<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga bakgrunden hos den urvalsgrupp som deltagit under Dream action day samt att undersöka vilka som lockades av sporten och vill vara med att bredda den. Vår avsikt är även att undersöka om Dream action day var ett bra sätt att nå ut till en ny målgrupp. Vår ambition är även att stödja Svenska skidförbundets i sin rekryteringsprocess samt utvärdera om satsningen varit lyckad. Frågeställningen har varit följande: Vilken etnisk, demografisk och ekonomiska bakgrund har de som deltar under Dream action day? Finns det någon gemensam nämnare hos de som lockats fortsätta åka? Vill ungdomarna vara med och bredda sporten? Är Dream action day ett bra sätt att nå ut till målgruppen?</p><p>Metod</p><p>Genom ett strategiskt urval gjort av Svenska skidförbundet har man lyckats locka 44 ungdomar till en dag där de har fått prova på snowboard. Dessa ungdomar har ingått i vår kvantitativa datainsamling och utifrån den valde vi ut sex personer att intervjua. Intervjuerna har skett i semistrukturerad form.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visar att få av de ungdomar som deltog under Dream action day hade någon koppling till sporten vare sig hemifrån eller genom kompisar. Av de som blev intresserade hade de flesta ett idrottsintresse men inte som lagidrottare. Flickor var överlag mer tveksamma i sina svar. Alla, även de som inte blev intresserade, tyckte att dagen som helhet var lyckad och åker gärna på en liknande dag igen.</p><p>Slutsats</p><p>Försöket med Dream action day har varit ett bra sätt att nå ut till en ny målgrupp. Nästa steg i processen är att bibehålla ett intresse genom fortsatt marknadsföring. Vad förbundet måste ha i åtanke när detta görs är hur viktig den sociala aspekten är. Snowboard är en unik produkt och det måste lyftas fram som en metod att locka nya ungdomar. Förutom att man breddar sporten hjälper man till att aktivera ungdomar.</p> / <p>Abstract</p><p>Aim</p><p>The aim of this study has been to survey the background of the youths who participated in the Dream action day. The aim has also been to examine which youths who were drawn to continue snowboarding and expand the sport. Our intention was also to examine if Dream action day was a good way to reach out to a new target group. The questions of issue have been: Which ethnical, demographical and economical backgrounds do the youths have that participated in the Dream action day? Are there any common denominators among those who was drawn to continue? Do the youths want to help expand the sport?Is Dream action day a good way to reach out to the target group?</p><p>Method</p><p>Through a strategic selection made by the Swedish Ski Association 44 youths participated in a day during which they tried snowboard. They have been a part of our quantitative data collection and we have chosen to interview six of them. The interviews have been executed in form of semi structured interviews.</p><p>Results</p><p>The results show that few of the participants had any connection to the sport, neither from home nor from friends. Most of the ones that caught interest in snowboard had an interest in athletics but not in team sports. Girls were for the most part more hesitant in their answers. Everybody, including the ones that didn’t catch interest, thought the day as a whole was successful and that they would do it again.</p><p>Conclusions</p><p>The attempt with Dream action day has been a good way to attract a new target group. The next step in the process will be to maintain interest through continued marketing. What the Ski Association has to have in mind during this project is how important the social aspect is. Snowboard is a unique product, which has to be drawn to attention as a method to draw new youths. Besides the fact that the Ski Association expands the sport, it will also help to activate youths.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga bakgrunden hos den urvalsgrupp som deltagit under Dream action day samt att undersöka vilka som lockades av sporten och vill vara med att bredda den. Vår avsikt är även att undersöka om Dream action day var ett bra sätt att nå ut till en ny målgrupp. Vår ambition är även att stödja Svenska skidförbundets i sin rekryteringsprocess samt utvärdera om satsningen varit lyckad. Frågeställningen har varit följande: Vilken etnisk, demografisk och ekonomiska bakgrund har de som deltar under Dream action day? Finns det någon gemensam nämnare hos de som lockats fortsätta åka? Vill ungdomarna vara med och bredda sporten? Är Dream action day ett bra sätt att nå ut till målgruppen? Metod Genom ett strategiskt urval gjort av Svenska skidförbundet har man lyckats locka 44 ungdomar till en dag där de har fått prova på snowboard. Dessa ungdomar har ingått i vår kvantitativa datainsamling och utifrån den valde vi ut sex personer att intervjua. Intervjuerna har skett i semistrukturerad form. Resultat Resultaten visar att få av de ungdomar som deltog under Dream action day hade någon koppling till sporten vare sig hemifrån eller genom kompisar. Av de som blev intresserade hade de flesta ett idrottsintresse men inte som lagidrottare. Flickor var överlag mer tveksamma i sina svar. Alla, även de som inte blev intresserade, tyckte att dagen som helhet var lyckad och åker gärna på en liknande dag igen. Slutsats Försöket med Dream action day har varit ett bra sätt att nå ut till en ny målgrupp. Nästa steg i processen är att bibehålla ett intresse genom fortsatt marknadsföring. Vad förbundet måste ha i åtanke när detta görs är hur viktig den sociala aspekten är. Snowboard är en unik produkt och det måste lyftas fram som en metod att locka nya ungdomar. Förutom att man breddar sporten hjälper man till att aktivera ungdomar. / Abstract Aim The aim of this study has been to survey the background of the youths who participated in the Dream action day. The aim has also been to examine which youths who were drawn to continue snowboarding and expand the sport. Our intention was also to examine if Dream action day was a good way to reach out to a new target group. The questions of issue have been: Which ethnical, demographical and economical backgrounds do the youths have that participated in the Dream action day? Are there any common denominators among those who was drawn to continue? Do the youths want to help expand the sport?Is Dream action day a good way to reach out to the target group? Method Through a strategic selection made by the Swedish Ski Association 44 youths participated in a day during which they tried snowboard. They have been a part of our quantitative data collection and we have chosen to interview six of them. The interviews have been executed in form of semi structured interviews. Results The results show that few of the participants had any connection to the sport, neither from home nor from friends. Most of the ones that caught interest in snowboard had an interest in athletics but not in team sports. Girls were for the most part more hesitant in their answers. Everybody, including the ones that didn’t catch interest, thought the day as a whole was successful and that they would do it again. Conclusions The attempt with Dream action day has been a good way to attract a new target group. The next step in the process will be to maintain interest through continued marketing. What the Ski Association has to have in mind during this project is how important the social aspect is. Snowboard is a unique product, which has to be drawn to attention as a method to draw new youths. Besides the fact that the Ski Association expands the sport, it will also help to activate youths.

Föreningsidrott sysselsätter idag många barn och ungdomar med fysisk aktivitet och 86 % av alla ungdomar mellan åldrarna 13-20 år har någon gång varit aktiva i en idrottsförening. Trots ett stort deltagande väljer många ungdomar att sluta idrotta när de kommer upp i övre tonåren, där avhoppen är större bland flickor jämfört med pojkar. Regeringen har framfört en idrottspolitik som säger att föreningsidrotten ska främja folkhälsan genom att uppmuntra barn och ungdomar till idrottande. Därav satsas mycket pengar på att försöka behålla så många ungdomar som möjligt och försöka förebygga avhoppsproblematiken. Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar flickor i 15-16 års ålder att sluta spela fotboll. Sju respondenter i tre olika fotbollslag intervjuades. Resultatet analyserades utifrån motivationsteorin Self- determination theory och dess tre motivationsbehov autonomi, kompetens samt samhörighet. Tidigare forskning kring motiv för avslutat deltagande för flickor visade sig bland annat vara minskat intresse för idrotten, tidsbrist och dålig tränare. Resultatet i denna studie visade att de främsta orsakerna till avslutat deltagande var försämrad sammanhållning i laget, upplevd press samt bristande deltaktighet och kommunikation i föreningen. Samhörighet var det mest utmärkande motivationsbehovet i resultatanalysen som inte uppfylldes hos respondenterna och därmed påverkade deras motivation för deltagande negativt och bidrog till avhopp.

Friskispressen, en medlemstidning för Friskis&amp;Svettis medlemmar med ca 6 nummer per år, studeras under åren 1981-2009 med nedslag ungefär vart 5:e år för att utreda Friskis&amp;Svettis relation till tävlingsidrotten och de samhällssyften som ligger till grund Friskis&amp;Svettis motionsträning. Uppsatsen tar avstamp i tidigare svensk idrottshistorisk forskning, speciellt den om kritiska röster mot den svenska idrottsrörelsen av bland andra Johnny Wijk. Friskispressen visar sig tidigt ha tagit en kritisk inställning mot tävlingsidrotten så till den grad att Jympan, Friskis&amp;Svettis främsta träningsform, framstår som speciellt utformad för attskilja sig från tävlingsidrotten och som en manifestation av idrottskritik. Senare under studieperioden avtar denna uttalade tävlingsidrottskritik och på 2000-talet förekommer flera av de centrala aspekter som Friskispressen kritiserade hos tävlingsidrotten i Friskis&amp;Svettis samtidigt som jympan får en allt mindre central roll i Friskispressens rapportering.

Abstract Titel: Pojkfotbollens primära mål - En kvalitativ studie om attityder kring pojkfotbollsverksamheten i svenska fotbollsföreningar Författare: Marcus Olofsson Handledare: Daniel Pettersson Examinator: Peter Gill Termin: Ht-14 Lärosäte: Högskolan I Gävle Hp: 15 Attityderna inom barnfotbollen tenderar att hårdna och det kan ses som ett problem att tävlingen hamnar i centrum. Enligt Redelius (2002) blir barnen inslussade i föreningslivet vid allt tidigare åldrar och fotbollsföreningarna i Sverige blir viktiga aktörer för de verksamma ungdomarna. Syftet med den här uppsatsen är främst att studera attityder inom pojkfotbollen i Sverige. Med attityder menas här på vilket sätt olika föreningar bedriver sin pojkfotbollsverksamhet och hur ledarna står för dessa attityder i den dagliga verksamheten. En granskning sker huruvida det är en elitsatsning utan gränser som sker eller om leken står i centrum i ett sammanhang där alla som vill vara med är välkomna. Studien riktar sig mot de mål föreningarna har, hur ledarna tolkar dem och vilken typ av ledarskap de står för. Är ledarna goda pedagoger som i sina viktiga roller hjälper barnen framåt i dess utveckling? Hur behandlar föreningarna värdegrundsfrågor, utbildning åt ledarna och vad har man för mål med sin verksamhet? Tre olika fotbollsföreningar på tre olika nivåer studeras (nivåer utgår ifrån vilken division respektive förenings a-lag spelar i). Resultatet blir att det skiljer relativt lite i attityderna mellan det allsvenska laget och division 3-laget (som står längst ifrån varandra rent divisionsmässigt). De har alla liknande mål med verksamheten och det är att behålla så många spelare som möjligt inom föreningen. Detta är även någonting man från förbundets sida också prioriterar i första hand. Division 1-föreningen ser det på liknande sätt. Det ska dock sägas att i de två "högsta" föreningarna samt fotbollsförbundet, ser man det som något viktigare att även få fram bra spelare till representationslagen. En värdegrund har alla de granskade föreningarna som nedskrivna dokument, förutom föreningen på den lägsta nivån. Man kan även dra slutsatsen att det är svårt för alla föreningarna att rekrytera utbildade tränare i unga åldrar, oavsett nivå. De vill inte heller sätta press på de föräldrar som är tränare att gå på utbildningar, även om föreningarna helst sett att de gått i alla fall någon utbildning. Vikten av att ha någon som ställer upp som tränare för de yngsta pojkarna är stor men det visar sig att intresset ofta är väldigt svagt i de studerade föreningarna. Nyckelord: Fotboll, ungdomsidrott, talang, ungdomsledare, psykisk hälsa, barnets utveckling

This study aims to explore how sports clubs and municipalities in the north western part of Skåne can work together to retain youth in sports clubs and promote physical activity. The study investigates various strategies and methods that can help retain and attract youth to sports clubs and encourage their continued participation in physical activity. Through interviews with sports clubs and municipalities, this study provides insights and recommendations for creating a sustainable environment that encourages youth to continue with physical activity and engage in sports clubs. The qualitative research method was chosen as it allows for a deeper understanding of the work conducted by sports clubs and municipalities. The findings highlight the importance of municipalities' commitments in creating favorable conditions for youth engagement, including financial support, assistance with facilities, and leadership and organizational development training.  Additionally, coaches' leadership qualities play a crucial role in influencing youth engagement and motivation within sports clubs. In conclusion, this study suggests that sports clubs and municipalities can work together to create attractive environments for youth to participate in sports clubs and engage in physical activity. By offering diverse activities, providing resources and support, and emphasizing a sense of belonging and autonomy, sports clubs can enhance youth engagement and motivation, thus reducing dropout rates during adolescence.

Studien bemöter ämnena avhopp och motivationsfaktorer inom svensk ungdomsidrott. Syftet är att identifiera orsaker till avhopp från svensk ungdomsidrott samt motivationsfaktorer för fortsatt idrottsdeltagande inom svensk ungdomsidrott. Deltagarna i studien har varit aktiva inom idrotterna simning eller gymnastik men hoppat av idrotten någon gång mellan 13 och 20 års ålder. Studien är baserad på 15 semi strukturerade intervjuer kring deltagarnas upplevelser av ungdomsidrott. Frågor ställdes gällande deltagarens generella bakgrund, idrottsliga bakgrund, idrottsmiljö, motivationsfaktorer, målorientering, yttre ramfaktorer och idrottsliga avslut. Resultatet visar på att bland annat låg upplevd kompetens, tävlingsfokus, nytt fokus och tidsaspekt är orsaker till avhopp från svensk ungdomsidrott. Resultatet visar på att utvecklande atmosfär, bra relationer, hög upplevd kompetens och nöje är de mest framträdande motivationsfaktorerna inom svensk ungdomsidrott. Resultaten stämmer övererens med tidigare forskning kring motivationsfaktorer och avhopp från ungdomsidrott. Implikationer ges. / The study deals with factors contributing to dropouts and sports participation in Swedish youth sport. The aim of the study is to identify reasons for dropouts from Swedish youth sport and to identify factors that motivate youth athletes to continue with the sport. The participants in this study have been active in gymnastics or swimming but dropped out of the sport somewhere between the ages of 13 and 20. The study is based on 15 semi-structured interviews about participants' experiences of youth sport. Questions were asked regarding the participants´ general background, sporting background, sporting environment, motivators, goal orientation, external factors and athletic termination. The results show that, among other things, low perceived competence, focus on competitions, a new focus and time factors are the main reasons for dropouts from Swedish youth sport. The results show that a developmental atmosphere, good relationships, high perceived competence and enjoyment are the most prominent motivational factors within the Swedish youth sport. The results correspond with previous research on motivation factors and dropouts from youth sport. Implications are given.

Ångermanland has at the last five years lost 420 hockey players. This is a qualitative study that focus on investigating the main problems of dropouts among young hockey players and how ice hockey associations in Ångermanland act to find solutions to the problem. The main questions of the study are: How can the dropout problems in Ångermanland be understood or explained in terms of youth operators' perspective and what are the potential strategies that the ice hockey associations are using to deal with the dropout problem and what approaches to youth hockey is reflected in the youth operators' statements? The study was based on semi-structure interviews with 6 different ice hockey sports clubs in Ångermanland. The results showed that the leadership programs ought to be more educational, and more oriented toward understanding the children instead of mainly technical learning objectives about how to shoot, dribble, and skate. The main reason that hockey players quit playing

Syfte och frågeställningar: Syfte med studien är att kartlägga förekomsten av kommersiella aktörer inom barn- och ungdomsidrotten i Sverige, och att analysera vilken verksamhet som erbjuds (inriktningar) för vem (målgrupper). Syfte är även att undersöka vilken inställning representanter för några specialidrottsförbund har till de kommersiella aktörerna. De centrala frågeställningarna är: Vilket utbud av kommersiella aktörer finns idag inom den organiserade barn- och ungdomsidrotten? Vad anser specialidrottsförbunden om dem? Föreligger det någon skillnad i utbudet mellan idrotterna och har utbudet förändrats över tid? Metod: Studien har både en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Insamling av data gjordes genom kartläggning av kommersiella aktörer inom idrotterna basket, danssport, fotboll, gymnastik, innebandy, ishockey, ridsport och tennis med hjälp av internetsökningar. Kartläggningen kategoriserades och redovisades enligt L-M Engströms logiker med huvudprinciperna prestation, träning och upplevelse för att tydliggöra inriktningar och målgrupper. För att undersöka specialidrottsförbundens inställning genomfördes semistrukturerade intervjuer. Resultat: Antalet nyregistrerade kommersiella aktörer har ökat sedan mitten av 1990-talet. Störst ökning skedde mellan 2011 och 2015 då drygt 60 nya kommersiella aktörer registrerades, vilket är en ökning med 154 procent jämfört perioden 2006-2010. Inom alla de studerade idrotterna finns kommersiella aktörer som ett komplement för de som vill träna mer utanför ordinarie föreningsverksamhet medan det inom idrotterna danssport, gymnastik, ridsport och tennis går att förlägga all träning hos kommersiella aktörer. Kommersiella aktörer erbjuder sällan tävlingsverksamhet, men genom samarbeten med ideella föreningar finns ändå möjlighet att tävla. Företrädare för specialidrottsförbunden uttrycker viss oro eftersom de inte kan påverka de kommersiella aktörerna. Oron grundar sig i att de anser att kommersiella aktörer saknar tillräcklig kunskap för att bedriva barn- och ungdomsidrott. Förbunden menar också att kommersiella aktörer kan göra idrotten mindre tillgänglig eftersom speciella målgrupper eller ökade kostnader riskerar att utesluta grupper i samhället. Slutsats: Kommersiella aktörer inom barn- och ungdomsidrott har främst ett utbud som ger ökade träningsmöjligheter. Fri konkurrens gör att idrottsrörelsen inte kan påverka de kommersiella aktörerna vars verksamhet både konkurrerar och kompletterar föreningarnas. / Aim and research question: The aim of this study is to survey the occurrence of commercial operators within child and youth athletics in Sweden, and to analyze what activities they provide and whom they are aimed towards. The aim is also to examine the attitude of National Governing Bodies in regards to commercial operators. The central questions are: What range of commercial operators exists today within organized child and youth athletics? How has commercial interest in a range of sports and has this changed over time? What attitude do the National Governing Bodies have towards the commercial operators? Method: The study uses both a quantitative and a qualitative data collection. Data has been collected through surveying commercial operators via the internet. This study covered the sports of basketball, dance, football, gymnastics, floorball, ice hockey, equestrianism and tennis. The investigation is categorized and presented according to the logic of L-M Engström. The main areas of covered in the investigation were: playing level, training and experience in order to clarify directions and audiences. Semi-structures interviews were also conducted to underline the opinions of the National Governing Bodies. Results: The number of newly registered commercial operators within sport has increased since the mid-1990s. The largest increase occurred between 2011 and 2015 when more than 60 new commercial operators were registered, an increase of 154 percent compared to the period 2006-2010. In all the studied sports there are commercial operators as supplements for those who want to practice more outside regular sports association while athletes who take part in dance, gymnastics, equestrianism and tennis can do all the training at a commercial operator. Commercial operators rarely offer competitive activity, but through partnerships with non-profit organizations athletes could be able to compete. The concern is based in that they believe that commercial operators lack sufficient knowledge to engage children and young athletics. The unions also believe that commercial operators can make the sport less accessible because specific audiences or increased costs likely to exclude groups in society. Conclusion: Commercial actors in child and youth athletics have primarily a supply that provides increased training opportunities. Free competition means that the sports movement cannot affect the commercial operators whose activities both compete and complement the sports clubs. / Kommersialiseringstrender i barn- och ungdomsidrott

No description available.