<p>Syftet med studien är att studera hiphopkulturen i en mellanstor svensk stad, närmare bestämt åtta svenska hiphoppares syn på hiphopkulturen, dess kommersialisering, dess positiva syn på droger och våld samt den negativa kvinnosynen i hiphopkulturen. Studien är kvalitativt inriktad och baseras på intervjuer och litteratur. Ungdomskulturperspektiv är central för studien. </p><p>Undersökningen visar att de intervjuade, varken har en negativ kvinnosyn eller är positiva till våld mot poliser, något man kan få intryck av när man studerar hiphopmusikens texter. Undersökningen visar att de intervjuade har en liberal narkotikasyn och en negativ bild av kommersialisering.</p>

<p>Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt. Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa. Alla personer visar psykisk ohälsa på olika sätt. Syftet med uppsatsen var att belysa hur psykosociala faktorer påverkar unga kvinnors psykiska hälsa. En litteraturstudie i ämnet gjordes och resultatet byggde på fjorton vetenskapliga kvantitativa respektive kvalitativa artiklar. Resultatet bestod av två kategorier och åtta subkategorier. Skola och samhälle, socialt nätverk samt familj och uppväxt var de tre största subkategorierna. Det var viktigt att sjuksköterskan och övrig personal inom hälso- och sjukvård samt skola var extra observanta på ungas riskfaktorer under ungdomstiden. Det var betydelsefullt att identifiera riskfaktorerna för att kunna fånga upp dessa ungdomar i tid och därmed förhindra att problem uppstod. Ungdomar som mådde dåligt dolde ofta sina problem eller gömde sig bakom en fasad, deras sätt att bete sig gjorde att de blev synliga eller osynliga. Föräldrarna var de första ungdomarna vände sig till, därför är det angeläget att föräldrarna får kunskap om dagens ungdomars riskfaktorer. Forskning saknas till stor del på psykisk ohälsa hos den genomsnittliga personen i samhället. Det saknas även till stor del kvalitativ forskning. Fler resurser krävs för att skapa en god psykisk hälsa för dagens unga kvinnor.</p>

<p>Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling</p><p>börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt.</p><p>Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa. Alla personer visar psykisk ohälsa på olika sätt. Syftet med uppsatsen var att belysa hur psykosociala faktorer påverkar unga kvinnors psykiska hälsa. En litteraturstudie i ämnet gjordes och resultatet byggde på fjorton</p><p>vetenskapliga kvantitativa respektive kvalitativa artiklar. Resultatet bestod av två kategorier och åtta subkategorier. Skola</p><p>och samhälle, socialt nätverk samt familj och uppväxt var de tre största subkategorierna. Det var viktigt att sjuksköterskan och övrig personal inom hälso- och sjukvård samt skola var extra observanta på ungas riskfaktorer under ungdomstiden. Det var betydelsefullt att identifiera riskfaktorerna för att kunna fånga upp dessa ungdomar i tid och därmed förhindra att problem uppstod. Ungdomar som mådde dåligt dolde ofta sina problem eller gömde sig bakom en fasad, deras sätt att bete sig gjorde att de blev synliga eller osynliga. Föräldrarna var de första ungdomarna vände sig till, därför är det angeläget att föräldrarna får kunskap om dagens ungdomars riskfaktorer. Forskning</p><p>saknas till stor del på psykisk ohälsa hos den genomsnittliga personen i samhället. Det saknas även till stor del kvalitativ forskning. Fler resurser krävs för att skapa en god psykisk hälsa för dagens unga kvinnor.</p>

<p>Upper secondary schools programme - a qualitative study about the collaboration of the Youth- and family team, the upper secondary schools and the police to prevent drugs</p><p>Author: Åsa Göransson</p><p>Supervisor: Björn Johansson</p><p>This essay discuss drug preventative work performed by the members of the “Upper secondary schools programme”, which is a part of the Youth- and family team of the Social Services. They perform this work in collaboration with the police and upper secondary schools in Örebro.</p><p>The purpose of this essay is to investigate and describe this collaboration. More specifically, the purpose is to study the contents of documents of the municipality of Örebro concerning drug prevention aimed at youths through collaboration and compare with the actual work that is carried out by the Youth- and family team through collaboration. Further issues dealt with are possible improvements and if the parties concerned feel a need for a documented structure concerning their way of working.</p><p>I have used a qualitative method and I have interviewed members of parties concerned. The two members of the Upper secondary organisation, the head principal of the Karolinska School and the group-leader of the narcotics squad, have been interviewed.</p><p>The essay is based on earlier research concerning collaboration between the social services, the school and the police working with vulnerable children and youths.</p><p>Documents from the municipality of Örebro about youth, drug abuse and collaboration will also be a part of my interpretation.</p><p>As starting point I will analyse my result from the focuses I found common in earlier research. The chapters on Earlier research and Results will be presented divided into different themes. These themes are: Aim and purpose, Means, Knowledge, roles and equality, Support from the management and legitimacy and Structure and routines. I also analyse earlier research regarding social service’s collaboration with the police and the school, along with research on secrecy and laws. Improvements and a passage about documents of Örebro municipality will also be presented in the result/analysis.</p><p>My result shows that there is a connection to earlier research regarding Aim and purpose, Support from the management and Knowledge, roles and equality. Aims and attitudes common to all parties and a supportive management is mutual for the people I have interviewed. They feel interdependent of each others work and knowledge. Structure and routines vary but there is still a relatively determined work procedure and this procedure has been more or less implemented by the staff. There are means being put into their collaboration and they consider the means provided enough for them to do their work. Regarding problems with secrecy mentioned in earlier research is not seen as a problem of the parties concerned. They can usually work with consent from the clients.</p><p>Central keywords: youth, collaboration, social services, school, police, drug prevention</p>

<p><p><p><strong>Abstract</strong></p><p><strong> </strong></p><p>The purpose with this essay is to get an understanding of how the christmascalender has</p><p>evolved throughout the history, and why its shape looks like it does. We have made an</p><p>analysis of the 21-centurys calendars to get a look on the content and tried to track a target</p><p>group. Which themes have characterized the 21-century and how can you put these in relation</p><p>to earlier calendars? To get a greater insight in the design of the christmascalendar, we made</p><p>an interview with SVT's Susanne Kvarforth. After this it came to our knowledge that they are</p><p>lacking guidelines besides that their target group is 6-12 year olds. After our analysis we came</p><p>to the conclusion that the target group could be questioned, because our observations made it</p><p>clear that the target group differ from what they set it to be. An observation we made is that</p><p>the calendar tends to bring up very serious subjects like divorce and depression. We've also</p><p>fund a lack of Christmas traditions. We find ourselves being negative towards the fact that the</p><p>calendars are in lack of guidelines, with the result of a missing Christmas spirit, something we</p><p>mean must be a central part of a Christmascalender.</p><p>  </p><strong></strong><p> </p></p></p>

Syftet med studien är att studera hiphopkulturen i en mellanstor svensk stad, närmare bestämt åtta svenska hiphoppares syn på hiphopkulturen, dess kommersialisering, dess positiva syn på droger och våld samt den negativa kvinnosynen i hiphopkulturen. Studien är kvalitativt inriktad och baseras på intervjuer och litteratur. Ungdomskulturperspektiv är central för studien. Undersökningen visar att de intervjuade, varken har en negativ kvinnosyn eller är positiva till våld mot poliser, något man kan få intryck av när man studerar hiphopmusikens texter. Undersökningen visar att de intervjuade har en liberal narkotikasyn och en negativ bild av kommersialisering.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera kunskapen kring meningen med ungdomars användning av alkohol och droger så som den beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. De frågor som har varit i fokus är; hur beskrivs och diskuteras ungdomars alkohol och droganvändning i forskningslitteraturen samt vilka preventiva strategier diskuteras i forskningslitteraturen för att förebygga ungdomars användning av alkohol och droger. Studien har utförts i form av en selektiv kunskapsöversikt och bygger på ett urval av svenskspråkig forskningslitteratur. Huvudinriktningen har varit att diskutera betydelsen av alkohol och droger för ungdomar samt att föra en diskussion kring olika preventiva strategier. Resultaten visade på ett samband mellan personlighet, identitet samt alkohol- och drogbruk. Personlighetsfaktorerna bör dock inte ses som isolerade omständigheter, då de är påverkade av olika förhållanden, bland annat biologiska faktorer samt av skol- och hemmiljö. Forskningslitteraturen har visat på värdet av att planeringen av preventiva åtgärder bör ske i samarbete med ungdomar, för att öka insatsernas aktualitet men också för att få en bedömning av hur väl programmens utformning är anpassade till ungdomar. För att få ungdomar att vilja sluta bruka alkohol och droger bör ett sökande efter vem individen är, utan alkohol och droger, inledas.

Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt. Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa. Alla personer visar psykisk ohälsa på olika sätt. Syftet med uppsatsen var att belysa hur psykosociala faktorer påverkar unga kvinnors psykiska hälsa. En litteraturstudie i ämnet gjordes och resultatet byggde på fjorton vetenskapliga kvantitativa respektive kvalitativa artiklar. Resultatet bestod av två kategorier och åtta subkategorier. Skola och samhälle, socialt nätverk samt familj och uppväxt var de tre största subkategorierna. Det var viktigt att sjuksköterskan och övrig personal inom hälso- och sjukvård samt skola var extra observanta på ungas riskfaktorer under ungdomstiden. Det var betydelsefullt att identifiera riskfaktorerna för att kunna fånga upp dessa ungdomar i tid och därmed förhindra att problem uppstod. Ungdomar som mådde dåligt dolde ofta sina problem eller gömde sig bakom en fasad, deras sätt att bete sig gjorde att de blev synliga eller osynliga. Föräldrarna var de första ungdomarna vände sig till, därför är det angeläget att föräldrarna får kunskap om dagens ungdomars riskfaktorer. Forskning saknas till stor del på psykisk ohälsa hos den genomsnittliga personen i samhället. Det saknas även till stor del kvalitativ forskning. Fler resurser krävs för att skapa en god psykisk hälsa för dagens unga kvinnor.

De dövas kamp för en egen kultur har formats till att de har teckenspråket som sitt första språk och svenska skriftspråket som sitt andra språk. Idag har många döva och hörselskadade Cochleaimplantat (CI) i tidig ålder. Det har varit hårt debatterat under en period. Syftet i föreliggande studie var att undersöka attityden hos döva/gravt hörselskadade ungdomars inställning till Cochleaimplantat. 21 ungdomar mellan 14-18 år har besvarat en enkät och fem intervjuer har genomförts, tre med döva ungdomar utan CI (varav en hade haft CI tidigare) och två intervjuer med ungdomar med CI.   Följande frågor har studerats i föreliggande studie: Vilka för- respektive nackdelar finns med Cochleaimplantat enligt ungdomarna? Hur upplever döva/gravt hörselskadade ungdomarna det är att vara döv/gravt hörselskadad idag med eller utan Cochleaimplantat? Hur tänker döva/gravt hörselskadade ungdomar om dövkulturens framtid?   Ungdomarna med CI ser inga större nackdelar med CI. Samtliga av deras familjer är hörande. De anser att det är bra att höra ljud och att de får mer tillgång till de hörandes värld genom CI. Några nackdelar är när implantatet går sönder då kan det förekomma en lång reparationstid. Andra ungdomar med CI har svårt när det blir tekniska problem med CI. Ungdomarna utan CI ser sig inte ha något behov av att operera in CI, det är endast några som har haft funderingar kring det. I deras familjer förekommer det i några fall andra personer som är döva.   Ungdomarna utan CI anser att de som har implantat är svikare mot dövkulturen. En rädsla för att teckenspråket ska dö ut finns. Föräldrar som fattat beslut om att operera in implantat på barn i tidig ålder fattar ett avgörande över barnets egen vilja medan några ungdomar utan CI menar att CI är fult och att det syns. Ett ingrepp i hjärnan kan också väcka en rädsla.   Alla ungdomarna i föreliggande studie har de flesta kamrater både med eller utan CI. De anser sig trivas i sin vardag och umgås med varandra i skolan. På fritiden träffas de med jämna mellanrum på ett teckenspråkscafé. Andra fritidsaktiviteter har de tillsammans med hörande och då är ofta en teckenspråkstolk närvarande.   Samtliga ungdomar tänker fortsätta studera i framtiden. Flertalet kommer söka till riksgymnasiet i Örebro. I Örebro finns ett stort programutbud för döva och gravt hörselskadade. Undantagsvis tror någon deltagande om denne hade haft CI skulle han/hon ha kunnat söka en mer avancerad utbildning, medan några anser att de söker till den utbildning de har tänkt sig vare sig det finns en anpassning eller inte till dövhet och hörselnedsättning.

Upper secondary schools programme - a qualitative study about the collaboration of the Youth- and family team, the upper secondary schools and the police to prevent drugs Author: Åsa Göransson Supervisor: Björn Johansson This essay discuss drug preventative work performed by the members of the “Upper secondary schools programme”, which is a part of the Youth- and family team of the Social Services. They perform this work in collaboration with the police and upper secondary schools in Örebro. The purpose of this essay is to investigate and describe this collaboration. More specifically, the purpose is to study the contents of documents of the municipality of Örebro concerning drug prevention aimed at youths through collaboration and compare with the actual work that is carried out by the Youth- and family team through collaboration. Further issues dealt with are possible improvements and if the parties concerned feel a need for a documented structure concerning their way of working. I have used a qualitative method and I have interviewed members of parties concerned. The two members of the Upper secondary organisation, the head principal of the Karolinska School and the group-leader of the narcotics squad, have been interviewed. The essay is based on earlier research concerning collaboration between the social services, the school and the police working with vulnerable children and youths. Documents from the municipality of Örebro about youth, drug abuse and collaboration will also be a part of my interpretation. As starting point I will analyse my result from the focuses I found common in earlier research. The chapters on Earlier research and Results will be presented divided into different themes. These themes are: Aim and purpose, Means, Knowledge, roles and equality, Support from the management and legitimacy and Structure and routines. I also analyse earlier research regarding social service’s collaboration with the police and the school, along with research on secrecy and laws. Improvements and a passage about documents of Örebro municipality will also be presented in the result/analysis. My result shows that there is a connection to earlier research regarding Aim and purpose, Support from the management and Knowledge, roles and equality. Aims and attitudes common to all parties and a supportive management is mutual for the people I have interviewed. They feel interdependent of each others work and knowledge. Structure and routines vary but there is still a relatively determined work procedure and this procedure has been more or less implemented by the staff. There are means being put into their collaboration and they consider the means provided enough for them to do their work. Regarding problems with secrecy mentioned in earlier research is not seen as a problem of the parties concerned. They can usually work with consent from the clients. Central keywords: youth, collaboration, social services, school, police, drug prevention