Bakgrund: Det råder delade meningar om vilken som är den lämpligaste löneformen inom Byggbranschen. De två huvudaktörerna i denna studie innefattar Byggnads som är byggarbetarnas fackliga förbund och Sveriges Byggindustrier (BI) som är byggföretagens bransch- ocharbetsgivarorganisation. Dessa företräder två olika ståndpunkter. Byggnads vill att arbetstagarna ska arbeta under en prestationslön medan BI vill att det ska finnas en valbarhet av löneform.Syfte: Vi avser att skapa oss en förståelse för hur BI, Byggnads och arbetsgivarna argumenterar för sina uppfattningar kring prestationslön respektive tidlön. Vi avser även att skapa oss en förståelse för huruvida dessa uppfattningar eventuellt påverkar synen på arbetsmiljö och kvalité.Vi vill också skapa oss en förståelse för arbetstagarnas upplevelser kring prestationslön respektive tidlön. Vi avser även att skapa oss en förståelse för huruvida dessa upplevelser eventuellt påverkar synen på arbetsmiljö och kvalité.Metod: Vi har valt att använda oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt med hjälp av intervjuer, där vi försöker förstå problematiken genom ett hermeneutiskt förhållningssätt.Resultat: Byggnads och större delen av arbetstagarna menade att prestationslönen var den löneform som skulle råda då arbetstagarna kunde påverka sin egen lön, bidra till löneutvecklingen och förbättrade arbetsmiljön samt kvalitén. I vår studie kunde vi se att en annan del av arbetstagarnas upplevelser var att tidlönen påverkade arbetsmiljön positivt då de upplevde en större möjlighet att påverka sin egen arbetetssituation, samt mindre stress och risker. De ansåg också att kvalitén gynnades då man fick mer tid till utförandet. BI och arbetsgivarnas uppfattning kring löneformerna i vår studie var att tidlön var bättre än prestationslön då det ledde till bättre arbetsmiljö och kvalité. De menade att stressen under prestationslönen kunde leda till att man valde bort kvalité i förhoppning av att tjäna mer pengar. I vår studie kunde vi genom Foucaults maktperspektiv se att parternas argumentationer präglades av en relationell maktsituation där makten inte är beständig. Makten som vi ser gällande lönefrågan ligger till stor del hos Byggnads men kan lika gärna, genom omförhandlingar, övertas av arbetsgivarna. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: Matematik har alltid varit ett viktigt ämne under historiens gång. Från börjananvändes matematik som ett redskap för att lösa olika problem i vardagen. Vad hände sedan,varför blev matematiken så fokuserad på algoritmer och tal? Många gånger upplevs det somelever inte ser sitt eget lärande, de reflekterar inte över det de lär i skolan. Det viktigaste föreleverna är att räkna så många sidor i boken som möjligt och räknandet blir en tävling dememellan. Det är inte alltid eleverna förstår att skolmatematiken är något som de kan ha nyttaav i vardagslivet. Ett av målen med undervisningen är att eleverna skall utveckla sådanakunskaper inom matematik så de kan fatta välgrundande beslut i det vardagliga livet. För attnå målen och göra matematikens komplexitet synlig, har läraren en nyckelroll.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka barns uppfattningar av matematik.METOD: Fenomenografi är en kvalitativ forskningsansats som beskriver människorsuppfattningar av olika fenomen. Avsikten med en fenomenografisk studie är att försöka hittavariationen i och kategorisera människors erfarenheter i det tilltänkta undersökningsområdet.För att ta reda på elevers uppfattningar av matematik har vi valt att använda oss av den riktadeöppna formen av intervju.RESULTAT: Resultatet har utfallit i fyra kategorier som redogör för barns olikauppfattningar av matematik. I en del av intervjusvaren uppfattas matematik som ett enskiltämne i skolan som eleverna skall lära sig. Den andra kategorin visar på uppfattningen attmatematik är viktigt men eleverna har svårt att ge uttryck för varför de skall lära sig det. I endel av intervjusvaren uppfattas matematiken i ett längre perspektiv och eleverna sermatematiken som något de har behov av som vuxna. Det finns också en kategori somuppfattar matematik som något de själva har nytta av utanför skolan. Eleverna ger uttryck föratt matematik kan användas för att lösa olika problem i vardagen. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND:Bakgrunden belyser, utifrån litteratur och tidigare forskning, barns uppfattningar om yrke som de vuxna utför i samhället. Barnen orienterar sig med hjälp av sin fantasi och undersöker olika roller för att skapa uppfattningar som de senare kan bygga vidare på. Barnen har i flera fall besökt sina föräldrars arbetsplatser och i samtal runt middagsbordet hört föräldrar prata om sina arbeten.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka sexåringars uppfattningar om vuxnas yrke.METOD:I studien används en kvalitativ undersökning som inspireras av fenomenografin kring barns uppfattningar av de vuxnas arbeten. Intervju används som redskap för att på ett mer djupgående sätt undersöka barnens uppfattningar. Metod valdes utifrån önskan om att sexåringarnas uppfattningar skulle vara i centrum. Sammanlagt intervjuades 10 barn.RESULTAT:De resultat som denna studie genererat visar att de intervjuade barnen har en stor uppfattning om vuxnas yrke för deras låga ålder. Detta bekräftas utifrån vad barnen svarat och vad som anges i litteraturen samt framkommit i tidigare forskning. Sexåringar kunde på ett korrekt sätt berätta om föräldrarnas och deras bekantas arbete. Deras uppfattningar om arbete har att göra med det som de ser vuxna utföra och de kunde med lätthet nämna mer än ett yrke vardera. Sexåringarna ser nödvändigheten med att ha kunskaper och träning samt att skaffa utbildning som faktorer för att få vissa yrken. Sexåringarna har en tydlig uppfattning och ser sambandet mellan arbete och pengar. De förstår den grundläggande mekanismen med att ha pengar för att köpa nödvändiga saker. Sexåringar berättade med egna ord om deras uppfattningar och erfarenheter om olika arbetsplatser.

History consciousness is a common concept within history teaching and also a part that comes into contact with teaching strategies such as the use of moving image. This study is based on a phenomenological perspective and asks how perceptions differ between teachers who teach history consciousness with the help of moving images. To conduct the study, qualitative interviews were conducted on four active teachers and where the data obtained were transcribed to be finally compiled and compared with each other. The discussion that followed used previous research in teaching strategies and history consciousness to interpret how the teachers in the study perceived that their teaching developed students' history consciousness. The study showed that there were clear differences between which parts of a few teaching strategies developed students' historical consciousness.

<p>Friluftsfrämjandets I Ur och Skur verksamhet arbetar med utomhuspedagogik, där barn tillsammans med varandra och engagerade vuxna ska få uppleva, praktiskt utforska och lära med alla sina sinnen genom olika uttryckssätt. Utgångspunkten är barnens nyfikenhet och glädje och pedagogernas uppgift är att vara delaktiga i lärandet och utmana barnen på ett lustfyllt sätt.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring verksamhetens syfte, arbets- och förhållningssätt för att jämföra dessa med information från Friluftsfrämjandet. Studien är baserad på intervjuer med sju pedagoger som alla har I Ur och Skur utbildning, samt textanalyser av information från Friluftsfrämjandet.</p><p>Våra resultat visar att pedagogernas uppfattningar överstämmer väl med Friluftsfrämjandets intentioner och beskrivningar med avseende på verksamhetens syfte, arbets- och förhållningssätt. Något som framkom genom de båda källorna är att verksamheten ska bedrivas utomhus i största möjliga utsträckning. Både pedagogerna och Friluftsfrämjandet har som syfte att barnen ska få kunskap om naturen och utveckla en naturkänsla samt bli miljömedvetna genom upplevelser, lek och utforskande. Det finns dock skillnader i hur pedagogerna och Friluftsfrämjandet definierar olika begrepp samt hur de arbetar för att nå de uppsatta målen. Friluftsfrämjandet menar att barnen blir miljömedvetna genom att de utvecklar en naturkänsla. Pedagogerna däremot uppfattar naturkänsla och miljömedvetenheten som två skilda syften och betonar inte sambandet mellan dessa.</p>

<p>Som förälder till tvåspråkiga barn har jag ibland tänkt på vikten av språkutveckling hos tvåspråkiga barn. Under min utbildning på lärarhögskolan blev jag mer intresserad av detta ämne. Som blivande förskollärare kommer jag säkert att möta barn som talar två eller fler språk. Det känns därför viktigt att ha kännedom om hur jag kan arbeta pedagogiskt med tvåspråkiga barn. Syftet med denna undersökning är att få kunskap om pedagogernas syn på begreppet två- eller flerspråkighet samt deras arbetssätt i en mångkulturell förskola. För att få svar genomfördes intervjuer med pedagoger på två förskolor med tvåspråkiga barn. Pedagogerna använder i stort sett samma metoder som man använder i andra förskolor, dessutom att de har en del böcker som är på barnens språk och är till för att föräldrarna ska kunna låna hem och läsa för barnen. De tvåspråkiga pedagogerna brukar också ha sina stunder med barn som pratar samma språk för att ha samtal med dem eller läsa bok för dem. Pedagogerna stimulerar barnen i deras språkutveckling genom att använda olika arbetsmetoder som t.ex. sagoläsning, sagoberättande med användning av flanotavla, språklekar, etc. I min studie redovisar jag också om pedagogernas tankar om modersmålets betydelse som bas för att barnet sedan ska kunna lära det andra språket lättare.</p>

<p>Denna uppsats handlar om hur lärare ser på elevinflytande i undervisningen. Uppsatsen fokuserar på lärarnas upplevelser och inte på faktiskt genomförda klassrumsobservationer. Studien genomfördes med ett kvalitativt syfte genom att ett antal lärare på en högstadieskola i Västerås fick svara på frågor via en utskickad enkät.  Resultatet visar främst två saker som är väsentliga att redovisa: Att lärare tenderar att rikta fokus på problematiken med att implementera elevinflytande i undervisningen nästan uteslutande på de enskilda eleverna. Samt att kunskap om styrdokumenten och avsaknaden av en gemensam handlingsplan för denna implementering saknas</p>

<p>Denna studie har genomförts på 7 skolor. Syftet var att undersöka i vilken utsträckning lärarna använde sig av utomhuspedagogik i sin undervisning, se vilka kunskaper och uppfattningar de hade om utomhuspedagogik. Vi gjorde en kvantitativ studie med enkäter för att få ett större underlag för vår studie genom att nå en större grupp lärare. Vi skickade ut enkäterna till enbart klasslärare. Resultatet visade att alla lärare arbetar med utomhuspedagogik, men i olika utsträckning. Lärarna hade relativt enade åsikter om praktiseringen av utomhuspedagogik, de menade att det främst handlar om ett intresse för området som gör att det praktiseras eller inte. Det som även sätter stopp för utomhuspedagogik är att det tar längre tid att planera. Några lärare menade att arbetslaget även sätter hinder. Många av lärarnas kommentarer speglade att utomhuspedagogik är något som främst används vid utflykter och dylikt. Resultatet visade att det är över hälften av lärarna som vill införa mer utomhuspedagogik i sin undervisning. Det går att utläsa av resultatet att det inte finns några större skillnader mellan antal år i yrket och hur de ser på utomhuspedagogik.  </p>

<p>Undersökningar har visat att barn och ungdomars intresse för naturvetenskap minskar ju högre upp i åldrarna de kommer, samt att kunskaperna är bristande. Undersökningar visar även att förskolan kan spela en stor roll för vilken uppfattning barnen får av naturvetenskap. Det är således av stor betydelse hur de pedagoger som är verksamma i förskolan uppfattar naturvetenskapens plats i förskolan. Syftet med studien har varit att beskriva pedagogers uppfattningar om naturvetenskapens plats i förskolan. Genom de intervjuer som genomförts med pedagogerna har det visat sig att många av dessa uppfattar att naturvetenskap i förskolan innebär att vistas i naturen och lära sig om miljö, vilket även visade sig i hur de beskrev sig arbeta med ämnet. Hur pedagogerna valde att arbeta med naturvetenskap motiverades av många genom åldern på barnen och i vissa fall genom en upplevd bristande kompetens. Studien har även visat att naturvetenskap var ett ganska oreflekterat ämne hos de pedagoger som intervjuats då de inte var riktigt säkra på vad ämnet innebar.</p>

<p><p>Forskare har bekräftat att många sjuksköterskor upplevde patienter med självskadebeteende som problematiska, vilket påverkade omvårdnaden av denna patientgrupp. SYFTE: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkade sjuksköterskans attityd till patienter med självskadebeteende. METOD: Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsbedömdes. Inspiration av kvalitativ innehållsanalys har tillämpats men dock har kvantitativ data grupperats under lämpliga underkategorier. RESULTAT: Faktorer som påverkade sjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende visade sig vara organisation, utbildning, kunskap, personliga egenskaper, förutfattade meningar och emotioner hos sjuksköterskan som kom att influera omvårdnaden negativt. DISKUSSION: En tolkning var att brist på organisation, kunskap och utbildning skapade emotioner hos sjuksköterskan som resulterade i negativa fördomar, attityder och uppfattningar. Det belyste vikten av att arbeta fram en vårdkultur där goda kunskaper, humanitära värderingar och att empatiska förhållningssätt fanns hos personalen. Att redan i sjuksköterskeutbildningen arbeta med problembaserande patientfall skulle kunna ge en närmare förståelse av verkligheten i den kommande professionen och därmed förebygga negativa attityder.</p></p>