The study was initiated by Swedish Tennis Syd in collaboration with Halmstad University with the intention to examine the existing tennis talent development environments for 13-16 years of age players. The purpose of the study was to (1) examine the retrospective experiences of the talent de- velopment environments among players who already passed the focal age, (2) examine the retro- spective and concurrent experiences of the talent development environments among tennis coaches, and (3) examine the concurrent experience of the talent development environments among parents whose kids were active in tennis in the focal age. The study involved 14 participants whom had connection to tennis clubs within Swedish Tennis Syd’s working region. Data were collected through three focus groups interviews consisting of players, coaches, and parents. Eight major themes emerged from the data analysis: atmosphere in the clubs, organization of the training groups, amount of training, quality of the training, access to expert assistance, amount of competi- tion, combination of school and tennis, and, parental involvement. Each theme was analyzed within the group and across the three groups. The results revealed perceptions of the clubs environments and future recommendation to improve the talent development environments for tennis players of 13-16 years old. / Studien initierades av Svensk Tennis Syd i samarbete med Högskolan i Halmstad med avsikt att undersöka befintliga talang utvecklingsmiljöer i tennis för spelare i åldern 13-16 år. Syftet med stu- dien var att (1) undersöka retrospektiva upplevelser av talang utvecklingsmiljöer bland spelare som redan passerat fokus åldern, (2) undersöka retrospektiva och rådande upplevelser av talang utveckl- ingsmiljöer bland tennis tränare, och (3) undersöka rådande upplevelser av talang utvecklingsmil- jöer bland föräldrar vars barn är aktiva i tennis inom fokus åldern. Studien bestod av 14 deltagare som hade koppling till tennisklubbar inom Svensk Tennis Syds arbetsområde. Data samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer som bestod av spelare, tränare och föräldrar. Åtta huvudteman framkom i data analysen: klubbatmosfär, organisation av träningsgrupper, träningsmängd, kvali- teten på träning, tillgång till experthjälp, tävlingsmängd, kombination av skola och tennis, och för- äldrainvolvering. Varje tema analyserades inom gruppen och mellan de tre grupperna. Resultaten visade på uppfattningar om klubbmiljöer och framtida rekommendationer för förbättringar av talang utvecklingsmiljöer för tennisspelare i åldrarna 13-16 år.

Eighty percent of all adolescents in Sweden aged 13-19 years are physically active in sports associations growing up during their childhood, however, far from everyone continues as they get older. The aim of this study is to increase the knowledge about sports associations views and perceptions regarding why adolescents quit physical activities and how they work to prevent this to occur. Furthermore, this study will examine the perceptions and opinions these sport associations have regarding recruitment of adolescents for coaching and other positions within their association. The data in this study was collected from nine semi-structured interviews with representatives from sports associations in the county of Umeå. The results from the data analysis indicates that the sport associations seems to be aware of this drop out among adolescents and that the reason for this phenomena is complex and individual. Despite this, little action seemed to be taken among these sport associations in order to try to keep young individuals physically active within the club or with recruitment of these individuals as coaches, even if the sport associations considered it as a good solution to the problem. The main conclusion of this study is that if sport associations are in need of preventing youth drop out they have to increase their activities for preventing it. Furthermore they need to start seeing adolescents as resources to the sport association.

Syftet med studien är att belysa hur unga fotbollsspelande tjejer upplever sin idrott.  - Vad vill unga fotbollstjejer att träningarna och verksamheten ska innehålla och hur ska den organiseras för att de ska upprätthålla sitt intresse och stanna kvar? - Vad är viktigt i ledarens agerande för att tjejerna ska trivas? Studien bygger på en kvalitativ metod och genomfördes med 17 tjejer i ett 14-års lag i fyra fokusgruppintervjuer. Resultatet visar att alla tjejer tycker att det roligaste med idrotten är att spela matcher och åka på cuper. De tycker att det är viktigt att vinna, men har de spelat bra och fått visa upp vad de lärt sig så kan de ta en förlust. Kompisarna är en viktig faktor och att ha roligt tillsammans är det som gör att de vill fortsätta att spela fotboll. De tycker att träningarna ska innehålla blandade övningar och att de även där får spela matcher i många olika varianter. Ledaren är en viktig person och hon/han ska peppa och pusha dem samt hjälpa dem så att de gör rätt. De tycker att  alla ska få vara med och spela, bli sedda och behandlas lika. Engströms prestations-, tränings- och upplevelselogiker blir här väldigt tydliga.

Ungdomarna är idrottsföreningarnas framtid och idrottsföreningarna skapar positiv utveckling för ungdomarna. Det ungdomarna gör på fritiden och i vilket socialt sammanhang som de vistas i har betydelse för deras utveckling. Trots dessa positiva effekter som idrottsföreningarna har så väljer många ungdomar att sluta med föreningsidrotten. Detta beror på olika aspekter såsom ekonomi, kompisar, föräldrapåverkan och nya fritidsintressen. Därför är det viktigt hur idrottsföreningar jobbar med att behålla ungdomar och det är också syftet till denna studie. Genom intervjuer med sex stycken föreningsaktiva personer har tre strategier tagits fram och blivit resultatet av denna studie. Det tre strategier som föreningar i Trollhättans Stad använder sig mest av och anser är mest lyckosamma är: Breddidrott-Elitinriktning, Engagemang och Mål och mening / Young people are the future of sports clubs and sports associations create positive development for young people. What the young people do in their free time and in what social context in which they are staying in is important for their development. Despite these positive effects that sport clubs have so many young people choose to end exert sports. This is due to different aspects such as finance, friends, parental influence and new hobbies. Therefore, it is important how sports clubs are working to keep young people and it is also the aim of this study. Through interviews with six club members have three strategies been developed and have resulted from this study. The three strategies that the unions in Trollhättan City uses the most and feel are most successful are: The widht in sport-Elite direction, Commitment and Goal and sense

Ungdomsinnebandyn i Jämtlands län har de senaste 10 åren tappat spelare. Precis som övriga idrottsverksamheter i Sverige upplever innebandyn ett tapp av ungdomar vid 15 till 16 års ålder. Forskningen pekar mot att en ungdomstränare är av betydelse för att ungdomar ska fortsätta med sin idrott. Syfte Belysa betydelsefulla faktorer till att ungdomar fortsatt att spela innebandy till seniornivå, samt betydelsen av ungdomstränaren. Metod Kvalitativ manifest innehållsanalys utifrån semi-strukturerade intervjuer (n=5) med unga manliga seniorspelare (=21,8 år; sd=1,6 år) från Jämtlands län. Respondenterna hade oavbrutet spelat tävlingsinnebandy från ungdomsnivå till seniornivå. Resultat Kompisar och upplevd framgång var de viktigaste faktorerna till att respondenterna spelar innebandy idag. I början uppskattades en lättsam miljö med mycket lek. Med ökad ålder ökade betydelsen av upplev utveckling och tävlingsmomentet blev viktigare. En ungdomstränare är av betydelse och bör vara positiv och skapa ett lättsamt klimat i unga år. Under senare delen av ungdomen bör ungdomstränaren vara mer auktoritär och ha mer fokus på utveckling. Konklusion Kompisar och upplevd framgång är de viktigaste faktorerna samtidigt som ungdomstränaren är av betydelse. Tidigare studier har påvisat liknande resultat. / Youth floorball in the county of Jämtland has shown a decreased number of players in the last 10 years. Floorball, like other sports in Sweden, also drops a lot of players at the age of 15 to 16 years. Earlier studies in the field have shown that youth team coaches are important for young athletes to stay in sports. Aim To highlight factors that have been important for youth floorball players to stay in the sport up to senior level, and the importance of the youth team coach. Method Qualitative content analysis from semi-structured interviews (n=5) with young male senior floorball players (=21,8 years; sd=1,6 years) from the county of Jämland. The respondents have played floorball from youth level to senior level without any break. Results Friends and perceived success has been the most important factors for the respondents. A friendly climate has been important in the early stage while progress and competition have been important in the latter stage of the youth level. A youth team coach is important and should be positive and create a positive and friendly climate. In later years the youth team coach should be focusing on progress and can therefore be more demanding. Conclusion Friends and perceived success has been the most important factors while a youth team coach is important. Earlier studies has shown similar results.

Aim: The purpose of the study was to examine associations' views on their ability to conduct their activities in accordance with the Swedish policy document for sport, Idrotten vill to include the UN Convention on the Rights of the Child. More specifically, the study has investigated the extent to which the associations allow children and young people to participate and what a participation for a child and youth includes, as well as what obstacles and opportunities the association's representatives identify for the implementation of the sports movement's guidelines. Method: The study has been conducted with a qualitative approach. Case studies were chosen as design and the central data consisted of eight interviews with union representatives at three different levels. The material has since been analyzed based on an actor and structure perspective and Lundquists (1987) "The simplified actor model" consisting of three factors (understanding, feasibility and will). Results: The association representatives claimed that all children and young people were allowed to participate in their association. Participation was limited in many cases, as there were circumstances, such as lack of space and leadership, which meant that the children and young people could not participate in the training and competition activities. The association representatives faced the majority of obstacles and opportunities to successfully implement the guidelines in the business. The identification of these was not unanimous. For example, some of the association's representatives felt that parents could be an asset, while others saw them as an obstacle. The explanation factors differed in terms of level and sport. Conclusions: The associations explained that in cases where the guidelines were not met, it was mainly because they could not control all conditions in society and then did not consider that they were given the opportunity to conduct an activity according to Idrotten vill. The association's other explanation model was that they did not have an interest in conducting their business in accordance with all the Guidelines in Idrotten vill, since Idrotten vill not be considered to be in agreement with their business or their members' will. / Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka föreningars syn på sina förutsättningar att kunna bedriva sin verksamhet i enlighet med Idrotten vill, inkluderande FN:s konvention om barnets rättigheter. Mer konkret beskrivet har studien undersökt, i vilken utsträckning föreningarna låter barn och ungdomar delta och vad ett deltagande för ett barn och en ungdom innefattar, samt vilka hinder respektive möjligheter föreningens representanter identifierar för genomförandet av idrottsrörelsens riktlinjer. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Fallstudier valdes som design och den centrala datan har bestått av åtta stycken intervjuer med föreningsrepresentanter, på tre olika nivåer. Materialet har sedan redovisats och analyserats utifrån ett aktör- och strukturperspektiv samt Lundquists (1987) “The simplified actor modell” bestående av tre faktorer, förståelse, genomförbarhet och vilja. Resultat: Föreningsrepresentanterna påstod att alla barn och ungdomar fick delta i deras förening. Deltagandet begränsades i flera fall då det fanns omständigheter, exempelvis brist på utrymme och ledare som gjorde att barnen och ungdomarna inte kunde vara med i tränings- och tävlingsverksamheten. Föreningsrepresentanterna stod inför flertalet både hinder och möjligheter för att lyckas implementera riktlinjerna i verksamheten. Identifikationen över dessa var inte enhällig. Till exempel ansåg en del av föreningens representanter att föräldrar kunde vara en tillgång, medan andra såg dem som ett hinder. Förklaringsfaktorerna skiljde sig åt både vad gällde nivå och idrott. Slutsats: Föreningarna förklarade att i de fall som riktlinjerna inte var uppfyllda, så berodde det främst på att de inte kunde styra över alla förhållanden i samhället och då inte ansåg att de givits möjligheter att kunna bedriva en verksamhet i enlighet med Idrotten vill. Föreningarnas andra förklaringsmodell var att de inte hade intresse av att bedriva sin verksamhet i enlighet med samtliga riktlinjer i Idrotten vill, då Idrotten vill inte ansågs stämma överens med deras verksamhet eller deras medlemmars vilja.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasieelever som studerar Nationell idrottsutbildning (NIU) upplever och hanterar kombinationen av studier och utövande av elitidrott. Detta genom att besvara frågeställningen, innehållandes två frågor: Hur upplever eleverna kombinationen av studier och elitidrott?; Vilka inre respektive yttre resurser har eller saknar eleverna för att hantera kombinationen av skola och elitidrott? Metod: Denna studie använder sig av en kvalitativ ansats med fenomenologisk inriktning som metod för tolkning av data. Som metod för insamling av data används semistrukturerade intervjuer. Ett strategiskt urval har gjorts genom att sex stycken elever, tre killar och tre tjejer, från två gymnasieskolor i Stockholms kranskommuner, har rekryterats genom personliga kontakter med deras tränare på gymnasieskolorna. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie är Antonovskys Känsla av sammanhang (KASAM)-teori samt Lazarus transaktionsmodell. Resultat: Elever upplever att balansen mellan studier och elitidrott har ökat från gymnasiets årskurs 1 till årskurs 3. Elever upplever att idrotten påverkar studierna negativt, även om det klarar av att hantera situationen. Detta tar sig uttryck i form av att elever ruminerar, det vill säga, skjuter upp skolarbete eller väljer att hoppa av kurser till följd av att de upplever tidsbrist. Särskilt tidsaspekten, tillsammans med oförstående lärare, lyfts fram som en framträdande stressfaktor och en bristande resurs hos eleverna. Vänner och familj framträder däremot som motsvarande positiva resurser hos eleverna. Slutsats: Majoriteten av eleverna upplever att de klarar av att hantera kombinationen av studier och elitidrott. Eleverna upplever samtidigt att det finns stressfaktorer och efterfrågar mer resurser för att bättre kunna hantera kombinationen av studier och elitidrott. De uttrycker dock en positiv attityd, höga ambitioner, och känner i slutändan att de har tillräckliga resurser för att hantera situationen. / Purpose and aims: The aim of with this study is to investigate how students in upper secondary school experience and cope with the combination of studies and participation in elite sports. This by answering the two following questions: How do the students experience the combination of studies and elite sports?; What inner respective outer resources do the students have or lack in relation to be able to manage the combination of studies and elite sports? Method: This is a qualitative study with a phenomenological interpretation of the collected data. Semi structured interviews are used as method for collecting the data. A strategic sampling has been made that included in total sex students, three boys and three girls. The participants where students from two upper secondary schools in the outer municipalities of Stockholm. The students have been recruited through personal contacts with their teachers. The theoretical framework in the study are based on the KASAM theory of Antonovsky and the transactional model of Lazarus. Results: Students experience that the balance between studies and participation in elite sports has gradually improved from the first to the third grade of upper secondary school. Students experience that participation in elite sports affect the curricular studies negative, even though they are able to manage the situation. This by postponing school work or having dropped of from courses following the lack of time to study. The aspect of time, together with uncomprehending teachers, are factors of stress and also a lacking resource that are prominent among the students. Friends and family though are equally prominent as positive resources. Conclusions: The majority of the students do experience that they are able to manage the combination of studies and elite sports. At the same time, the students experience factors of stress and inquire for more resources to be able to better cope with the combination of studies and elite sports. The students though have a positive attitude, high ambitions, and in the end feels that they have enough resources to be able to cope with the situation.

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie var att granska hur rekryteringsansvariga talar om sina principer för urval på manliga ungdomssidan från 14 år och uppåt inom fotboll och ishockey. Frågeställningar: Selektering och urvalsprocessen inom fotboll och ishockey, hur upplevs den i praktiken av rekryteringsansvariga? Vilka egenskaper letar man efter hos unga spelare? Vad för metoder används för att bedöma spelare? Tittar man mer efter potential eller spelare som är bäst för stunden? Metod Studien har använt sig av en kvalitativ ansats vilket innebär att studien syftar på att undersökatränares tankar och åsikter om det som avses att undersökas. Intervjuer genomfördes medsammanlagt tio rekryteringsansvariga inom fotboll och ishockey med hjälp av en intervjuguide som är semistrukturerad. Alla deltagare var över 18 år och arbetar eller har arbetat inom en elitklubb eller NIU.  Resultat Resultatet visar att när det gäller metoder för att bedöma spelare så blir det ofta en subjektiv bedömning utifrån rekryteringansvarigas åsikter och tyckanden. Däremot försöker man vara många i processen och utgå ifrån mallar för att göra det så objektivt som möjligt. De egenskaper man söker är framförallt viljan att träna, speluppfattning samt spetsegenskaper. Överlag så känner inte rekryteringsansvariga någon större press i urvalsprocesser, den press som uppstår är oftast uppbyggd av klubbar själva inom ishockeyn. Det som är gemensamt för båda idrotterna och är vanligt förekommande är föräldrahetsen vad gäller selektering och urvalsprocessen. Inom fotboll så upplevs även en press från agenter i viss mån. Potential anses viktigare än de spelare som är bäst för stunden. Slutsats Slutsatsen är att rekryteringsansvariga ofta upplever att det blir en subjektiv bedömning gällande spelarna, däremot försöker de göra bedömningarna så objektiva som möjligt. Degemensamma slutsatserna visar på att de generellt inte upplever någon större press utifrån, förutom föräldrahetsen som kan uppstå vid framförallt selektering och urvalsprocesser. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p>

Redan på 1990-talet visade Riksidrottsförbundet att de stod bakom Barnkonventionen genom att bland annat lyfta vikten av att barn- och ungdomsidrott ska bedrivas med ett barnrättsperspektiv. Tidigare studier har visat på att många idrottsledare trots det har bristande kunskap om vad det innebär. Studiens syfte var att få en inblick i hur idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsidrott ser på och arbetar med barns rättigheter. Studien är baserad på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem organisationsledare som alla var verksamma i idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsidrott. Analys har gjorts mellan barns rättigheter och de teoretiska utgångspunkterna kapacitet och kapacitetsuppbyggnad.  Studiens resultat visar på att det finns en vilja och strävan efter att bedriva och utveckla barn- och ungdomsidrott med ett barnrättsperspektiv, men att kunskap och kapacitet ibland begränsar det. Sammanfattningsvis har denna studie visat på att mänskliga resurser är den kapacitetsdimension som idrottsföreningar själva anser vara deras största styrka när det kommer till barns rättigheter. Samtidigt som de också ser mänskliga resurser som den största utmaningen i arbetet med barns rättigheter. Att se på utveckling och förändring som kapacitetsuppbyggande processer verkar inte vara vanligt förekommande i idrottsföreningar när de arbetar med barns rättigheter.

In this advanced level essay Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) is discussed within a Swedish Sports setting and the purpose is to better understand why children and adolescents with ADHD in Sweden drop out of sports clubs at an earlier than average age. This study is based on an interpretive view of knowledge and has a qualitative method. Through interviews with various experts of ADHD and other neurodevelopmental disorders the study aims at understanding the reasoning of children with ADHD as they navigate the complex cultural and institutional environments found in sports. Erving Goffman's theories about stigma are utilized in the study to further understand the relationships between youth with ADHD and coaches, other parents and peers in sports. ADHD is often stigmatized in social interactions in sport and the power that coaches, and other “normal” people have over the youth with ADHD can be considered a key to understanding why ADHD is stigmatized and why so many drop out at an early age.