This thesis uses a case study approach and investigates how the institutional environment has an impact on decision making regarding sales within three departments at WSP Management in Sweden. With the application of neo-institutional frameworks, the study explains how decision making is constrained by the institution and the actors that make up the institutional environment, as well as how a pursuit for stability and legitimacy isolate engineering consultant companies from other sectors within the market.   The study concludes that the institutional environments inducements have created a sales structure within the departments that is solely focused on the public sector and acquiring contracts through public procurement. This sales structure is heavily imprinted within the departments and has created a culture where employees rely in department management to solely sell their services to potential customers. The success and efficiency within this institutional environment has made it that the departments key performance indicator-demands from upper the upper management are based on a sales structure that requires little or no proactive sales. The inducements within the regulative institutional environment thus has a big impact on their decision making when they are trying to maintain a financial stability in relation to the company’s upper management. With the current structure they have been placed in an institutional comfort zone in which they will be stuck within if no change is made.

The year of 2016, healthcare accounted for almost 10.9% of Sweden’s total GDP, which corresponds to almost 478 billion SEK. A significant part of an organization's expenditure is linked to procurement, but in the context of procurement in public sector there is not enough research done, and the studies that have been done indicates that there are opportunities for improvement. This study has focused on direct procurement, and the purpose is, therefore, to increase understanding of direct procurement in Swedish healthcare and to formulate recommendations that streamline the process of direct procurement.   This work was a multicase study, interviews were conducted with four employees in three different regions who worked with procurement linked to healthcare, in addition to these interviews, requests for other material relevant to direct procurement were sent out to several other regions. The findings were analyzed and discussed with the help of a literature review.   It was discovered early in the work during the interviews that resources were not prioritized for direct procurement. Direct procurement is always carried out if it is allowed, and it is permitted if the value of the procurement does not exceed SEK 586 907 if there are no special reasons. These amounts are governed by the Public Procurement Act (LOU), and in addition to this limits there are many other parts in LOU that the public sector must relate to - and the laws and regulations set are the main reasons why the purchasing process in the public sector is more complicated than in the private sector.   A successful purchasing function is characterized by, among other things, team-based structure and good cooperation between the different parts of the organization. One part of the study's contribution is that digitization should be seen as a performance area and success factor in public procurement. The public sector has a socio-economic responsibility, but because of LOU, it is not easy to stimulate local economic growth, as an example. In this study, several recommendations have been proposed, for instance, to become more cost-effective, and to how the problem of socio-economic responsibility may be circumvented without risking committing violations of the public procurement laws. One recommendation is digitalization of the process to increase efficiency in several performance areas. Another recommendation is to work closer to the suppliers and the customers to, as an example, encourage innovation and sustainability.

Sverige har som mål att bli bäst i världen på att nyttja digitaliseringens möjligheter för att skapa effektiv verksamhet i offentlig sektor och en enklare vardag för privatpersoner och företag. År 2017 spenderades 59 miljarder svenska kronor på att digitalisera Sverige med hjälp av externa aktörer. Trots miljardsatsningen är Sveriges utvecklingstakt långsam i jämförelse med flera andra länder i Europa. Svenska myndigheten Riksrevisionen har dessutom identifierat att IT-projekt ofta drar över budget och konstaterar att offentliga verksamheter måste effektivisera sin IT-verksamhet. IT-projekt, inte bara i offentlig sektor, har visat en trend på att dra över budget eller tid och i ett försök att möta denna problematik har den agila filosofin och olika agila projektmodeller vuxit fram. Det agila projektförfarandet har överlag haft en positiv påverkan på IT-projekt och har anammats i en högre utsträckning i den privata sektorn än den offentliga sektorn.  Då det läggs flera miljarder på upphandlingar av IT har vi sett det som viktigt att samverkan med extern part fungerar bra och att projekten effektiviseras. Eftersom den agila projektmodellen visat sig ha en positiv påverkan på IT-projekt har denna studie därför undersökt vilka förutsättningar som finns för att driva IT-projekt agilt mot offentlig sektor. Upphandlingsprocessen och hur den påverkar möjligheten att tillämpa en agil projektmodell har fått särskilt mycket uppmärksamhet i vår studie då lagen om offentlig upphandling (SFS 2016:1145) innebär att den kravspecifikation som skrivs av den upphandlande parten blir svårföränderlig. I vår fallstudie har vi undersökt ett implementationsprojekt i en offentlig verksamhet som drivits med en agil ansats av en extern leverantör i privat sektor. Genom att intervjua respondenter på leverantören, som var involverade i projektet, har vi tillämpat ett leverantörsperspektiv i vår undersökning för att kartlägga upplevda utmaningar i projekt mot offentlig verksamhet. Utifrån empirin har vi kommit fram till att upphandlingsförfarandet lett till att det uppstått (1) utmaningar vid ändring kravspecifikation och att bevisa uppfyllelse av krav, (2) kommunikationssvårigheter mellan Kunden och Leverantören gällande krav och (3) upplevd bristande förståelse för kraven av kunden. Vissa organisatoriska karaktärsdrag för offentlig verksamhet har också identifierats som bidragande till kommunikationssvårigheter mellan Kunden och Leverantören gällande krav. Den agila filosofin förespråkar ett nära samarbete med intressenter och förutsätter förändringar av kravspecifikationen genomgående i projektet. Slutsatsen är således att upphandlingsprocessen, i det studerade projektet, har påverkat möjligheterna för att driva IT-projekt agilt. / Sweden has the goal of becoming best in the world of utilizing the possibilities created by digitalization to create an effective public sector and an easier everyday life for individuals and companies. During 2017, Sweden spent roughly 59 billion Swedish crowns on digitalization with help of external actors. Although these billions of Swedish crowns are spent, the country’s development pace is slower than other European countries. The Swedish authority Riksrevisionen has conducted an audit where they have identified that IT-projects often runs over budget and states that the public sector must streamline its use and procurement of IT. IT-projects have shown a trend of budget overruns and not meeting deadlines, not only in the public sector. In an attempt to turn the trend, the agile philosophy and different agile project models was formed. The agile approach has overall had a positive effect on IT-project and has been embraced in the private sector to a larger degree than the public sector. We see cooperation between external supplier and the actor procuring information systems as well as the streamlining of IT-projects as a critical aspect of the Swedish digitalization. Since the agile approach has shown positive effects of IT-projects, this study has aimed to examine what prerequisites are present in the public sector for running projects in accordance of the agile philosophy. The procurement process and how it affects these prerequisites has received a lot of focus since the procurement law (SFS: 2016:1145) in Sweden implicates that the requirement specification, created by the contracting actor, is difficult to change. In our case study, we have examined an implementation project in the public sector, led by an information system supplier in the private sector. We gathered qualitative data by interviewing employees of the supplier, involved in the project, effectively applying a supplier perspective to map perceived challenges in delivering information systems to the public sector. From the qualitative data we concluded that the procurement process has led to (1) difficulties with changing the requirement specification and proving fulfilment of requirements, (2) communication challenges between the customer and the supplier regarding requirements and (3) experienced lack of comprehension of requirements by the customer. Some organizational characteristics for the public sector have also been identified as a possible cause of communication challenges. The agile philosophy advocates close collaboration with stakeholders and expects changes to the requirement specification throughout the project. The conclusion is thus that the procurement process, in the studied project, has affected the prerequisites to run a project with an agile approach in a negative way.

Uppsatsen syftar till att jämföra Umeå kommun som för tillfället inte tillämpar lagen om valfrihet i upphandling av särskilt boende med Stockholms stad som gör det. Sverige står inför en utmaning med en åldrande befolkning och kraven på en välfungerande äldreomsorg ökar vilket gör det intressant att undersöka de system för äldreomsorg som idag tillämpas. Studiens problem analyseras genom teoretiska ramverk kopplade till NPM och som grund ligger teorin om ”demokratins svarta hål” vilken berör förskjutningen av ansvarsutkrävande från den politiska nivån till de utförande tjänstemännen. Vidare uppmärksammas en teori gällande kommuners paradoxer och ett resonemang om hur valfrihet och rättvisa står i möjlig kontrast till varandra. Den insamlade empirin har tagits fram genom intervjuer med tjänstemän och ombudsman i de två kommunerna. Resultaten visar att de mest märkbara skillnaderna ligger i synen på valfrihet rent generellt. Medan det mer kommunalt inriktade Umeå kommun fokuserar på värden som jämlikhet, trygghet och stabilitet har det mer privat orienterade Stockholms stad ett större fokus på individualism, flexibilitet och mångfald. Det förefaller sig även som att den upplevda valfriheten är viktigare än den reella valfriheten som verktyg för demokratiskt inflytande över välfärden.

Dagens Svenska elnät har ett stort behov av renovering och upprustning vilket ger ett stort investeringsbehov under de närmast kommande åren. Det gör att det är viktigt att finna nya entreprenörer utöver de som idag redan finns. Hitta en väg för att bli mer attraktiv och intressant för dessa entreprenörer. Denna rapport belyser två metoder som uppdragsgivare har att förhålla sig till vid projektering. Det ena är Elektrisk Byggnads Rationalisering (EBR) det andra är Allmän Material- och Arbetsbeskrivning (AMA). Systemet med EBR är ett tryggt system som grundar sig på mångårig statistik över installationer, renoveringar och underhåll. Där har man fördelar med standardiserade komponenter som är kostnadsekonomiska och skapar en kvalitetssäkring av utförda arbeten. AMA är ett referensverk för uppbyggandet av projekt från grunden. AMA är friare i sin struktur när man skall projektera för en anläggning. Man behöver inte förhålla sig till mer strikta arbetssätt. Denna rapport ser till skillnader i EBR/AMA och ser till vad som är bra förändringar för att attrahera nya intressenter på marknaden.  Vad som framöver går att förändra och samtidigt påverka vid projektering och upphandlingsunderlag. / Today's Swedish power grid has a major need for renovation and upgrading, which gives a big investment requirement over the next few years. This makes it important to find new entrepreneurs in addition to those already available today. Find a way to become more attractive and interesting for these entrepreneurs. This report highlights two methods that outsourcer have to relate to. First method is Electrical Building Rationalization (EBR) and the other method is general material and work description (AMA). The system of EBR is a secure system based on long-term statistics from installations, renovations and maintenance. There the advantages of standardized components are that they are cost-effective and create a quality of work performed. AMA is a reference tool for building projects from scratch. It's freer in its structure when planning a facility. One does not need relate to more strict approach. This report looks at the differences in EBR / AMA and looks at what are good changes to attract new actors in the market. What can be changed in the future and at the same time affecting projecting design and procurement documentation.

<p>The overriding purpose of this graduate thesis is to evaluate if municipalities and county councils can deviate from the legislation of public procurement during procurement of customer choice agreements within the health and social care area. The intention of this Quasi-market is to provide the users with competition in terms of quality rather then the general principal rule of economic value.</p><p>My conclusion results in a legal situation without rules of general procedure. So far the authorities make their own regulation in the field of customer choice agreements. The problem lies within the authorization of new contractors and their right to make an appeal against resolutions made by the authorities social care divisions.</p><p>One solution is to legislate within the present law of public procurement. Another way to solve the problem is to create a lex specialis apart from the present public procurement regulation.</p> / <p>Det generella syftet med detta examensarbete är att utreda om kommuner och landsting kan frångå upphandlingsregleringen vid tillsättningar av kundvalsföreträdande tjänster, vilken påverkan kundvalssystem har på mindre oetablerade företag samt hur detta påverkar det traditionella upphandlingssystemet. I samband med att två nya EG-direktiv på upphandlingsområdet inte implementerats i svensk rätt inom den angivna tidsfristen, belyses frågan ur både ett de lege lata- och de lege ferendaperspektiv.</p><p>Uppsatsen uppdelas i tre sammankopplade avsnitt där det första utgör bakgrund för studien. I det andra kapitlet påvisas gällande rätt utifrån ett deskriptivt förhållningssätt för att i det tredje penetrera kundvalssystemet utifrån ett mer praktiskt, analyserande, perspektiv. Denna sammanställning har utmynnat i följande slutsatser.</p><p>Kundvalssystem har sedan starten i början på 1990-talet utvecklats till att bli ett användbart alternativ till traditionella upphandlingsförfaranden och till stor del har frågan om laglig tillämplighet förbisetts. För att upprätthålla ett rättssäkert förfarande bör sannolikt officiella procedurregler skapas för att undvika en splittrad kvalitet och en olikartad bedömning mellan de olika kommunerna och landstingen i Sverige.</p><p>Ett ökat entreprenörskap kan resultera i högre kvalitet och ökad effektivitet, som i förlängningen genererar lägre kostnader. Ur ett genusperspektiv främjar systemet kvinnligt företagande genom att bidra till privatiseringen av den historiskt sett kvinnodominerande yrkeskategorin.</p><p>Jag anser med stöd av det anförda, att kundvalssystemet kan utmynna i en utvidgning av LOU, där ett ytterligare förenklat upphandlingsförfarande tillser att marknaden konkurrensutsätts vilket tryggar sättssäkerheten vid tillsättningen av leverantörerna och ger en möjlighet till överprövning. Alternativet är främst att lagreglera området separat vilket medför en skräddarsydd reglering genom hela förfarandet, men detta kan medföra en längre lagstiftningsprocess.</p>

The overriding purpose of this graduate thesis is to evaluate if municipalities and county councils can deviate from the legislation of public procurement during procurement of customer choice agreements within the health and social care area. The intention of this Quasi-market is to provide the users with competition in terms of quality rather then the general principal rule of economic value. My conclusion results in a legal situation without rules of general procedure. So far the authorities make their own regulation in the field of customer choice agreements. The problem lies within the authorization of new contractors and their right to make an appeal against resolutions made by the authorities social care divisions. One solution is to legislate within the present law of public procurement. Another way to solve the problem is to create a lex specialis apart from the present public procurement regulation. / Det generella syftet med detta examensarbete är att utreda om kommuner och landsting kan frångå upphandlingsregleringen vid tillsättningar av kundvalsföreträdande tjänster, vilken påverkan kundvalssystem har på mindre oetablerade företag samt hur detta påverkar det traditionella upphandlingssystemet. I samband med att två nya EG-direktiv på upphandlingsområdet inte implementerats i svensk rätt inom den angivna tidsfristen, belyses frågan ur både ett de lege lata- och de lege ferendaperspektiv. Uppsatsen uppdelas i tre sammankopplade avsnitt där det första utgör bakgrund för studien. I det andra kapitlet påvisas gällande rätt utifrån ett deskriptivt förhållningssätt för att i det tredje penetrera kundvalssystemet utifrån ett mer praktiskt, analyserande, perspektiv. Denna sammanställning har utmynnat i följande slutsatser. Kundvalssystem har sedan starten i början på 1990-talet utvecklats till att bli ett användbart alternativ till traditionella upphandlingsförfaranden och till stor del har frågan om laglig tillämplighet förbisetts. För att upprätthålla ett rättssäkert förfarande bör sannolikt officiella procedurregler skapas för att undvika en splittrad kvalitet och en olikartad bedömning mellan de olika kommunerna och landstingen i Sverige. Ett ökat entreprenörskap kan resultera i högre kvalitet och ökad effektivitet, som i förlängningen genererar lägre kostnader. Ur ett genusperspektiv främjar systemet kvinnligt företagande genom att bidra till privatiseringen av den historiskt sett kvinnodominerande yrkeskategorin. Jag anser med stöd av det anförda, att kundvalssystemet kan utmynna i en utvidgning av LOU, där ett ytterligare förenklat upphandlingsförfarande tillser att marknaden konkurrensutsätts vilket tryggar sättssäkerheten vid tillsättningen av leverantörerna och ger en möjlighet till överprövning. Alternativet är främst att lagreglera området separat vilket medför en skräddarsydd reglering genom hela förfarandet, men detta kan medföra en längre lagstiftningsprocess.

Offentlig upphandling är inte endast ett sätt att tillförskaffa sig varor, utan kan också användas som ett samhällspolitiskt instrument för att verka för sociala mål som ställts upp. Hur de varor och tjänster som upphandlas produceras inverkar på de arbetsrättsliga och sociala förhållandena i leverantörskedjan, och genom att ställa sociala krav vid en offentlig upphandling kan den upphandlande myndigheten förstärka förtroendet hos invånarna. Trots en omfattande EU-rättslig reglering på området är det idag dock osäkert vilka möjligheter den upphandlande myndigheten ges att ställa arbetsrättsliga krav på leverantören av upphandlingsföremålet. Syftet med uppsatsen är att utreda i vilken omfattning en upphandlande myndighet kan ställa arbetsrättsliga krav vid en offentlig upphandling, samt utreda om förslaget till nytt klassiskt upphandlingsdirektiv kommer innebära några förändringar för den upphandlande myndigheten vad gäller möjligheten att ställa arbetsrättsliga krav.  Av uppsatsen framkommer att det inte finns någon klar gräns vilka arbetsrättsliga krav den upphandlande myndigheten får ställa på leverantören vid en offentlig upphandling. Den största möjligheten att ställa ett arbetsrättsligt krav torde föreligga om kravet ställs såsom ett tilldelningskriterium, då EU-domstolen har klargjort att sociala krav får ställas för att tillgodose behov hos personer samt att ett tilldelningskriterium inte behöver vara kopplat till upphandlingsföremålet, utan det kan vara kopplat till hur en vara eller tjänst produceras. Förändringarna i förslaget till nytt klassiskt upphandlingsdirektiv innebär inte att möjligheterna att ställa arbetsrättsliga krav vid en offentlig upphandling ökar, dock ges den upphandlande myndigheten genom förslaget mer stöd i valet av vilka arbetsrättsliga krav som är tillåtna att ställa. / Public procurement is not only a method to acquire goods, but can also be used as a sociopolitical device to gain social visions. The method that supplied goods and services are produced by affect the labor and social conditions in the supply chain. By acquiring social conditions in a public procurement the procuring authority may strengthen the reliance of the citizens. Despite a comprehensive EU legislation in the area, it is uncertain which labor requirements the procuring authority may impose the supplier. The purpose of this thesis is to investigate to what extent a procuring authority may impose labor requirements in a public procurement, and to investigate if the proposal to a new procurement directive will result in an opportunity to impose labor requirements on the supplier. This thesis has concluded that it is not clear what labor requirements the procuring authority may demand the supplier of a public procurement. The biggest opportunity to demand a labor requirement to a supplier is by using award criteria. The Court of Justice of the European Union have clarified that social requirements may be used to meet needs of individuals and that award criteria do not need to be connected to the object of the procurement, but can be connected to the production of the goods or services of the contract. The thesis has also shown that the changes in the proposal to a new procurement directive do not increase the possibilities to require labor requirements in a public procurement. However, it does give the procuring authority further support in the choice of which labor requirements it may require.

Examensarbetet "Utveckling av rollator" har utförts på institutionen för teknik och samhälle vid Högskolan i Skövde på uppdrag av Ahlberg Leber AB i ämnet integrerad produktutveckling.   Uppdraget började med en grundlig förstudie av rollatormarknaden och till viss del även närliggande marknader. En kundkedja togs fram över de personer som kommer i kontakt med rollatorn under dess livslängd och som därför kan anses som intressenter av hur produkten utformas. Därefter gjordes ett antal intervjuer och enkäter för att klargöra vilka egenskaper som ansågs som viktiga hos en rollator.   Utifrån detta skapades en objektiv kravspecifikation som diskuterades och modifierades något efter företagets krav.   Välkända metoder såsom t ex brainstorming och brainwriting har använts för att generera idéer till projektet. Idégenereringen genomfördes både inom projektgruppen och tillsammans med andra studenter. Under genereringen lades fokus på ett antal olika områden, som huvudform, tilläggsfunktioner, hopfällningar och helhetslösningar.   Efter att ha arbetat vidare på några olika idéer kunde olika konceptförslag skapas. Dessa diskuterades både med företaget och med experter inom framförallt lätta konstruktioner. Alla koncept bestod av hopfällningslösningar eftersom det ansågs vara en viktig del av utformningen.   Resultatet av examensarbetet blev ett slutgiltigt konceptförslag som utformats med fokus på kundernas behov. Den nya generationens rollator har en form som tilltalar ögat, hållfasthet som motsvarar framtidens krav och är ergonomiskt utformad för att passa dess brukare. Konceptet innebar en rollator som fälls ihop m h a två vinkelräta gångjärn eftersom det ansågs ha flest fördelar.

De primära rättskällorna på rättsområdet offentlig upphandling utgörs av gemenskapsrättsliga direktiv, vars huvudsakliga syfte är att främja den fria rörligheten inom unionen. Möjligheten att överpröva felaktiga upphandlingar regleras i två rättsmedelsdirektiv, utifrån vilka den processrättsliga delen av svensk upphandlingsrättslig lagstiftning har utformats. Direktiven har resulterat i att det i Sverige är möjligt överpröva felaktiga offentliga upphandlingar. Domstolen har vid överprövning möjlighet att besluta antingen att upphandlingen skall rättas eller att den skall göras om. Oberoende av domstolens beslut har ett ingånget offentligt kontrakt dock inte kunnat ogiltigförklaras i domstol. Rättsmedelsdirektiven har på senare år varit föremål för revideringar, vilket har resulterat i direktiv 2007/66/EG. I och med implementeringen av det nya direktivet införs nu i svensk upphandlingsrätt en ogiltighetssanktion, vilken innebär att domstol får behörighet att upphäva ett ingånget offentligt kontrakt. För att inte alltför problematiska och oproportionerliga konsekvenser skall uppstå till följd av ogiltighetsförklaringen lämnar direktivet dock ett visst utrymme för flexibilitet i tillämpningen av ogiltighetssanktionen: att hänvisa till att tvingande hänsyn till allmänintresset kräver att kontraktets verkan upprätthålls. Begreppet tvingande hänsyn till allmänintresset har sitt ursprung i gemenskapsrätten och utgör möjligt undantag från den gemenskapsrättsliga principen om fri rörlighet. Det handlar om de så kallade gemenskapsrättsliga rättfärdigandegrunderna, vilka återfinns dels i EG-fördragets artikel 30, dels i gemenskapsrättslig praxis. Avseende tillämpningen av den upphandlingsrättsliga undantagsgrunden hänvisar regeringen i ”Ds 2009:30” till dessa rättfärdigandegrunder. Uppsatsen visar att en dylik hänvisning inte fullt ut besvarar frågan hur undantagsgrunden skall tillämpas på upphandlingsområdet.