med sökningar i databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Resultatet redovisade prevalens och svårighetsgrad av dental erosion i olika åldersgrupper hos barn och ungdomar mellan år 2001–2015. Skillnader har inte gått att fastställa då artiklarna i denna litteraturstudie utförts i olika populationsgrupper under olika tid. Bland de 16 resultatartiklar som i denna litteraturstudie kunde påvisa prevalens av dental erosion och könsskillnader sågs sju artiklar med signifikant skillnad mellan könen och nio där ingen signifikant skillnad kunde konstateras.  Konklusion: Prevalens och svårighetsgrad av dental erosion i samtliga åldersgrupper har förekommit med ett varierande resultat. Prevalens rapporterades var högre i primära tänder och sågs öka med åldern i permanenta tänder. Det kan inte dras en slutsats om det finns könsskillnader i prevalens av dental erosion.

Bakgrund: I Sverige utvecklar årligen cirka 700 barn och ungdomar typ 1 diabetes. Vanligtvis sker insjuknandet i 5-14 års ålder, med en topp kring puberteten. Sjukdomen kräver anpassning av rutiner och livsstil vilket gör att både den drabbade och dennes familj påverkas i stor utsträckning Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva barn och ungdomars erfarenheter av att leva med typ 1 diabetes. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har genomförts där resultatet av 13 artiklar granskades och analyserades med hjälp av Fribergs modell för litteraturöversikt. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre kategorier och sammanlagt tio underkategorier. Kategorierna var: att känna sig annorlunda, att uppleva rädsla och obehag, att hantera och kontrollera sjukdomen. Slutsats: Att insjukna i typ 1 diabetes kan vara mödosamt på många sätt för barn och ungdomar och resultera i en känsla av att vara avvikande från det "normala". Behandlingen är krävande, vardagen måste ständigt planeras och oron över att drabbas av komplikationer är påtaglig. Trots att sjukdomen medför obehag och begränsningar blir den så småningom möjlig att hantera och leva med. Värdet av rätt sorts stöd från omgivningen är betydande. Sjuksköterskan har en viktig funktion att fylla, framförallt som stöd och utbildning i egenvård som är en betydelsefull komponent i behandlingen av sjukdomen.

Depression tillhör en av våra folksjukdomar och är ett växande problem bland unga vuxna. Upptäckten av depression hos den unga kan vara problematisk då ett växlande stämningsläge och ett svårhanterligt känsloliv många gånger tillhör de unga vuxnas naturliga utveckling. I takt med att depression hos unga hela tiden ökar ställs också högre krav på vården. Många söker inte vård för sina symtom för de inte inser att de är sjuka eller för att de inte vågar. Syftet med studien är att belysa unga vuxnas upplevelse av att leva med depression. Litteraturstudien bygger på sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar som analyserats utifrån Axelssons modell. Resultatet visar att ett stort problem när det kommer till depression hos unga vuxna är att de drar sig undan för att söka hjälp. Detta kan leda till fortsatta problem med psykisk ohälsa i vuxenlivet, vilket i sin tur leder till högre belastning av sjukvården. Tidiga interventioner kan förhindra detta. Det krävs mer förståelse hos allmänheten för att avlägsna stigmat som associeras med psykisk ohälsa. Mer utbildning om psykiska sjukdomar och information till allmänheten om till exempel vart man kan söka hjälp kan underlätta. Resultatet visar också att de unga upplever att de förlorar sin autonomi när de söker sig till vården. Vikten av ett gott bemötande och en patientinkluderad vård är essentiellt. Det framkommer även att de flesta unga inte vill ha läkemedelsbehandling utan vill hellre gå i terapi. Det som bekymrar unga är att läkemedlen ska förändra deras personlighet. Närståendes stöd anses utgöra ett stöd i den senare fasen av sjukdomen då individen kommit till insikt om sin sjukdom. Psykisk ohälsa bör lyftas i samhället för att människor ska bli mer upplysta om ämnet.

I föreliggande studie har 18 artiklar granskats och analyserats när det kommer till cannabisanvändning och ungdomars attityder till drogen i svensk kontext. Detta har gjorts i form av en litteraturstudie. Syftet var att undersöka vilka attityder svenska ungdomar uppvisar till cannabis och hur dessa attityder förhåller sig till Howard Parkers normaliseringsteori. Resultatet har strukturerats upp efter fyra av normaliseringsteorins fem dimensioner. Slutsatserna som kan dras utifrån studiens resultat är att det finns ett ökat ifrågasättande av svensk narkotikapolitik, som i sin tur har bidragit till mer liberala attityder hos ungdomar när det kommer till cannabis. Hälften av svenska skolungdomar har inte heller fått någon undervisning i skaderiskerna när det kommer till användning av tobak, alkohol och narkotika. Detta kan vara en direkt effekt eller en indikation på varför ungdomar visar upp mer positiva attityder till narkotika. Även om andelen cannabisanvändare inte ökar i Sverige, så kan det konstateras att frekvensen av cannabisanvändningen har ökat markant den senaste tiden. / In this study, 18 articles have been reviewed and analyzed when it comes to cannabis use and the attitudes of adolescents to the drug in Swedish context. This has been done in the form of a literature study. The purpose was to examine the attitudes of Swedish adolescents to cannabis and how these attitudes relate to Howard Parker´s normalization theory. The result has been structured after four of the normalization theory´s five dimensions. The conclusions that can be drawn from the study´s results are that there is an increased questioning of Swedish drug policy, which in turn has contributed to more liberal attitudes in adolescents and when it comes to cannabis. Half of Swedish schoolchildren have also not recieved any education in the risks of harm when it comes to the use of tobacco, alcohol and drugs. This could be a direct effect or an indication of why adolescents show more positive attitudes towards drugs. Although the proportion of cannabis users does not increase in Sweden, it can be stated that the frequency of cannabis use has increased significantly recently.