Det finns olika former av ledare och de leder på olika sätt. Sättet att leda på definieras som ledarstil. Ett uppgiftsorienterat ledarskap innebär att en ledare motiveras av bra resultat och att uppnå uppsatta mål. Att leda relationsorienterat innebär att ledaren motiveras av att skapa goda relationer på arbetsplatsen och bygga en trivsam arbetsmiljö. Under 2000-talet har antalet kvinnliga ledare ökat. Ett typiskt kvinnligt ledarskap kännetecknas av lyssnande och ödmjukhet. Ett manligt ledarskap förknippas med ett strategiskt tänkande och en stark målmedvetenhet. Det vi vill undersöka i denna rapport är om könet på ledaren har någon inverkan på deras ledarstil. Den forskningsfråga vi ställer oss är: Hur skiljer sig kvinnors respektive mäns sätt att leda på? För att få svar på vår fråga har vi intervjuat fyra manliga och fyra kvinnliga formella ledare. Frågor som diskuterats är hur ledaren ser på sitt ledarskap, hur den arbetar och vad den motiveras utav. Genom deras svar har vi dragit paralleller för att skapa oss en bild över skillnaden i kvinnligt och manligt ledarskap utifrån de uppgiftsorienterade och relationsorienterade ledarskapsperspektivet. För att komma fram till en slutsats har vi analyserat våra respondenters syn på ledarskap och kopplat ihop med attributen för de olika ledarstilarna. Slutsatsen vi kunnat dra är att det skiljer sig i kvinnligt och manligt ledarskap.

Studiens syfte är att få kunskap om hur den inre organisatoriska kontexten kan påverka förstalinjechefers ledarskapsbeteende gentemot underställda och hur den inre kontexten kan påverka ledarskapseffektiviteten. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats där tre stycken avdelningschefer samt en HR-chef i en organisation har intervjuats. Studien fokuserar på hur kontexten påverkar, begränsar, förstärker eller styr en organisations avdelningschefer till att använda en viss form av ledarstil eller beteende. De ledarstilar vi har utgått från är ett uppgiftsorienterat- samt relationsorienterat ledarskap. I studien har vi funnit att den inre kontextens variabler påverkar både ett uppgiftsorienterat- och ett relationsorienterat ledarskapsbeteende hos avdelningschefer. Vi har kunnat urskilja hur variabler i den inre organisatoriska kontexten påverkar avdelningschefers ledarskapsbeteende är individuellt. I studien har vi använt engagemang samt sjukskrivningsstatistik hos de underställda som mått på ledarskapseffektivitet. Studien visar att i en inre organisatorisk kontext med flertalet substitut för ett uppgiftsorienterat ledarskapsbeteende, kan en relationsorienterad ledarstil vara mer effektiv för att öka engagemang och minska sjukfrånvaron bland underställda. / The purpose of this study is to gain knowledge about how the internal organizational context may affect the first line managers leadership behavior toward subordinates and how the internal context can influence leadership effectiveness. The study was conducted using a qualitative research approach where three department managers and one HR manager in an organization were interviewed. The study focuses on how the context affects, restricts, amplifies or controls an organization's department managers to use a certain kind of leadership style and behavior. The leadership styles we have used in this study is based on a task- and relationship-oriented leadership. The study found that the internal contextual variables affects both the task- and relationship-oriented leadership behavior of the department managers. We have been able to discern that there are individual differences in how the variables in the internal organizational context affects department managers leadership behavior and style. We have used the commitment and level of absenteeism of subordinates as a measure of leadership effectiveness. The study shows that in an internal organizational context with several substitutes for a task-oriented leadership behavior, a relationship-oriented leadership style could be more effective in increasing the level of commitment and reduce the level of absenteeism of subordinates.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i målorientering (task och ego) samt upplevdaledarskapsbeteenden (positiva och negativa) mellan elitungdomsfotbollsspelare som tagit sigtill elitnivå och inte tagit sig till elitnivå på seniornivå. I studien deltog 115 aktiva manligaelitungdomsfotbollsspelare i åldrarna 16–19 (M=17.49, Sd= 0.65). Urvalet av populationskedde via ett tillgänglighetsurval på klusternivå. Föreliggande studie genomfördes med enprospektiv designmetod. Data för deltagare samt psykosociala variabler samlades in år 2018,och uppföljning av data genomfördes i aktuell studie år 2020. Resultaten visade statistisksignifikant skillnad mellan grupperna och variabeln positivt upplevt ledarskapsbeteende.Inga andra signifikanta skillnader fanns mellan grupperna och de resterande psykosocialavariablerna. Resultaten från föreliggande studie påvisar att ett positivt ledarskapsbeteende kanvara en faktor som kan främja chansen för att unga manliga elitfotbollsspelare ska nå elitnivåpå seniornivå. Resultaten stödjer och bidrar även till tidigare forskning som påvisat positivaeffekter från positivt ledarskapsbeteende. Framtida forskning är i behov av fler prospektivastudier för att skapa möjlighet att se samband över tid och skapa bättre samt djupare förståelseför relationen mellan fotbollsprestationer och psykosociala fenomen.

Frågan om chefers ledarskaps påverkan på de anställdas hälsa har aktualiserats under senare tid. Dock finns inte mycket forskning på området, vilket gör att denna uppsats kan komma att fylla en funktion i detta sammanhang. Uppsatsen har som syfte att ta reda på hur förskolechefer i en svensk kommun utövar sitt ledarskap och om det går att se någon koppling till medarbetarnas frisknärvaro. Med hjälp av kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes besvaras följande frågor i kandidatuppsatsen:   Vilket slags ledarskap utövar förskolecheferna? Vilka likheter finns i ledarskapsstilarna mellan de förskolechefer som har hög frisknärvaro bland medarbetarna? Skiljer sig ledarskapet åt, i så fall hur, mellan de chefer som har hög frisknärvaro och de med mellanhög och låg dito?   Min slutsats är att det finns likheter i hur cheferna utövar sitt ledarskap. Alla fem har starkt fokus på produktionsorienterat ledarskap, medan det skiljer en hel del mellan dem när det gäller det relationsorienterade dito. Tre av fem utövar mer eller mindre det salutogena ledarskapet. Den chef som har lägst frisknärvaro är den som leder på ett mest produktionsorienterat sätt. Resultatet av denna studie tyder på att ledarskap, för att öka frisknärvaron, bör utövas med tydlighet, närvaro och delaktighet. / The issue of managers' leadership influence on the health of employees has been actualized recently. However, there is a lack of research in this area, which motivates a focus on this topic. This study aims to find out how pre-school managers in a Swedish municipality exercises leadership and if you can see any connection to the staff's work attendance. By using the qualitative method in which five semi-structured interviews were conducted, I have got some answers to the following questions in this study:     1. What kind of leadership does preschool heads exercise? 2. What similarities are there in leadership styles between the  pre-school managers who have high work-attendance among staff? 3. Is there a difference in the leadership between the managers who have high work attendance and those with medium- and low ditto? If so what differs between them?   My conclusion is that there are similarities in how managers exercise their leadership. All five have a strong focus on production oriented leadership, while it differs more between them when it comes to the relationship oriented one. Three of the five exercise more or less the salutogenic leadership. The manager with staff with the lowest work attendance is the one who exercise her leadership in the most production-oriented way. Results from this study indicate that leadership, to increase work attendance, should be exercised with clarity, presence and inclusion.

I denna studie undersöker författarna ledarskapet bland mellanchefer i två jämnstora företaginom hemelektronikbranschen. Mellanchefsrollen är en svår roll att hantera med både kravuppifrån och nerifrån. Studiens syfte avser att öka förståelsen för mellanchefer samt attundersöka ledarskapet för mellancheferna.Studien utgår huvudsakligen från ledarskapsteorier samt krav över och underifrån i form avmålstyrning och arbetsmiljö. En kvalitativ metod användes i studien där insamlingen av dataskedde genom semistrukturerade intervjuer.Studien påvisade många likheter bland mellanchefernas hantering på kraven uppifrån ochnerifrån. Kraven uppifrån berör resultat och lönsamhetskrav och behandlades med detuppgiftsorienterade ledarskapet. Kraven från ledningen och övre chefer har en signifikantbetydelse i mellanchefernas arbete. Kraven från underordnade behandlades med detrelationsbaserade ledarskapet. Mellancheferna lägger stor vikt av att ge feedback ochcoaching till underordnade och vill ständigt förbättra deras ledarskap. / In this study we examine the leadership among middle managers in two companies of equalsize in the consumer electronics industry. The middle manager’s role is a difficult role to handle with both demands from above and below. The purpose of the study is to increase the understanding of middle managers and to investigate the leadership of middle managers. The study is based mainly on leadership theories as well as demands above and below in the form of goal management and work environment. A qualitative method was used in the study where the collection of data took place through semi-structured interviews. The study showed many similarities among middle managers’ handling of the demands from above and below. The demands from above were about results and profitability requirements and were dealt by the task-oriented leadership. The demands from management and senior managers have a significant impact on the work of middle managers. The demands from the subordinates below were dealt with by the relationship-based leadership. The middle managers attach great importance to giving feedback and coaching to the subordinates and want to constantly improve their leadership.

<p>In today’s society there is an ongoing debate concerning gender distribution amongst the top executives and there is a clear distinction between the men and women in leading positions. The reason for this can be because men and women to a certain degree conduct leadership differently. It is said that men are more focused on task oriented leadership while women seem to focus on a relation oriented and more interactive leadership. A leader’s success could be due to his or her ability to set up and use a network. Through professional networks a leader can get in touch with other people with similar life and work conditions and therefore this study was conducted to examine what effects the professional female network has contributed in the career developments of female top executives?</p><p>To answer the question the study begins with the collections of theoretical knowledge concerning the subject followed with in-depth interviews from picturing the real world. With the help of four female top executives, who all are active in the professional female network, empirical data could be collected to be compared with the theoretical references. The study showed that the professional female network had no major impact on the career advancement with the female top executives but that on the other hand it contributed to the personal development.</p><p>For women the work realm and the private realm are closely interconnected which means that family situations have constitute a problem for career advancement for female top executives. The opportunities female top executives encounter lies on the fact of being a woman as they then stand out on the claimed gender distribution.</p>

In today’s society there is an ongoing debate concerning gender distribution amongst the top executives and there is a clear distinction between the men and women in leading positions. The reason for this can be because men and women to a certain degree conduct leadership differently. It is said that men are more focused on task oriented leadership while women seem to focus on a relation oriented and more interactive leadership. A leader’s success could be due to his or her ability to set up and use a network. Through professional networks a leader can get in touch with other people with similar life and work conditions and therefore this study was conducted to examine what effects the professional female network has contributed in the career developments of female top executives? To answer the question the study begins with the collections of theoretical knowledge concerning the subject followed with in-depth interviews from picturing the real world. With the help of four female top executives, who all are active in the professional female network, empirical data could be collected to be compared with the theoretical references. The study showed that the professional female network had no major impact on the career advancement with the female top executives but that on the other hand it contributed to the personal development. For women the work realm and the private realm are closely interconnected which means that family situations have constitute a problem for career advancement for female top executives. The opportunities female top executives encounter lies on the fact of being a woman as they then stand out on the claimed gender distribution.

Studien handlar om att skapa förståelse kring huruvida restaurangchefer är i högre grad uppgifts- eller relationsorienterade i sitt ledarskap samt hur de hanterat corona pandemin. Studien har tagit utgångspunkt i insamling av empirisk data, för att vidare analysera materialet med hjälp av den teoretiska referensramen. Under den teoretiska referensramen har data samlats in kring de berörda ledarstilarna och hur de skiljer sig från varandra, samt hur en kris och krishantering kan se ut. Studiens empiriska avsnitt utgår ifrån en kvalitativ metod insamling där sju restaurangchefer intervjuades. Respondenterna och dess restauranger är belägna i Göteborg. Uppsatsens empiriska resultat stödjer teoretiska referensramen som implementeras i analysavsnittet.Författarna presenterar slutligen i slutsatsen att restaurangcheferna använder en kombination av uppgifts- och relationsorienterat ledarskap. Författarna kan dessutom fastslå att ingen chef utesluter den ena ledarskapsstilen. Studien visar tydliga samband där restaurangcheferna är antingen mer relations- eller uppgiftsorienterade i sitt ledarskap. I analysavsnittet visar det sig att restaurangcheferna hanterar krisen på olika sätt. De relationsorienterade restaurangcheferna var innovativa och arbetade med att skapa ytterligare intäkter, medans den uppgiftsorienterade ledaren effektiviserade organisationen och kapade kostnader. Ledarna har dock varit tydliga att ingen krisstrategi formats i förväg. Samtliga ledare har agerat reaktivt under den rådande pandemin då ingen liknande händelse inträffat dessförinnan. / The study is about creating an understanding of whether restaurant managers are more task- or relationship-oriented in their leadership and how they have handled the corona pandemic. The study is based on two parts, one of which is the collection of empirical data, the other from the theoretical frame of reference. During the theoretical frame of reference, data has been collected on the relevant leadership styles and how they differ from each other, as well as what a crisis and crisis management can look like. The empirical section of the study is based on a qualitative collection method where seven restaurant managers were interviewed. The respondents and their restaurants are located in Gothenburg. The empirical evidence of the thesis is supported in the theoretical frame of reference that is implemented in the analysis section.The authors presents in the conclusion that restaurant managers use a combination of task and relationship-oriented leadership. The authors can also state that no manager excludes a leadership style. The study shows clear connections where restaurant managers are either more relational or task-oriented in their leadership. In the analysis section, it turns out that the restaurant managers handle the crisis in different ways. The relationship-oriented restaurant managers were innovative and worked to create additional revenue, while the task-oriented leader streamlined the organization and reduced costs. However, the leaders have been clear that no crisis strategy has been formulated in advance. All leaders have acted reactively during the current pandemic because no similar event has occurred before.

The aim of the study was to investigate whether task- and relationship- oriented leadership behaviors have effects on subjective stress and intrinsic motivation among project members. A quantitative method employed to address the study's research questions, hypotheses, and aim in form of a cross-sectional study. Data collection was conducted through surveys. Existing measurement instruments were utilized in the study. The population consisted of 83 usable survey responses. Two multiple regression analyses were conducted, and the result showed that it is possible to predict subjective stress and intrinsic motivation among project members based on the indeoendent variables of task- and relationship-oriented leadership behaviors. Two multiple regression models were found to have unique significant contributions to subjective stress and intrinsic motivation. However, the coefficient for task- oriented leadership behavior in relation to intrincic motivation was deemed not significant in one of the regression analyses. The studys results go against some previous research and contribute to further research linked to motivation, which is discussed in the discussion section.

Bakgrund Bakgrunden till arbetet grundar sig i att ledarskap är ett komplext ämne som kan definieras på flera olika sätt. I det här arbetet bryter vi ner definitionen av ledarskap och utgår från tre ledarskapsstilar. Ledarskap är ett relevant och viktigt fenomen att studera då det återfinns överallt i samhället och kan skapa en känsla av sammanhang. Det finns också risker med ledarskap som kan leda till minskad arbetstillfredsställelse, fel beslut eller att organisationen tappar konkurrensfördelar. Syfte I denna studie undersöks ledarskapet genom tre-dimensionsmodellen som omfattas av relationsorienterat, uppgiftsorienterat samt förändrings- och utvecklingsorienterat ledarskap. Syftet med studien är att undersöka samt analysera ledarskapet genom både tre-dimensionsmodellen och en 360 graders utvärdering för att därigenom belysa aspekter av ledarskapet samt skapa förutsättningar till utveckling inom ledarskapet. Detta genom attkombinera tre-dimensionsmodellen med en 360 graders utvärdering som innebär att den aktuella ledaren får återkoppling både horisontellt och vertikalt. Metod Arbetet bygger på kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Det genomfördes totalt nio intervjuer. De nio intervjupersoner som deltog i studien var den aktuella ledare, ledarens chef, två kollegor och fem medarbetare. Slutsats Studien undersöker en ledare inom en organisation i syfte att belysa delar som appliceras inom ledarskapet. Men även för att fånga upp och lyfta fram utvecklingsmöjligheter för organisationen och den aktuella ledaren. Studien kan användas som vägledning för att öka kompetensen kring ledarskap. Studien visar att en 360 graders utvärdering kan skapa förutsättningar för utveckling inom ledarskapet. Genom en 360 graders utvärdering etablerasen bild av ledaren från flera perspektiv vilket bidar till att skapa en bild och lägga ett pussel som visar ledarens egenskaper utifrån fler perspektiv i syfte att lyfta fram utvecklingsmöjligheter hos den aktuella ledaren. / Background Leadership is a complex subject that requires several definitions. In this study, we will break down the definition of leadership into three different styles. The subject of leadership is a relevant and important topic to study due to its prevalence in society, and its ability to create a context. There are also risks surrounding the leadership role which may lead to a decreased satisfaction at work, making wrong decisions, or loosing competitive advantages. Purpose In this study, the subject of leadership is examined through the three-dimensional model, which consists of relationship-oriented, task-oriented, and change- and development-oriented leadership. The purpose of this study is to examine and analyze leadership through the three-dimensional model and a 360-degree appraisal feedback process and highlight the leadership aspect, in order to create conditions for leadership development. By combining the two methods, the leader will receive feedback both horizontally and vertically. Method This study is based on a qualitative method in the shape of semi-structured interviews. A total of nine interviews were conducted. The people who were interviewed were: a leader, the boss of a leader, two colleagues of a leader as well as five employees of a leader.  Conclusion This study examines the role of a leader within an organization with the aim of highlighting leadership applications and to highlight opportunities for development, both for the organization and the leader. This study can be used as a guide in order to increase knowledge around the subject of leadership. The study shows that the application of a 360-degree appraisal feedback process can create conditions for development within leadership. By using this survey, we will look at the role of the leader from several perspectives in order to highlight development opportunities within the leadership.