Bakgrund: Diabetes mellitus är en av de vanligaste kroniska metabola sjukdomarna i världen, många invandrare är drabbade av sjukdomen. När krig och oroligheter uppstår i världen får det människor att fly för sina liv och söka skydd i tryggare länder. Uppfattningar och omvårdnad av diabetes mellitus ses som en stor utmaning inom vården. Stora brister i kommunikationen mellan patienter och sjuksköterskan har identifierats. Syfte: Litteraturstudien syfte var att beskriva invandrare med diabetes mellitus uppfattningar av sin sjukdom och deras erfarenheter av omvårdnad vid diabetes mellitus samt att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Artikelsökningarna utfördes i databasen PubMed. Resultat: Det framkom att invandrare med diabetes uppfattade sin sjukdom som något skamligt. Invandrarna upplevde en identitetsförlust när de tvingades ändra sin mat och sina kostvanor. Deltagarna upplevde även sin sjukdom som ett fysiskt och psykiskt lidande. Erfarenheter beträffande omvårdnaden ansågs bestå av svårigheter och hinder i kommunikationen. Även frustrationer över bristen på stöd och resurser från sjukvården beskrevs. Deltagarna kom ifrån olika världsdelar men majoriteten av deltagare i denna litteraturstudie kom från Asien. Slutsats: Mat och kostvanor är betydelsefulla traditioner bland invandrare, ett tillfälle till socialt umgänge. En identitetsförlust upplevdes när dessa traditioner måste förändras och anpassas efter sjukdomen diabetes mellitus. Skamkänslor för sjukdomen upplevdes, deltagarna undanhöll sin sjukdom för att rädda sitt anseende. Frustrationer över bristande stöd i omvårdnadsprocessen erfors som negativa aspekter i kontakten med sjukvården.

Vår uppsats var av den kvantitativa sorten och undersökningen har genomförts med hjälp av ett experiment, med medkommande enkät. Uppsatsen fokuserar på horisontell könssegregering, med detta menar vi hur olika yrkesbranscher är dominerade av ett kön. Män inom förskoleverksamheten är en minoritet, kvinnor som bilmekaniker är också en minoritet. Självklart är det inte 100 procent av ett kön på någon av dessa arbetsplatser, och det är den extrema minoriteten inom olika yrkesbranscher vi ville undersöka. Eftersom det är en samhällsdebatt som pågår om jämställdhet är vi intresserad av att studera hur kunder eller tjänstekonsumenter reagerar på detta förhållande, vi ville se hur konsumenter upplever kompetensen hos arbetstagare som utgör en könsminoritet i det yrke de återfinns inom. Genom ett sådant förhållande avsågs att vi fick en samhällsbild som speglar fördomar mot olika yrkesroller, men också en genuin åsikt som avsågs påverka vårt resultat. Fördomarna var för oss inte centralt i uppsatsen, vi var medvetna om att det kan komma olika åsikter om problemet, där en del troligtvis kan vara formulerade av fördomar och förutfattade meningar. Men vi upplevde att det också endast var en åsikt. Resultatet påvisade att konsumenters upplevelser av kompetens hos könsminoriteter inte är så jämlik som man kan tro. Dessutom visar de att skillnader mellan manliga och kvinnliga könsminoriteter existerar, skillnaderna var dock inte helt konsekventa och kan utmynnas både positivt och negativt. Våra analyser läggs fram på ett spekulativt sätt. Genom att lägga upp analysen på ett sådant sätt får vi möjligheten att göra ett ställningstagande i våra avslutande slutsatser. Vi upplever att ämnet är aktuellt och värdefullt att diskutera. Främst för att vi kanske kan lägga lite ljus på den horisontella arbetsmarknaden, och dess könssegregering.

En ledare har historiskt sett framställts som en man och vissa studier påstår att det fortfarande är fallet. Samtidigt innehas fler ledande positioner av kvinnor och kvinnor uppfattas stereotypiskt besitta annorlunda attribut än män. Betyder det att män och kvinnor känner att de förväntas fokusera på olika variabler i sitt ledarskap? Studiens syfte är att studera och skapa en bättre förståelse för de upplevda förväntningar kvinnor respektive män har på sitt ledarskap, hur de hanterar potentiellt olika förväntningar samt om de agerar därefter. Studien är av en kvalitativ karaktär med en abduktiv ansats och intervjuer har utförts med sex respondenter. Litteratur har samlats in under arbetets gång samt kompletterats vid behov. Slutsatsen av studien visade på att kvinnor och män inte upplever några markanta skillnader angående förväntningarna på sitt ledarskap. Konklusionen av uppsatsen visar att män och kvinnor agerar i sina ledarroller utefter förväntningarna de upplever ifrån sina medarbetare. Diskussionen angående om hur vårt val av organisation, nämligen Landstinget i Kalmar Län, har påverkat resultatet eftersom alla respondenter anses vara omhändertagande samt besitta liknande utbildning, hålls i slutet av uppsatsen.

Syftet med föreliggande uppsats är att skapa en större förståelse för hur lärare uppfattar förmåga att resonera och kommunicera med fokus på algebra. Med fenomenografi som metodologisk utgångspunkt genomfördes åtta fokusgruppintervjuer med 22 grundskollärare. Resultatet formuleras i fyra kategorier uppfattningar av resonemang (Resonemang som motivering och argument, Resonemang som ett jämförande, Resonemang genom olika typer av uppgifter och Resonemang kommuniceras), två av kommunikation (Att kommunicera med representationsformer och Mottagare och sändare i kommunikationen) samt fem om vad som påverkar undervisning som ger möjlighet till resonemang och kommunikation (Ett gott klassrumsklimat, Klassrumsorganisationen, Styrande läromedel, Att utgå ifrån elevernas kunskap samt Relationen mellan resonera och kommunicera). De olika aspekterna i uppfattningarna analyseras i förhållande till MCRF (Lithner et al., 2010) och Analysguide för identifiering av resonemang och kommunikation (Säfström, 2013). Slutsatser är att uppfattningarna uttrycker skilda möjligheter att utifrån utmanande uppgifter, gemensamt konstruera och värdera resonemang som underbyggs av relevanta matematiska kunskaper samt kommunicera med algebraiska uttryck och gemensamt konstruera mening av det algebraiska innehållet. Det som påverkar uppfattas vara tillräckligt med tid, att mål är tydliga som i sin tur skapar ett tillåtande klassrumsklimat och att lärare kan uttrycka vad som särskiljer förmåga att resonera och kommunicera.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagoger i förskolans uppfattningar om lekens betydelse för barns matematiska lärande. Detta har gjorts genom sex intervjuer med sammanlagt sju pedagoger verksamma i sex olika förskolor i tre olika kommuner. Tidigare forskning har visat på hur barnen lär sig i och av leken, och att det i leken finns många möjligheter att göra matematiska upptäckter. Det finns i lek och vardagliga situationer många möjligheter för barnen att spontant använda sig av matematiska begrepp. Forskare menar också att pedagoger behöver finnas med i barnens lek för att stödja dem och kunna rikta deras uppmärksamhet mot olika lärandeobjekt. Resultatet i denna studie visar precis som tidigare forskning på lekens vikt för barnens lärande och pedagogerna som deltagit berättar om hur barnen i vardagliga situationer och lekar kan stöta på många tillfällen där de kan lära sig matematik, samt att pedagogerna finns där som ett stöd för barnen där de kan utmana barnen i deras matematiska tänkande och därmed lärande. Pedagogerna i denna studie anser att matematiken är något som ständigt finns med i barnens vardag och de flesta av dem försöker ta tillvara de tillfällen som uppstår att stödja barnen i deras matematiska lärande. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Bakgrund: Upplevelsen av otillräcklighet är ett vanligt förekommande fenomen hos sjuksköterskor. Att uppleva otillräcklighet kan leda till försämrad hälsa hos sjuksköterskan och därmed också risk för negativa effekter på vårdens kvalité. Mår sjuksköterskan bra, finns också förutsättningar att ge en god vård. Att undersöka hur sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård uppfattar och erfar otillräcklighet och dess effekter blev därför viktigt att studera för att erhålla ökad förståelse. I dag finns inga studier som specifikt undersöker detta i kommunal hemsjukvård, därmed kan studien tillföra ny kunskap. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård uppfattar och erfar otillräcklighet och dess effekter. Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats med fokusgruppintervjuer som datainsamlingsmetod. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys (Graneheim &amp; Lundman, 2004). Resultat: I resultatet framkommer fyra kategorier ”Individuella faktorer”, ”Organisatoriska faktorer”, ”Hur otillräcklighet hanteras” samt ”Effekter”. Deltagarna har uppfattningar om att individens personligheten och kompetens spelar en avgörande roll för hur otillräcklighet upplevs och hanteras. Organisatoriska faktorer är en bidragande orsak till otillräcklighet. Resurser, direktiv , mål, samarbete samt andras förväntningar och krav är viktigt. Upplevelsen av otillräcklighet hanteras på flera sätt. Upplevelsen av otillräcklighet har främst negativa effekter. Slutsats: Otillräcklighet förekommer hos sjuksköterskor som arbetar med kommunalt driven hemsjukvård. Den orsakas till viss del av organisatoriska brister, men är också beroende på viken personlighet sjuksöterskan har och hur hen är förmögen att hantera uppkomna stressorer. Förekomsten av stöd, både från kollegor och ledning, är viktiga komponenter för att minska otillräckligheten.

I denna studie undersöks fem högstadielärares uppfattningar och erfarenheter av mobbning i Uppsala kommun. Frågeställningarna som besvarades var, vilka ramfaktorer framkom som viktiga i ett urval lärares arbete mot mobbning samt vilka erfarenheter och attityder hade ett urval lärare som påverkade dem i arbetet mot mobbning. Studien har utgått från ramfaktorteorin och skrivs med en fenomenografisk ansats. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer. De fem individerna som deltog i studien arbetade som lärare på tre olika högstadieskolor i Uppsalaområdet. För att analysera de transkriberade intervjuerna användes meningskoncentrering som analysverktyg, vilket menas med att intervjupersonens yttranden dras samman i kortare formuleringar i så kallade meningsenheter. Därefter fastställs teman från meningsenheterna kopplade till mina frågeställningar. Det slutliga resultatet visade att lärarna hade skilda definitioner om begreppet mobbning, vissa lärare menade att mobbning kunde ske vid ett tillfälle medan andra hävdade att det måste ske under en längre period. Samtliga lärare menade att mobbning kunde förekomma i olika former och av olika orsaker. De ramfaktorer som framkom som mest betydelsefulla i arbetet mot mobbning på skolorna var samarbete med kollegor, tiden och samarbete med föräldrar. Lärarna som deltog i studien hade olika erfarenheter och attityder som påverkade dem i arbetet mot mobbning. Samtliga lärare ansåg att de hade tillräckligt med kunskap om området och att de skulle agera om mobbning skulle förekomma.

Syftet med undersökningen var att undersöka vad förskolebarn i åldern cirka 4-6 år från två olika förskolor i sydvästra Sverige hade för uppfattningar av nederbörd i form av snö. Frågeställningar som användes för att svara på syftet var: Vilka uppfattningar har förskolebarn av nederbörd i form av snö? samt Vilka uppfattningar har förskolebarn av hur snö relaterar till vattnets kretslopp? Ansatsen för undersökningen var fenomenografisk. Metod för datainsamling var intervjuer i grupper om fyra förskolebarn i varje, sammanlagt deltog 15 förskolebarn, både pojkar och flickor.  Intervjuerna var hade låg grad av standardisering och strukturering och inleddes med cirka en minuts film om snö. Resultatet blev nio beskrivningskategorier som visar förskolebarns varierande uppfattningar av nederbörd i form av snö och dess relation till vattnets kretslopp. Nyckelord: uppfattningar, förskolebarn, nederbörd, snö, vattnets kretslopp

Media är idag en stor del av vårt samhälle och har genom den teknologiska utvecklingen fått en stor marknad och har kommit till att bli en stor del av vår vardag. Hur vi påverkas av media och den sociala kontexten sker hela tiden, medvetet och omedvetet på olika sätt. Syftet i studien är att undersöka gymnasielevers uppfattningar om hur media påverkar deras syn om hälsa och att vara hälsosam. Utifrån en fenomenografisk ansats i metoden, som syftar till att hitta olika uppfattningar om ett fenomen, har eleverna i studien besvarat en skrivuppgift med öppna frågor där eleverna besvarat dessa med egna beskrivningar kring varje fråga. Resultatet visade på olika uppfattningar om hälsa och att vara hälsosam och hur dessa påverkats av media. Dessa presenteras först inom olika beskrivningskategorier om hälsa och att vara hälsosam; Ta hand om sin kropp, Utgå ifrån sig själv och En upplevd positiv känsla och sedan inom två beskrivningskategorier om medias påverkan på deras syn på hälsa och att vara hälsosam som handlade om Förväntningar av ideal och normer och Idealets motstånd. Förväntningar av ideal och normer kopplades till elevernas uppfattningar om hälsa och hälsosam som handlade om att vara fysiskt aktiv, ha en bra kost och undvika vissa onyttiga produkter som exempelvis socker där det framgick en underliggande uppfattning om att vilja passa in i samhällets ideal och normer inom området hälsa. Idealets motstånd handlar om dem uppfattningar som fanns angående kategorierna utgå ifrån sig själv och en upplevd positiv hälsa som handlade om att hälsa är något individuellt och att det är ett samspel mellan kropp och själ, inte hur vi ser ut. Något som visar sig handla om ett visst motstånd från elevernas och deras uppfattningar angående medias budskap och påverkan på deras syn av hälsa och att vara hälsosam.

Att det finns många positiva fördelar med att ha hud-mot-hudkontakt med det nyfödda barnet är forskningen överens om. Barnet får bland annat en stabilare kroppstemperatur, puls, andning och skriker mindre än barn som inte vistas hud-mot-hud. Utöver detta gynnas även amningen och självförtroendet hos de nyblivna föräldrarna ökar. Hud-mot- hudkontakt som vårdhandling är implementerat inom neonatalvården där det ingår som vårdrutin och där alla föräldrar uppmuntras aktivt att ha sina barn hud-mot-hud för att förbättra och påskynda tillfrisknandet. Trots att forskningen visar att friska, fullgångna barn drar samma fördelar av hud-mot-hudkontakt implementeras inte detta alltid på samma sätt. Forskning om vad blivande föräldrar har för uppfattning om hud-mot- hudkontaktens betydelse är sparsam. Därför undersöks detta i denna studie. Intervjuer genomfördes med nio föräldrapar från två medelstora städer i södra Sverige, som väntade barn i graviditetsvecka 22-37. Kvalitativ ansats och fenomenografisk analys valdes för att kartlägga parens uppfattningar. De kategorier som framkom var hud-mot- hudkontakt för anknytning och trygghet, hud-mot-hudkontakt som ett sätt att ta sig tid och hud-mot-hudkontakt; ett uttryck för instinkten att göra det rätta. Studien visade att föräldrar har en god uppfattning om hud-mot-hudkontaktens betydelse samt att de tänker sig att de vill ha hud-mot-hudkontakt med det barn de väntar. Deras uppfattning är att anknytning underlättas och grunden för barnets trygghet läggs med hjälp av hud- mot-hudkontakt. Hud-mot-hud uppfattas som ett sätt att umgås och underlättar amningen. De känner instinktivt att de vill göra det rätta för sina barn och att hud-mot- hudkontakt är ett sätt göra det rätta.