Denna studie har genomförts på 7 skolor. Syftet var att undersöka i vilken utsträckning lärarna använde sig av utomhuspedagogik i sin undervisning, se vilka kunskaper och uppfattningar de hade om utomhuspedagogik. Vi gjorde en kvantitativ studie med enkäter för att få ett större underlag för vår studie genom att nå en större grupp lärare. Vi skickade ut enkäterna till enbart klasslärare. Resultatet visade att alla lärare arbetar med utomhuspedagogik, men i olika utsträckning. Lärarna hade relativt enade åsikter om praktiseringen av utomhuspedagogik, de menade att det främst handlar om ett intresse för området som gör att det praktiseras eller inte. Det som även sätter stopp för utomhuspedagogik är att det tar längre tid att planera. Några lärare menade att arbetslaget även sätter hinder. Många av lärarnas kommentarer speglade att utomhuspedagogik är något som främst används vid utflykter och dylikt. Resultatet visade att det är över hälften av lärarna som vill införa mer utomhuspedagogik i sin undervisning. Det går att utläsa av resultatet att det inte finns några större skillnader mellan antal år i yrket och hur de ser på utomhuspedagogik.

Som förälder till tvåspråkiga barn har jag ibland tänkt på vikten av språkutveckling hos tvåspråkiga barn. Under min utbildning på lärarhögskolan blev jag mer intresserad av detta ämne. Som blivande förskollärare kommer jag säkert att möta barn som talar två eller fler språk. Det känns därför viktigt att ha kännedom om hur jag kan arbeta pedagogiskt med tvåspråkiga barn. Syftet med denna undersökning är att få kunskap om pedagogernas syn på begreppet två- eller flerspråkighet samt deras arbetssätt i en mångkulturell förskola. För att få svar genomfördes intervjuer med pedagoger på två förskolor med tvåspråkiga barn. Pedagogerna använder i stort sett samma metoder som man använder i andra förskolor, dessutom att de har en del böcker som är på barnens språk och är till för att föräldrarna ska kunna låna hem och läsa för barnen. De tvåspråkiga pedagogerna brukar också ha sina stunder med barn som pratar samma språk för att ha samtal med dem eller läsa bok för dem. Pedagogerna stimulerar barnen i deras språkutveckling genom att använda olika arbetsmetoder som t.ex. sagoläsning, sagoberättande med användning av flanotavla, språklekar, etc. I min studie redovisar jag också om pedagogernas tankar om modersmålets betydelse som bas för att barnet sedan ska kunna lära det andra språket lättare.

Under de senaste decennierna har intresset för matematikinlärning intensifierats och särskilt fokus har ägnats åt metakognition och mer specifikt i en riktning mot lärares och elevers uppfattningar. Åtskilliga studier har sagt sitt och det råder numera vetenskaplig konsensus kring att uppfattningar spelar en betydelsefull roll i matematikundervisning och för utfallet avelevers lärande. Sett till en sådan bakgrund har syftet för den förevarande studien varit att undersöka gymnasieelevers matematikrelaterade uppfattningar som en ansats till att erhålla en inblick i om eleverna omfattar uppfattningar som kan påverka den beteendemässiga relationen till det matematiska lärandet. I ett led att finna svar på det eftersökta har sju kvalitativa intervjuer med fenomenografisk ansats utförts tillsammans med en enkätundersökning på ett större urval. Studiens resultat indikerar att eleverna uppfattningsmässigt förhåller sig till den egna inlärningen på kvalitativt skilda sätt, att många elever har felaktiga uppfattningar och att det är möjligt att urskilja passiva och aktiva attityder till det matematiska lärandet.

Underbehandlad smärta fortsätter att vara ett problem och vissa orsaker till detta kan vara brister i omvårdnaden. Patienternas smärtupplevelse...

Syftet med detta examensarbete är att söka efter olika uppfattningar som pedagoger har om utomhuspedagogik i skolans tidigare år och i förskolan. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats, vi menar att det är i språkliga interaktioner uppfattningar om världen skapas. Metoden är kvalitativ och består av fyra gruppintervjuer i förskola och i grundskolans tidigare år. Analysen inspireras av ett diskursanalytiskt angreppssätt och vi använder oss av analysverktyg som finns inom diskurspsykologin. Den allmänna definitionen av utomhuspedagogik innebär att den anses kunna skapa en helhet mellan boklig bildning och sinnlig erfarenhet. Tidigare forskning och annan litteratur visar dock att det finns många olika sätt att se på utomhuspedagogik, exempelvis hälsofrämjande eller upplevelsebaserat. I vårt resultat framträder sex olika uppfattningar om utomhuspedagogik hos pedagogerna. Utomhuspedagogik beskrivs som hälsofrämjande, upplevelsebaserat, ett lärande med alla sinnen, undervisning som flyttas ut, undervisning utan behov av planering och som frånvarande i läroplanen. Några större skillnader mellan uppfattningarna hos pedagogerna i förskola och skolans tidigare år gick inte att utläsa.

Wikland, M. (2008). Uppfattningar av hälsa hos kvinnor med utvecklingsstörning. C - uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Begreppet hälsa kan definieras och uppfattas på många olika sätt. Studiens syfte var att identifiera uppfattningar av hälsa hos kvinnor med utvecklingsstörning. Som metod valdes kvalitativa intervjuer och observation. Ansatsen var fenomografisk (Marton & Booth, 2000). Totalt observerades och intervjuades fyra kvinnor med utvecklingsstörning. Intervjuerna spelades in med bandspelare och transkriberades. Materialet bearbetades och analyserades genom att lyssna på det upprepade gånger för att upptäcka likheter och skillnader. Därefter avgränsades väsentliga utsagor, nyckelord och citat. Tolkningarna kategoriserades i beskrivningskategorier. Tre kvalitativt skilda beskrivningskategorier utgjorde resultatet och dessa är att känna trivsel och glädje, att göra saker - att vara till nytta samt att slippa vara orolig. Nyckelord: utvecklingsstörning, uppfattningar av hälsa, hälsa, fenomenografi

Sammanfattning Bakgrund: Bemötande är viktigt för patienters upplevelse av vården. Inom vården handlar bemötande framförallt om hur sjuksköterskan på ett respektfullt sätt kommunicerar och bemöter patienter och närstående. Vården skall bedrivas med respekt och utgå från att alla människor har lika värde oavsett kön, ålder och etnicitet. Syfte: Att beskriva kvinnliga och manliga patienters uppfattningar av bemötande inom hälso- och sjukvården.Metod: Litteraturstudie med systematisk sökning med en deskriptiv design. Databaserna som användes var Cinhal, Medline och PsycINFO. Studien bygger på nio artiklar som valdes ut systematiskt.Resultat: Kvinnliga patienter tenderade att ha lägre grad av tillfredställelse kopplat till bemötande inom vården. Det kvinnor främst klagade över var att de inte blev sedda eller hörda och att de möttes med bristande respekt. Det visade sig även att manliga och kvinnliga patienter fokuserar på olika aspekter av vården där kvinnliga patienter ansåg att bemötandet var viktigare än manliga patienter.  Slutsats: Utifrån resultatet framkommer att manliga och kvinnliga patienters uppfattningar av bemötande skiljer sig från varandra. Det visar även att kvinnor och män värderar bemötande på olika sätt. Nyckelord: Bemötande, Kvinnligt, Manligt, Patientperspektiv, Uppfattningar.

Sammanfattning Denna studie syftade till att undersoka larares uppfattningar om begavningsbegreppet. Utifran detta syfte formulerades fragestallningar gallande larares definitioner av begreppet begavning, larares uppfattningar om vad som karaktariserar matematiskt begavade elever, hur larare identifierar/upptacker begavade elever i matematik samt vilka strategier larare anvander for att utmana, stimulera och motviera begavade elever i matematik. De metoder som valdes for att samla in data bestod av enkat och intervju med verksamma larare i grundskolan. Materialet analyserades med hjalp av fragestallningarna samt utifran vara teoretiska utgangspunkter, fenomenografi och begavade elever. Utifran resultatet kunde det konstateras att det rader en stor variation i definitionen av begreppet begavning, dock kopplade manga av lararna begreppet till att en begavad elev ar snabb, saval i arbetet som i tanken. En slutsats var att begavningsbegreppet har manga olika definitioner samt att karaktarsdragen for en begavad elev ar manga och att dessa kan vara svara att identifiera.

Elever idag ska ges möjligheter att kunna påverka och ha inflytande på sin verksamhet i enlighet med gällande styrdokument om elevernas demokratifostran. Studiens syfte är att få en djupare syn på vad några fritidspedagoger har för uppfattning om elevinflytande på fritidshemmet och vad detta kan medföra för elevernas lärande och framtida demokratiska värderingar. Våra frågeställningar handlar om vilka uppfattningar om elevinflytande som verksamma fritidspedagoger har samt deras olika erfarenheter av detta inflytande och demokratifostran. Vi har även en frågeställning gällande pedagogernas svar och hur dessa kan diskuteras i relation till olika demokratiuppfattningar och olika teorier om lärande. För att få svar på de frågeställningar som ligger till grund för arbetet är tillvägagångssättet en hermeneutisk kvalitativ metod bestående av intervjuer med flera olika fritidspedagoger från olika skolor i olika kommuner. Resultaten av intervjuerna är att pedagogerna i stort använder sig av samtal för att nå fram till eleverna och på så sätt få fram vad eleverna önskar att verksamheten ska innehålla. Pedagogerna använder sig av deliberativa samtal för att i en stor elevgrupp anser dem att det är den mest praktiska metoden med tanke på tiden och de resurser som finns.

Syftet med den här studien var att undersöka naturämneslärares och engelsklärares uppfattningar gällande fördelar, nackdelar och förutsättningar med ämnesövergripande arbete. Jag ville även undersöka om det fanns några skillnader i uppfattningar mellan de två ämnesgrupperna. Undersökningen grundades på intervjuer med sammanlagt åtta lärare: fyra naturämneslärare och fyra engelsklärare. Resultatet visade att lärare bland annat uppfattar elevernas helhetssyn och deras utvecklade av kompetenser för ett framtida yrkesliv som fördelar och bland annat tidsaspekten och låsta ämnes- och kursplaner som nackdelar. Exempel på förutsättningar som lärarna uppfattade var tid och att schemat möjliggör arbetssättet. Frågeställningarna flöt ofta in i varandra, till exempel kunde samarbete uppfattas som både en fördel, en nackdel och en förutsättning. Resultatet visade inte på några distinkta skillnader i uppfattningar i de två ämnesgrupperna. De skillnader som fanns verkade snarare finnas på individnivå, både inom och mellan ämnesgrupperna.