Offentlig upphandling är den process genom vilken myndigheter, regioner, kommuner och andra offentligt styrda organ anskaffar de varor, tjänster och byggentreprenader som krävs för att de ska kunna bedriva sin verksamhet och fullgöra sina uppgifter. Oavsett om det handlar om blyertspennor eller bussar till kollektivtrafiken ska anskaffningen ske genom konkurrensutsättning på den gemensamma EU-marknaden. Den upphandlade myndigheten ska sedan välja den leverantör som kan erbjuda den ekonomiskt mest fördelaktiga varan, tjänsten eller byggentreprenaden. Under de senaste 20 åren har offentlig upphandling utvecklats från att enbart vara ett instrument för att förverkliga den gemensamma EU-marknaden och att upphandla bäst vara, tjänst eller byggentreprenad till bäst pris, till att även utgöra ett verktyg för att nå viktiga politiska och samhälleliga mål. Ett exempel på sådant mål är att tillgodose att mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter respekteras genom samtliga globala leverantörsled som föremålet för ett offentligt inköp passerar. Möjligheterna att beakta sociala hänsyn i en offentlig upphandling är flera och det kan ske löpande genom hela upphandlingsprocessen, under förutsättning att krav på hänsyn är förenliga med de upphandlingsrättsliga principerna, har anknytning till föremålet för upphandlingen samt är möjliga att kontrollera och följa upp. Den stora utmaningen för den upphandlande myndigheten är att garantera att de ställda kraven och kriterierna också efterlevs av leverantörens underleverantörer, och framför allt av underleverantörer till dessa i samtliga led. Ett möjligt sätt att arbeta med sociala hänsyn inom fordonsbranschen är att kräva att allt tenn, tantal, volfram och guld som används inom fordonsproduktionen ska bära en viss märkning som bevis på att utvinningen skett med beaktande av mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter. Ett annat sätt är att kräva att leverantören genomför en så kallad human rights due diligence. För att nå ett effektivt resultat är en socialt ansvarsfull upphandling även i allra högsta grad beroende av att den upphandlande myndigheten utövar kontroll och följer upp att de ställda kraven också i praktiken efterlevs. Annars riskerar kraven att bli tandlösa samt att hämma den goda konkurrensen och effektiva resurshanteringen som offentlig upphandling syftar till att tillgodose.

Denna undersökning syftar till att studera hur kommunala fastighetsbolag i Uppsala kommun förhåller sig till hållbarhetsmålen samt hur den praktiska implementeringen av dessa ser ut. För att undersöka sambandet mellan mål och implementering grundar sig det empiriska materialet dels i sex semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare på kommunen, dels i en litteraturstudie som hanterar Uppsala kommuns styrdokument och policys kring miljömässig hållbarhet. Gemensamt hos de kommunala fastighetsbolagen är att samtliga förhåller sig till de kommunala styrdokumenten, men där de praktiska implementeringarna skiljer sig åt. För att lyckas med ett kommunalt hållbarhetsarbete har verktygen nudging och hållbar mobilitet identifierats som centrala. Grön offentlig upphandling samt lokalisering och certifiering av fastigheter har också visat sig viktiga i arbetet mot miljömässig hållbarhet. Resultaten av studien visar på vikten av rätt förutsättningar för att förändringar ska ske. Det är således inte tillräckligt att, från kommunens sida, införa hållbara lösningar om dessa inte är lättillgängliga, för att faktiskt göra skillnad.

The study aims to compare public procurement practices in four municipalities in Kronobergs County and analyze procurement requirements and monitoring from an environmental sustainability perspective, which is of high importance in today's society. The study reveals a significant shortage of resources for both requirement setting and monitoring, directly linked to the available municipal resources. The municipalities need to undertake various activities, such as market analysis and monitoring, but there are concerns about whether they have sufficient resources in terms of knowledge, expertise, time, and personnel to carry out these tasks effectively. The allocation of responsibilities within the procurement process is unclear, and the municipalities tend to delegate responsibilities to different entities. This is likely due toinadequate management responsibility and insufficient political decisions. Procurement officers also play a crucial role, but if the responsibility allocation is unclear and the involved individuals perceive it as challenging, it leads to a lack of accountability throughout the process. Overall, regardless of their size, municipalities do not adhere to the Plan-Do-Check-Act (PDCA) cycle for continuous improvement. It was also observed that many municipalities discussed similar issues in requirementsetting and monitoring, indicating an overlap between these areas. / Studien syftar till att jämföra offentligt upphandlingsarbete i fyra kommuner i Kronobergs län och analysera upphandlingskrav och uppföljning utifrån ett miljömässigt hållbarhetsperspektiv. Bristen på resurser för kravställning och uppföljning är betydande och kopplad till tillgängliga kommunala resurser. Kommunerna behöver genomföra flera moment, som marknadsanalys och uppföljning, men det finns frågetecken kring om de har tillräckliga resurser i form av kunskap, kompetens, tid och personal för att göra det effektivt. Ansvarsfördelningen inom upphandlingsprocessen är otydlig, och kommunerna tenderar att delegera ansvaret till olika avdelningar eller verksamheter. Detta beror troligtvis på bristande ledningsansvar och otillräckliga politiska beslut. Upphandlarna har också en viktig roll, men om ansvarsfördelningen är oklar och de involverade personerna upplever det som besvärligt, leder det till bristande ansvarstagande genom hela processen. Generellt sett följer inte kommunerna, oavsett storlek, PDCA-cykeln för kontinuerliga förbättringar. Det noterades att många kommuner diskuterade liknande ämnen inom kravställning och uppföljning, vilket tyder på att dessa områden överlappar varandra.

The public bidding process is often perceived as cumbersome and time-consuming, leading to low participation. Research indicates that high costs are the main reason for low participation in the bidding process. To reduce time spent on writing bids, one key factor is to reuse information in the creation of new bids. Therefore, the purpose of this study is to investigate the key aspects of knowledge management that need to be considered in the development of a public bid writing tool. The research involves a literature study followed by a qualitative empirical study that includes seven semi-structured interviews with different companies offering professional services to the public sector in Sweden. Based on the interviews, 12 different deficiencies related to knowledge management in bid writing were found. The three most frequently mentioned deficiencies were:”Lack of standardised processes for saving useful knowledge”, ”Difficult to find relevant information due to lacking structure or ineffective current system” and ”Long lead times for receiving information”. These findings differ somewhat from previous research, which predominantly has had a holistic focus regarding barriers for suppliers wishing to supply to the public sector. In contrast, this study specifically focuses on deficiencies related to knowledge management. Moreover, the deficiencies identified in the empirical study primarily processes-oriented, a reason for this is that knowledge management is a cyclical process; the output of one process is the input for the next, forming a continuous loop. However, some of the barriers identified in previous research are to some degree related to the findings of this study. For example, respondents mentioned "scarcity of administrative and management resources", as an underlying reason to the deficiency described as "long lead times for receiving information". To mitigate the found deficiencies, the development of a tool specifically designed to support the bid writing process is suggested. Such a tool can improve the quality and relevance of information, encourage more people to contribute to a shared knowledge collection, and create standardized processes. / Den offentliga upphandlingsprocessen upplevs ofta som besvärlig och tidskrävande, vilket leder tilllågt deltagande. Forskning indikerar att höga kostnader är den främsta anledningen till det låga deltagandet i upphandlingsprocessen. För att skriva anbud mer effektivt är en nyckelfaktor att återanvända information vid skapandet av nya anbud. Därför är syftet med denna studie att undersökade viktigaste aspekterna av kunskapshantering som behöver beaktas vid utvecklingen av ett verktyg för att skriva offentliga anbud. Forskningen innefattar en litteraturstudie följt av en kvalitativ empirisk studie som inkluderar sju semistrukturerade intervjuer med olika företag som erbjuder professionella tjänster till den offentliga sektorn i Sverige. Baserat på intervjuerna identifierades 12 olika brister relaterade till kunskapshantering vid upphandling. De tre mest frekvent nämnda bristerna var: "Brist på standardiserade processer för att spara användbar kunskap", "Svårighet att hitta relevant information på grund av bristande struktur eller ineffektivt nuvarande system" och"Långa ledtider för att få information". Dessa resultat skiljer sig något från tidigare forskning, vilken främst har haft en helhetsinriktning gällande hinder för leverantörer som önskar leverera till den offentliga sektorn. I kontrast till detta fokuserar denna studie på brister specifikt relaterade till kunskapshantering. Dessutom är de brister som identifierats i den empiriska studien huvudsakligen processorienterade, en anledning till detta är att kunskapshantering är en cyklisk process; utdata från en process blir indata för nästa, vilket bildar en kontinuerlig loop. Dock är vissa av de hinder som identifierats i tidigare forskning i viss utsträckning relaterade till resultaten i denna studie. Till exempel nämndes "brist på administrativa resurser och ledningsresurser" av flera respondenter somen underliggande orsak till bristen beskriven som "långa ledtider för att få information". För att mildra dessa brister föreslås utvecklingen av ett verktyg specifikt utformat för att stödja anbudsprocessen. Ett sådant verktyg kan förbättra kvaliteten och relevansen av information, uppmuntra fler människor att bidra till en gemensam kunskapssamling och skapa standardiserade processer.

Byggindustrin har en betydande del i ett lands ekonomiska utveckling. Underentreprenörer bidrar med upp till 90 % av ett projekts totala värde, vilket lägger stor vikt vid upphandlingen av underentreprenörer. I denna studie undersöks det hur entreprenörer på den privata marknaden uppfattar upphandlingen av underentreprenörer, vilka problem och möjligheter som kan kopplas till denna process samt hur rätt val av upphandlingsstrategier kan bidra till effektivare processer.  För att besvara syfte och frågeställningar har tio stycken intervjuer genomförts. Intervjupersonerna var inköpare, produktionsledare samt representanter från underentreprenörerna. Intervjupersonernas tankar och idéer jämfördes med den information författarna erhållit från studier av artiklar, rapporter och andra texter. Resultatet påvisar att aktörerna uppfattar att upphandlingsarbetet i dagsläget överlag fungerar bra, det finns dock utrymme för förbättringar. Tidsbrist, otydlighet samt dåliga handlingar är faktorer som ständigt tas upp som problem i arbetet.  Entreprenören bör fokusera på vad som är av vikt vid den specifika entreprenaden, samt hålla anbudsförfrågan kort, koncis och projektanpassad. Att i större utsträckning jobba med samma underentreprenörer kan bidra till förbättringar gällande tid och tydlighet, i vissa fall kan det också vara aktuellt att skriva in specifik organisation i kontrakt. Att blanda ersättningsformer kan bidra till flexiblare processer. Hur omfattande detaljnivån i handlingar ska vara är av vikt vid val av entreprenadform. Tradition, vad entreprenör och underentreprenör vanligen jobbar med, påverkar val av upphandlingsstrategi. Detta kan hämma utvecklingen och testandet av nya tekniker och idéer. / The construction industry constitutes a significant part of a country's economic development. Subcontractors contribute up to 90% of a projects total production value, which make the procurement of subcontractors vital. This study examines how private market actors perceive the procurement of subcontractors, which problems and opportunities can be linked to this process and how the right choice of procurement strategies can contribute to more efficient processes.  In order to answer the purpose and the research questions, nine interviews were conducted. The interviewees were buyers, production managers and representatives from subcontractors. The thoughts and ideas from the interviews were compared with scientific articles, reports and other texts. The result indicates that there is room for improvements in the procurement work but in overall it works well, according to the involved actors. Insufficient amount of time, ambiguity and poor documents are constantly mentioned as problems in the procurement process. The client should specify important things for the specific contract as well as keeping the bid request short, concisely and adapted to the project. Working with the sub-contractor to a greater extent could possibly contribute to improvements regarding time and clarity. In some cases it could also be appropriate to include a specific organization in the contract. By mixing different ways of how to pay for contracts the process might get more flexible. The extent of detail in the documents should affect how the contact is designed. Tradition, how the client and sub-contractor usually design their contracts, affects their future strategies of procurement. This might inhibit the use and development of new techniques and ideas.

Introduction – The objective of the report was to gain an understanding of how a roadconstruction model should look like and what information it should contain in order tobe suitable for the contractor´s production. Also, to be able to take this further towardsstandardizing the working process. Method – The report has been conducted as a survey, where the main source ofinformation has been semi-structured interviews with candidates that the group hasdeemed to have high competence in BIM and road construction. Results – The study revealed that there are shortcomings in understanding betweendifferent actors and that the purpose of the BIM model itself can be perceiveddifferently. Contractors are mostly interested in getting 3D polylines that are elevatedin the correct coordinate system, and if the model is not complete is not a problem ifthey get external documentation on what is inadequate in the model. There is a need forstandardization throughout the construction process, which should be followed upsuccessively to maintain the quality of the design basis. Analysis – There is no common knowledge about IFC, meaning that most intervieweesdid not mention much about IFC but talked a lot about the need of good coding that isrelated to it. There are questions about responsibility for a road model, who isresponsible for the model, and how the designer can easily waive their responsibilitywith the help of documentation. Discussion – The group believes that they have received useful answers from theinterviews, which has been analyzed to form an understanding of what can be improvedregarding the road construction process. Competence in understanding BIM need to beimproved to achieve standardization, and the purpose of the BIM model need to be clearto improve the design basis results for production. To achieve even higher reliabilityand understanding, more interviews from the contractor side could have been needed,but lack of correspondence prevented this.

No description available.

No description available.

Vår tids största utmaning är den globala uppvärmningen. Trots en ökad medvetenhet kringhållbarhet i samtliga branscher stiger temperaturen på jordklotet. Bygg- ochfastighetsbranschen står för 21% av Sveriges inhemska växthusgasutsläpp och bär ett stortansvar för arbetet mot målen i Agenda 2030. De traditionella entreprenadupphandlingarfokuserar endast på bästa pris. Invanda arbetssätt bör bearbetas, där konkurrenskraften iupphandlingsskedet kan utnyttjas bättre.Syftet med studien är att undersöka hur upphandlande myndigheter implementerarhållbarhetskrav vid offentlig upphandling enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, förROT-projekt av flerbostadshus. Studien är av explorativ karaktär och bygger på kvalitativtmaterial där tre analyser kombineras. Med kompetens inom hållbar offentlig upphandling hartolv personer intervjuats. Tillsammans med en omfattande litteraturstudie samt en praktisknulägesanalys belyser studien goda exempel och vägleder upphandlande myndighet blandverktyg för implementeringen av uppföljningsbara hållbarhetskrav. Dessutom presenterasincitament och förutsättningar för hållbar offentlig upphandling i harmoni med Agenda 2030:smål 11, 12 och 13 i form av en checklista.Av studiens resultat framgår att ämnet är relativt ostuderat, där uppföljning av hållbarhetskravär den minst utvecklade delen av hållbar upphandling. Social hållbarhet pekas ut somsvårbemästrat generellt. Ambition från kommunen, mandat för upphandlaren och ansvarigöver uppföljningen är förbättringsområden och behövs för att vikten av hållbarhet ska öka vidoffentlig upphandling. Vidare efterfrågas reglering av LOU med striktare direktiv och störreöppenhet kring likabehandlingsprincipen.Att utföra en fallstudie av en hållbar offentlig upphandling utifrån denna studies checklista ärett intressant område för vidare forskning.

This study is a qualitative case study about how the effects of New Public Management affect sign language interpreters and their industry. There is a shortage of sign language interpreters and many have left the profession. The purpose of the study is to highlight how the effects of New Public Management have affected the profession of sign language interpreters and why they choose to leave the profession. The first question concerns how sign language interpreters experience the effects of New Public Management and the purpose of the second question is to see if there is a connection between New Public Management's effects and why sign language interpreters leave the profession. A total of seven former sign language interpreters as interview respondents were interviewed using a semi-structured interview guide that examines respondent character together with a thematic analysis approach so their experience and thoughts were in focus. The processed material resulted in sign language interpreters being affected by various systemic factors in the interpreting industry, including privatization of high competition in the profession and how the procurement system depresses their profession, as the lowest price is prioritized. Political shifts have also affected their working conditions and an organizational efficiency with a strong focus on the outcome, which leads to very few people being able to survive in the profession and is consequently a likely explanation to why sign language interpreters leave their profession.