Anskaffning av IT-system genomförs av olika anledningar, som till exempel behov i verksamheten på grund av nya arbetsuppgifter, omorganisationer eller att andra förändringar ska genomföras. IT-system är numera en nödvändig förutsättning för de flesta verksamheter och då är det av största vikt att det uppstår nytta med användning av IT-systemen. Ett sätt att säkerställa detta är att det är en bra användbarhet i systemet. Det ska till exempel vara lätt att lära sig samt effektivt och tilltalande att arbeta med systemet. Kontroll av om ett system har en bra användbarhet bör ske innan det anskaffas, när systemet utvärderas och eventuellt jämförs med andra. Men hur denna utvärdering kan genomföras finns det få konkreta rekommendationer för. Uppsatsens syfte är därför att redovisa en rekommendation av hur utvärdering av användbarhet kan genomföras under processen för anskaffning av IT-system. En kvalitativ studie har genomförts genom att intervjua representanter från tre olika verksamheter som har gemensamt att de genomfört utvärdering i samband med anskaffning av IT-system. Från intervjuerna samt studerad teori kring ämnet har rekommendationer för hur utvärdering av användbarhet kan genomföras under anskaffningsprocessen av IT-system tagits fram. Den innehåller tre delar i en stegvis process: kompetens – avgränsning - utvärdering. Minst två olika metoder i kombination bör användas vid utvärderingen samt att aktiviteter genomförs i projektgruppen för att höja sin kompetens och få en samsyn kring vad använd-barhet är och ska vara i den aktuella anskaffningen. En lämplig avgränsning, eller definition, av användbarhet är att använda den fastställda ISO-standarden för användbarhet. En slutsats av denna studie är att forskning om utvärdering, anskaffning och användbarhet finns – men inte i kombination med varandra. Denna kombination är dock en del av verkligheten vid anskaffningar av IT-system. IT är en förutsättning i de flesta verksamheter numera. Då borde vikten av användbara IT-system vara oerhört relevant att utvärdera när nya, eller förnyade, system ska anskaffas.

I dagens läge behöver organisationer ha bättre uppsikt över sin miljöpåverkan. I dag saknas en metod för att se upphandlingens miljöpåverkan för en organisation. Med upphandling menas i denna studie alla varor/tjänster som köps in till en organisation. Miljöpåverkan för varor/tjänster syftar på de emissioner som uppstår från upptag av råvara, förädling och transporter av varor/tjänster framtill att de köps in till organisationen. Det finns en metod som testats en gång, denna studie utgår ifrån den. Syftet med studien är att utifrån den tidigare studien om indirekt miljöpåverkan vid upphandling, testa metoden miljöexpanderad input-outputanalys. Syftet är att testa och utveckla metoden, för att se om det går att använda metoden för att se miljöpåverkan vid upphandling för en hel organisation. Samtidigt utförs en metodstudie, för att se vilka svårigheterna är med metoden. Metoden testas praktiskt på Linköping Universitets miljöpåverkan vid upphandling. Input-outputanalysen (IOA) skapades av Wassily Leontief i slutet på 1930-talet. IOA har därefter tillämpats på en uppsjö av ekonomiska problem. Enligt Leontief finns det ett samband mellan alla branscher, genom det ekonomiska systemet tydliggör han det sambandet. Miljöexpanderad input-outputanalys (MIOA) lägger på den miljöpåverkan som sker i samband med de ekonomiska aktiviteterna. Om en vara köps in har den i tidigare led miljöpåverkan genom de utsläpp som sker vid utvinning, förädling osv. MIOA samlar upp alla de leden/sambanden och lägger på miljöpåverkan som sker framtill att varan/tjänsten köps in av en organisation. Slutsaten är den att det går att tillämpa MIOA för att se upphandlingens miljöpåverkan för en hel organisation. Det finns några svagheter med verktyget idag, men de kommer att lösas i framtiden. Linköpings Universitet har en betydande miljöpåverkan via upphandlingen. Speciellt de konsulttjänster som köps in är miljöpåverkande.

Ett av målen i dagens miljöpolitik är att miljöhänsyn ska integreras inom alla samhällssektorer. Denna process är dock inte helt problemfri i praktiken. Studiens syfte är att få en fördjupad bild av vad som möjliggör respektive begränsar integreringen av miljöhänsyn i den offentliga upphandlingen samt att identifiera vad som krävs för en ökad miljöanpassning av den offentliga upphandlingen. Studien fokuserar pårättsliga, ekonomiska och kunskapsmässiga aspekter. Kvalitativa intervjuer har genomförts med upphandlare på tre olika enheter på Norrköpings kommun för att få fram praktiska erfarenheter inom området miljöanpassad upphandling. Intervjuresultaten visar att upphandlarna delvis upplever olika slags aspekter som särskilt viktiga. En av de intervjuade betonar det rättsliga utrymmet, medan de två andra anser att kunskap och utbildning är mest avgörande för om miljöhänsyn kan tas. För att ytterligare underlätta miljöanpassningen av den offentliga upphandlingen, behövs bland annat utökade möjligheter enligt EGrätten och bättre hjälpmedel vid utvärderingen av anbud i upphandlingsprocessen.

Denna studie behandlar den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot hållbar utveckling. Syftet är att analysera vilken syn på detta som kommer till uttryck i den statliga offentliga utredningen 2001:31 och regerings propositionen 2001/02:142 om offentlig upphandling. Teorierna miljöekonomi och ekologisk ekonomi har använts för att få en uppfattning om vilka olika tankar och perspektiv som finns kring miljö, ekonomi och hållbar utveckling. Detta har sedan utgjort utgångspunkten för den kvalitativa analysen som har gjorts av de båda dokumenten. Analysen har bland annat visat att ett miljöekonomiskt tankesätt dominerar i de båda dokumenten. Det perspektiv som kom till uttryck i de analyserade dokumenten har även visat sig ha mycket gemensamt med ekologisk modernisering. Enligt ekologiskt modernt tänkande är offentlig upphandling en väg mot hållbar utveckling. Det är dock viktigt att tänka på att vi idag inte kan säga vilken väg som är den rätta vägen mot hållbar utveckling. Det oproblematiska förhållningssätt till relationen miljö, ekonomi som visat sig inom offentlig upphandling, har inte varit särskilt positivt för den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot en hållbar utveckling. Det är därav centralt att den nationella miljöpolitiken ger utrymme för en analys och problematisering av denna integration mellan miljö och ekonomi.

The increasing globalization has lead companies to venture into new areas of business, and thereby new markets. When entering a new market, it is important to gain market knowledge to be able to satisfy the customers’ needs. Companies are no longer competing only with products and services; they are also striving to increase their competitive advantage by improving the processes that ultimately deliver the result. In order to obtain competitive advantages, designing business processes to meet the needs of the customers is therefore vital for companies to succeed. Entries into new markets may therefore require adaption to new customers in order to sustain the purpose of the processes. For a telecommunications company venturing into the market of Public Safety, changing preconditions for customers are inevitable, why companies must be aware of changes in the customer’s needs and requirements. When preconditions are changed in this sense, adaptions to the supplier’s sales process might be necessary in order to enable building a relationship between the supplier and the customer. The aim of this study is therefore to establish how companies active in the telecommunications industry can adapt their sales process to new customer requirements and needs when entering the market of Public Safety. This to address the issues that may arise when the established sales process is no longer suited to new customers’ needs and requirements. The thesis is based on a case study at a global telecommunications company, which recently entered the Public Safety market. To create a greater understanding of subjects and findings presented in the report, a literature review touching on the structure of the sales process as well as the preconditions surrounding public procurement is presented. To further create an understanding of the case company’s sales process, nine in-depth interviews were conducted with employees active in the process. In order to draw conclusions on how the sales process should be adapted to Public Safety, five in-depth interviews with customers were conducted. Through analysis, seven underlying needs of the customers could be identified. Further analysis has focused on whether the case company fulfills these needs and aimed to identify gaps between the sales process and the customers’ procurement process. Based on the analysis, recommendations for companies who are entering markets where the customers have similar needs were formulated. One major conclusion of this thesis is that customers within the Public Safety market value traits in a supplier that are not specified as requirements in the formal tender documents. Furthermore, the conclusions expand on these traits and touches on their impact on the customer’s assessment of the supplier. The conclusions also connect the findings of the study to the theory presented, consequently emphasizing how companies should adapt their sales processes to better meet the customer needs. / <p>Validerat; 20160629 (global_studentproject_submitter)</p>

Anskaffandet av ett affärssystem innebär en stor investering, som ofta utgör en stor delav företagets totala budget. Det är i stort sett omöjligt att uppfylla alla de krav somföretagen ställer på systemet, vilket gör upphandlingsprocessen för affärssystem till enkomplex och svårarbetad process. I den tidigare forskning som utförts tas det endasthänsyn till hur stora företag hanterar upphandlingsprocessen vilket gör att medelstoraföretag hamnar i skymundan. Det är därför viktigt att undersöka hurupphandlingsprocessen för medelstora företag ser ut och hur utmaningar som uppstårhanteras. Resultatet av denna studie påvisar både skillnader och likheter mellanmedelstora och stora företag när det gäller upphandlingsprocess, dess utmaningar ochhur företagen väljer att hantera dessa. / The acquisition of an Enterprise Resource Planning (ERP) involves a major investment,which often accounts for a large part of the company's total budget. It is close toimpossible to meet all the demands of companies on the system, which makes theprocurement process of Enterprise Resource Planning a complex and difficult process.In the previous research carried out, it is only taken into consideration how largecompanies handle the procurement process, which means that medium-sized companiesend up not accounted for. It is therefore important to investigate how the procurementprocess for medium-sized companies looks and the challenges that arise are dealt with.The result of this study shows both differences and similarities between medium andlarge companies in terms of procurement processes, its challenges and how companieschoose to handle them.

Inom offentlig sektor i Sverige finns stora brister vid inköp- och avtalsuppföljning. Det är vanligt att inköp sker utanför ramavtal och det kan bero på att myndigheter saknar ett digitaliserat system för uppföljning. Genom digitalisering av inköp- och fakturahanteringsprocesser kan inköpsuppföljning göras effektivare och generera i stora besparingar.  Uppsatsens syfte är att undersöka och förklara hur elektroniska fakturan påverkar inköpsaktiviteter inom offentlig sektor samt att identifiera om egenskaperna hos elektroniska fakturan kan bidra till ökad avtalstrohet. En undersökning är genomförd med ett resultat på hur elektronisk faktura används inom offentlig sektor och är genomförd med en kvalitativ metod och jämförande analys. En litteraturstudie mynnade ut i en analysmodell som utgjorde grunden till en intervjuguide. Primärdata är insamlad genom intervjuer med tre svenska kommuner, datakällorna har sedan jämförts mot varandra och analysmodellen.  Undersökningen visar att elektroniska fakturans information har en stor påverkan på inköpsuppföljning i offentlig sektor. Informationen används för att få fram rapporter och statistik om inköp för att kunna planera och ta beslut om framtida inköp och upphandlingar. Elektroniska fakturan påverkar även avtalstroheten genom att myndigheter får kontroll över vad de egentligen köper. Identifierade nyttofaktorer hos elektroniska fakturan som har direkt påverkan på inköpsuppföljningsaktiviteter är korrekt, samlad, sökbar och detaljerad faktura. Elektroniska fakturan förser myndigheter med en bred information och för att inköpsuppföljning ska vara möjlig krävs ett digitaliserat system där fakturor samlas och kontrolleras för att korrekta rapporter ska kunna sökas fram.

Offentliga e-tjänster ska syfta till att förenkla ärenden, för verksamheten, men framförallt för dess användare. Det finns dock offentliga e-tjänster efter vars införande denna effektivisering inte skett. Bolaget ÖstgötaTrafiken ansvarar för kollektivtrafiken i Östergötlands län, och upphandlade under 2012 en ny sms-tjänst, vilken infördes den 1 februari 2013. Denna nya sms-biljettjänst, som ersatte en tidigare sådan, krävde att alla sms-betalningar skedde från ett registrerat mobilnummer. Bakgrunden till detta var ett EU-direktiv som kom att påverka svensk lagstiftning och krävde att alla sms-köp skulle komma från ett svenskregistrerat mobilnummer. Den nya sms-tjänsten har fått utså stor kritik i lokal media och har visat sig medföra en kraftigt minskad försäljning av sms-biljetter. Denna studie utreder ÖstgötaTrafikens bild av upphandlingen, vilka riktlinjer och strategier som påverkat upphandlingen, användarnas medverkan och syn på tjänsten, samt vilka konsekvenser den nya tjänsten har medfört för verksamheten och användarna. Vårt resultat visar att ÖstgötaTrafikens nya sms-biljettjänst inte lyckats med att till fullo ersätta den tidigare tjänsten, detta på grund av en kombination av faktorer, där tolkningen av EU-direktivet, påtaglig tidsbrist, att användarnas roll i utvecklingen till viss del förbisetts och att det uppstått förvirring bland kunderna utgör några av dem. Då det kom en lagändring med registreringskravet har ÖstgötaTrafiken fått tänka om vad gäller sin strategi för att sälja biljetter. Bolaget satsar numera på att sälja mer resekort och på så sätt styra sina kunder bort från sms-biljetten för att bättre kunna kartlägga kollektivtrafiken och på så sätt fördela resurser effektivare.

No description available.

Introduction. The purpose of this thesis is to investigate the means of control that a municipality has over privatized library services. Specifically what methods of evaluation it uses, and how it formulates its demands in contracts and other documents. The case study was the municipality of Nacka, Sweden. Method. All documents investigated in the thesis with information concerning the public libraries of Nacka kommun were gathered from the municipality's website and archive. Interviews were conducted with representatives of the two contractors currently in charge of operating the six library branches of the Nacka library system. Analysis. Document analysis was used to identify sections of text with relevant information. Taking into account the status and relationship of the source documents theses were arranged thematically according to a model of organizations proposed by Charles Perrow. The motive of the analysis was to identify the ends the municipality has in mind for the libraries and what means they propose to use to reach those ends. Perrow’s concept of bounded rationality was used to look for inconsistencies in the relationship between means and ends in the organizational structure. Insights gained from the interviews were used to corroborate the findings. Results. Instances of bounded rationality was found in the way the municipality specifies and evaluates the work of the external contractors. Further studies should take into account the interests of the contractors and how that affects the privately run public libraries. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.