Förtätning av stadsmiljöer bidrar till hårdläggning och borttagande av gröna ytor i naturliga och redan exploaterade områden. Detta minskar möjlighet till infiltration och evapotranspiration av vatten, vilket ökar ytavrinning av regn- och smältvatten. Regn- och smältvatten i urbana miljöer, även kallat dagvatten, har traditionellt hanterats genom snabb avledning till VA-verk eller närmaste recipient. Idag går utvecklingen mot att hantera dagvattnet lokalt och nära källan till vattnet genom att efterlikna den naturliga vattencykeln. Den största utmaningen iatt hantera dagvatten lokalt anses inte bero på avsaknad av rätt teknik utan ett kommunikativt problem mellan berörda parter. För att främja en långsiktig och hållbar dagvattenhantering krävs en gemensam vision vid upphandlingen, vilket kräver nya forum att diskutera hur hanteringen bör gå till. En förvaltningsövergripande planering mot gemensammamål kan minimera risken att valet av system vid upphandlingfrämst styrs av ekonomi och tidigare erfarenheter. Istället kan fokus läggas på vilka lösningar som är mest hållbara i det specifika området. Att belysa detta tidigt i upphandlingsskedet skapar goda förutsättningar för genomförande. Syftet med detta examensarbete varatt ta fram ett beslutsstöd som dels underlättar den förvaltningsövergripande planeringen vid upphandling av dagvattensystem och dels främjar en hållbar hantering av dagvatten. Beslutsstödet möjliggör att hänsyn tas till det specifika områdets samhälleliga och naturgivna förutsättningar. Metoden bygger på multikriterieanalys ochstödet har designats så att det enkelt går att ta fram grundförutsättningar för jämförelsen tidigt i planeringsskedet, vilket sedan analyseras och justeras tillsammans med de parter som berörs av dagvattenhanteringen för det specifika området. Till exempel kommunala förvaltningar inom stadsplanering, miljöoch VA. Designen bygger på etablerade metoder gällande fördröjningskrav, föroreningsbelastning och dimensionering av system för dagvattenhantering. För att testa beslutsstödets relevans har en fallstudie av ett område under upphandling för exploatering i Uppsala kommun genomförts. Det framtagna beslutsstödet utgörs av fyra delar; systemalternativ, multikriterieanalys, fördröjningskrav och föroreningsbelastning. Systemalternativ ger förslag till tekniker som kan utgöra system för dagvattenhantering. Multikriterieanalys innefattar en systemanalytisk jämförelse där systemför dagvattenhanteringutvärderas och viktas enligt 21 kriterium relaterade till hållbar dagvattenhantering. Fördröjningskrav och föroreningsbelastning beräknar mängdvatten som bör fördröjas efter exploatering respektive reningseffekt på förorenat dagvatten beroende på systemalternativ. I fallstudien jämförs fyra systemalternativ frånvälgrundade utvärderingar av varje kriterium, vilket ger en hög trovärdigheti studiens utfall. Utfallet från fallstudien visar attsystem som innefattar öppenhantering av dagvatten är lämpligt i det undersökta området.Utvärderingavbeslutsstödetpekar på att stödet kanbidra till en förbättradkommunikation mellan berörda parter inom en upphandlingoch att utvalda kriterierna har potential attbidra till en hållbar dagvattenhantering under planeringsprocessen. / The ongoing urbanization contributes to decreaseinfiltration and evaporation of water, compared to natural environments. This affect the natural water cycle, leading to an increased surface runoff of rain and melt water, also known as stormwater. Stormwater has by tradition been managed by diverting it to wastewater treatment plants or to the closest receiving waters. Today, it isconsidered to be more sustainable and modern managing the stormwater locally, close to the source by imitating a natural water cycle. The problem of realizing this modern management is not caused by inadequate modern techniques, but a communicative problem between the concerned parties. To promote a long term and sustainable management, a commonvision is required. This demands new forums for discussion. All concerned partiesshould pursue a common goal to minimize the risk of the system being chosen based on economy and previous experience. Focus should be pointed to solutions that are sustainable in the specific area. This should be elucidated in the procurement stage to create good conditions for implementation. The objective with this thesis wasto elaborate a decision supportmethod, facilitating communication between the concerned parties at the procurement stage of stormwater management. The decision support will promotea long term and sustainable solution, and consider the specific area with regard to social conditions and nature. By using multiple-criteria decision analysis, systems of stormwater management will be compared based on problems and advantages of stormwater in an urban environment and an optimal solution can be identified. The decision support has been designedto easily retrieve basic conditions for the comparison early in the procurement stage, which then can be analyzed in view of opinions from the different concerned parties. The design is based on established methods concerning delay demands, pollution load and dimensioning of systems of stormwater management. To test the relevance of the decision support, a case study of an area currently under procurement for exploitation in Uppsala was performed. The developed decision support consists of four sections; “Multiple-criteria decision analysis”, “Alternatives of systems”, “Delay demands” and “Pollution load”. “Multiple-criteria decision analysis” includes analytical comparison where different systems of stormwater management are evaluated and weighted according to 21 criteria related to sustainable stormwater management. “Alternatives of systems”, suggests stormwater techniques which can form a system ofstormwater management. “Delay demands” calculates how much water that should be delayed after exploitation and “Pollution load” calculates the purification effect on polluted stormwater depending on choice of systems. The case study reveals that the support can contribute to better communication between concerned parties within procurement and that the best suited system of stormwater management for the case study area are systems that manage stormwater locally near the source of water.

En väl fungerande offentlig upphandling är avgörande för att klara de förändringar som vår omvärld står inför. Konkurrensen och effektiviteten inom bygg- och anläggningsbranschen beskrivs ofta som lägre än i andra branscher. Studier inom svensk byggbransch har därför lyft betydelsen av ökad effektivitet genom utveckling av teknik och kunskap i bygg- och anläggningsprojekt. Den offentliga upphandlingen i Sverige uppmäts till cirka 634 miljarder kronor per år vilket motsvarar en femtedel av Sveriges bruttonationalprodukt. En stor del av de bygg- och anläggningsarbeten som utförs i Sverige upphandlas av offentliga beställare vilket medför att de har möjlighet att påverka branschens utveckling. För att främja ett önskat beteende och drivkrafter hos leverantörer kan offentliga beställare använda leverantörsuppföljning samt ekonomiska incitament i upphandling. Studiens syfte har varit att öka förståelsen för hur incitament ska användas i upphandling för att främja effektivare leveranser och skapa drivkraft för leverantörer att utföra, och helst överträffa, det resultat som önskas av beställaren. För att uppnå ett trovärdigt resultat valdes metoden fallstudie. Trafikverket som är en renodlad beställarorganisation med en bred leverantörsbas använder leverantörsuppföljning och incitament i upphandlingar och ansågs därför som ett lämpligt företag att undersöka för att uppnå studiens syfte. För den kvalitativa datainsamlingen har åtta projekt med incitament studerats där totalt 20 stycken intervjuer genomförts. I respektive projekt, förutom i två, har inköparen, projektledaren och leverantören intervjuats för att få en objektiv bild för hur bonus som incitament fungerat i projekten. För att underlätta analysarbetet sammanfattades alla projekt och analysmetoden ”Pattern Matching” användes för att finna likheter och olikheter mellan de studerade projekteten. Utifrån resultat och analys har slutsatser kunnat dras om hur tidigare användning av bonus har fungerat följt av förbättringsförslag. Slutsatsen var att bonus bidragit till att projektet gått smidigare och att det ökade samarbetet men inte att själva slutprodukten förbättras. Det framgick även att arbetssättet för bonus varierat mycket mellan projekten och att kontinuerlig leverantörsuppföljning under projektets gång är viktigt och en kritisk faktor för att bonus ska fungera som incitament och för att främja leverantörsutveckling. Vidare var slutsatsen att incitamentmodellen och formeln för uträkning av incitament bör standardiseras och integreras i systemet för leverantörsuppföljning. Ytterligare en slutsats var att bedömningsgrunderna upplevs som otydliga i dagsläget och att det är svårt att göra en objektiv bedömning. I studien har förbättringsförslagen sammanfattas i tre huvudområden där det första utgjordes av att standardisera arbetssättet kring hur bonus används i projekten sett till aktiviteterna: benämningar, leverantörsuppföljning, fokusområden och bonusnivå. Rekommendationen var att införa riktlinjer att leverantörsuppföljningen bör ske kontinuerligt under projektets gång vid minst fyra tillfällen per år samt att inte alla fokusområden bör viktas lika högt utan ett fåtal områden bör väljas ut som är kritiska för projektet. De områden som har en högre vikt är de områden som leverantören fokuserat på och som sedan utgjort ett mervärde i projektet. Studien visade även att bonusens storlek är betydande där en höjd bonusnivå från dagens föreslogs för att leverantörerna ska se det som incitament. Nästa förbättringsförslag utgjordes av att integrera incitamentmodellen i leverantörsuppföljningssystemet UppLev vilket säkerställer att arbetet utförs på liknande sätt samt medför att leverantörer har lika förutsättningar oberoende vem genomför leverantörsuppföljningen. Tredje förbättringsförslaget var att förbättra bedömningsgrunderna utifrån fem områden vilka var subjektivitet, checklista, kontraktsenlig nivå samt att det ska vara möjligt för leverantören att uppnå högsta poäng vid bedömning.

The Swedish public procurement system is well regulated and developed and can also be very hard to understand. The public sector annually carries out public procurements to a large amount of money, and thus constitutes a large part of Sweden’s total GDP. The value of the purchases covered by the procurement acts was estimated at approximately SEK 782 billion in 2018. The purpose of public procurement is to guarantee competition on equal terms, contribute to the efficient use of society's resources and taxpayers' money, while promoting innovative solutions, and have environmental considerations in mind. The purpose of this paper is to examine what the procurement process looks like at one of Sweden's largest authorities, the Swedish Transport Administration (Trafikverket) and if improvements should be made. Questions about how tenders are received and evaluated, about what the market looks like, about what improvements that are desired and about what is good about the procurement process. These questions linked to a trust-based governing will be answered and discussed. The main conclusion that are made in this paper is that the Swedish procurement process require some improvements, but the hard thing is to decide what should be improved. My conclusion is that tender evaluation and the review process are areas that needs the most improvement from the empirical data that I have collected, but other areas came to discussion as well. A discussion regarding the trust-based governing is also included in the conclusion.

This study aims to identify, establish and discuss the potential problems associated with outsourcing military functions to private enterprises within the context of “grey-area” threats. This is of high relevance as essential parts of the Swedish armed forces (SAF) sea logistic chain are dependent on private shipping companies (PSC) as they do not possess these functions inhouse, and the “grey-area” in particular is a subject of great juridical uncertainty. By focusing on chartering and freighting outsourcing between PSCs and the SAF, the ambition is to identify certain risks, complications and difficulties for the operational capacity of the SAF, that may arise as a result of threatful situations within the grey-area.By conducting in-depth interviews with prominent personnel within both the SAF and PSCs, it has been possible to identify certain areas of complex issues and challenges necessary to address when entering into freighting agreements adequate for grey-area threats. In conclusion the study identified the following main problematic areas: ·      No guarantee from the state to ensure PSC assets when damaged by grey-area activity, puts increasing demand for good will between parties. This is problematic in the sense of becoming a normative relationship, and not substantial. ·      The SAF may find themselves in a disadvantageous position in terms of competences and resources when negotiating agreements.  ·      Lack of PSC involvement in defence planning leads to deficient understanding for SAF needs and demands. ·      PSCs as civilian corporations are more vulnerable to societal disturbances, which may lead to slow response in crisis-situations. ·      PSCs as a global industry risk (i) exploitation of free-market dynamics by antagonistic activity through foreign co-ownership and buyout, (ii) juridical limitations through PSCs using ships of foreign nations (flag), and (iii) shortage in manpower, as well as security threats to SAF interests may arise by PSCs using multinational crews. ·      Freighting between parties is a time-consuming process which may be problematic for quick response to grey-area threats.

Information Technology systems are in today's digitalized society taken for granted. Within the public sector there are, as in the private sector, a lot of digital systems that unfortunately are not entirely integrated into the municipality businesses. The systems are not coordinated with other systems that the workers interact with in their day-to-day activities. This has several effects such as unnecessary costs of licenses or support, not to mention wasted working hours. The purpose of digitalization to optimize businesses fails due to lack of control and structure in the systems used, what systems are acquired and for what purpose, and whether the systems are followed up and further worked on. To secure the integration of systems, requirement specifications and procurement processes need to be reviewed. There is also a need for investment to make sure the follow-up is done properly. Coordination, structure, and control is the answer to effectivizing and optimizing municipal activities using the possibilities enabled by digitalization. / Informationsteknologiska verksamhetssystem tas i dagens digitaliserade samhälle för givet. Inom den offentliga sektorn finns det, precis som i den privata, en hel del digitala system, som dessvärre inte är helt integrerade i verksamheterna. Systemen samspelar inte med andra system som medarbetare möter i vardagen. Detta följs av olika konsekvenser i form av onödiga kostnader av licenser eller support, för att inte tala om nedlagd arbetstid. Digitaliseringens syfte att optimera verksamheter fallerar på grund av att det finns en bristande kontroll och struktur på de system som finns i verksamheten, vilka system som köps in och till vad, samt huruvida systemen följs upp och arbetas vidare på. För att säkra systemintegrationen bör kravspecifikationer och upphandlingsprocessen ses över, samt lägga investeringsmedel på att uppföljningen blir gjord ordentligt. Samordning, struktur och kontroll är svaret för att effektivisera och optimera kommunala verksamheter med hjälp av digitaliseringens alla möjligheter.

Partnering is an increasingly common form of project in the construction industry. From its inception in the late 80's in the USA until today, the habit and knowledge are increasing about how to carry out an effective partnering project and what to look out for. Previous reports have been focused on what partnering is and thoroughly how it is works. This report is written together with Skanska Sverige ABs Orebro Office. The purpose is to investigate the major practical pros and cons, when you manage a partnering project instead of a regular one with a fixed price. The selected areas of interest are Finance, Stress, Accidents & Incidents, the problem-solving process and what kind of project is best applicable. Facts are mainly taken from interviewed employees at Skanska and relevant clients they have been in contact with.Finance is the most influential factor in which choice of contractor that gets the deal, in terms of fixed price projects. The sum for which the customer buys a contractor is including risk calculations and fee margins leading to the percentage margin can be quite high. It is up to the contractor to perform the work with the money which they have been bought. If the construction costs run high, the contractor still does not get paid more. If it costs less, the contractor saves more money than planned.In a partnering project, the contract sum is stated between the two parties and a reasonable percentage are generated as a fee for the contractor. The contractor earns this amount regardless of production cost. This can differentiate the total percentage of earnings, if it will be greater or less than expected. The incentive is to create as good a product as possible and at the same time reduce production costs. The arrangement is positive for both parties as a stable income comes to the contractor and the client is able to influence the project more. The benefits are greatest in larger, longer and more complex projects where the risk is greater.Stress generally decreases in partnering projects as it is based on creating one community and to helping each other. No conflicting discussions about whose fault it was but the focus is on how to solve the problem. This leads to an improved problem-solving process and an estimated reduction of Accidents & Incidents in the majority of individuals who are deeply familiar and accustomed to this type of partnering project.The financial incentive promotes a company that wants to increase the percentage of its earnings for its shareholders instead of those that focus on current sales and the money flow. It creates more satisfied customers who realize that the company is not wasteful of their money. This means that companies that are listed on the stock exchange market can possibly get better results from partnering.The conclusion is that the optimal projects for this type of cooperation are those with sales of more than 100 million SEK that last for a long time and have greater complexity. This is because smaller projects cannot use the systems which partnering has to offer because the project is already rounded off when the partnering is at its best. Partnering is a good, stable and secure form of cooperation for both client and contractor as it is a stable income for the contractor and that the client has a better opportunity to influence the project. This as well as the final cost for the client should be as low as possible.

Offentlig upphandling har stor betydelse i Sverige och inom området är det viktigt med priskonkurrens både för upphandlande myndigheter och leverantörer. Priskonkurrens medför att myndigheter sparar skattemedel och leverantörer ges möjlighet att konkurrera om kontrakt. Det är även viktigt att motverka osunda anbud i upphandlingar eftersom myndigheters trovärdighet och konkurrensen i branscher kan skadas om upphandlande myndigheter tilldelar kontrakt till leverantörer som lämnat osunda anbud. Sådana anbud kan exempelvis vara anbud från leverantörer som inte följer lagstiftning. Osunda anbud har försökts stävjas genom att upphandlande myndigheter styr leverantörers anbudspriser, vilket dock kan försämra priskonkurrensen mellan leverantörer. Syftet med uppsatsen är att fastställa hur myndigheter får styra leverantörers anbudspriser med golvpriser, takpriser och fasta priser. Därtill syftar uppsatsen till att fastställa om myndigheter bör tillåtas att styra anbudspriser för att motverka osunda anbud.  I uppsatsen framkommer att det inte går att ange exakt hur anbudspriser får styras även fast det kommit två domar från Högsta förvaltningsdomstolen avseende golvpriser och takpriser. Golvpriser med en bestämd nedre gräns torde dock alltid vara otillåtna. Takpriser med en bestämd övre gräns synes ofta vara tillåtna, men inte alltid. Huruvida golvpriser och takpriser som har en relativ utformning, innebärande att kraven avser förhållandet mellan olika poster i samma anbud, är tillåtna beror på hur kraven och upphandlingarna utformas. Det som är av avgörande betydelse vid bedömningen av om golvpriser och takpriser är tillåtna är huruvida kraven åsidosätter likabehandlingsprincipen genom att hindra priskonkurrensen mellan leverantörer. Vad som nu anförts gäller både när golvpriser och takpriser används som obligatoriska krav och när de används i utvärderingsmodeller. Golvpriser som endast uppställs som en rekommendation har en annan karaktär och synes generellt sett vara tillåtet, men i vissa fall kan användandet av en sådan rekommendation strida mot de allmänna principerna.  Att använda fasta priser och låta leverantörer endast konkurrera om kvalitet tillåts när det finns nationella bestämmelser om fastställande av priser. Huruvida fasta priser får användas i andra fall är dock inte helt klart, men troligtvis får inte fasta priser användas om inte nationella bestämmelser finns. Det finns skäl som talar både för och emot att myndigheter bör tillåtas att styra anbudspriser. Att inte tillåta styrning av anbudspriser synes dock utifrån ett rättsekonomiskt perspektiv medföra lägst kostnader, vilket kan tala för att myndigheter inte bör få styra anbudspriser. Med beaktande av att flera sätt att styra anbudspriser på är otillåtet och att tillåtligheten i hög grad avgörs i det enskilda fallet bör upphandlande myndigheter vara återhållsamma med att styra leverantörers anbudspriser.

Inledning: Det finns idag ett infrastrukturgap i Sverige som beror på att dagens planerade investeringar inte täcker framtidens behov. Eftersom resurserna inte räcker till ökar efterfrågan på att öka innovationsgraden i infrastrukturprojekten, vilket kan göras genom att styra upphandlingsprocessen. Tidigare forskning säger däremot att det finns risker med att tänka innovativt eftersom nackdelarna väger över fördelarna. Därmed avser studien att undersöka hur styrning av upphandlingsprocessen kan skapa innovation i infrastrukturprojekt.    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur den offentliga sektorn arbetar med styrning av upphandlingsprocessen för att skapa till innovation i infrastrukturprojekt samt att undersöka vilka hinder och barriärer som finns för innovation.    Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats och inslag av abduktion. En flerfallstudie tillämpas där det empiriska materialet inhämtas via semistrukturerade intervjuer från sju offentliga organisationer.     Slutsats: I fasen förbereda verkar det finnas störst möjlighet att påverka innovationsgraden vilket till stor del beror på att entreprenad- och upphandlingsform fastställs i denna fasen. Studiens resultat indikerar på att totalentreprenad och innovationsupphandling är de entreprenad- och upphandlingsformer som främja innovation i störst utsträckning. De drivkrafter för innovation som studien främst utvecklat och bidragit med är kunskapsöverföring, riskpremie, pilotprojektoch innovationskultur. Vidare har studien resulterat i att nya barriärer för innovation uppdagats vilka bland annat är erfarenhetsbrist, delgivning av företagshemligheter samt innovationsbegreppet. / Background and problem discussion: Today, there is an infrastructure gap in Sweden that is due to the fact that today's planned investments do not cover the needs of the future. As resources are insufficient, demand for increasing the degree of innovation in infrastructure projects is increasing, which can be done by controlling the procurement process. Previous research, on the other hand, says that there are risks of thinking innovatively where the disadvantages outweigh the benefits. We therefore intend to investigate how control of the procurement process affects innovation in infrastructure projects.   Purpose: The purpose of this study is to examine how the public sector works with the control of the procurement process in order to contribute to innovation in infrastructure projects and to explore the obstacles and barriers that are against innovation.   Method: The thesis is a qualitative study with a deductive approach that has elements of abduction. A multi-case study has been applied in which the empirical material has been obtained through semi-structured interviews from seven public organizations.   Conclusion: In the preparation phase, there seems to be the greatest opportunity to influence the degree of innovation, which is largely due to the fact that contracting and procurement forms are determined in this phase. The study's results indicate that contracted and innovation procurement are the forms of contracting and procurement that promote innovation to the greatest extent. The driving forces for innovation that the study mainly contributed to are knowledge transfer, risk premium, pilot project and innovation culture. Furthermore, the study has resulted in new barriers to innovation being discovered which include lack of experience, service of corporate secrets and the concept of innovation.

The demand for consultancy services has increased significantly since the companies began to shift from in-house staff to the purchasing of consulting services. The procurement of consul-tancy services can be considered among the most difficult service that goes to procure which means that it requires extensive knowledge of the purchaser to succeed in the process. In this report, I will examine how five public Swedish purchasers expressed their competence requirements regarding construction and design management ten years ago. I will also con-sider what type of skills they think are the most important today, and also see how the con-sultants' alleged expertise is examined. Finally, I will explain the five public purchasers thoughts on what might happen to their competence requirements in the nearest future. The report is structured in two parts where the first part is an analysis of the client's previous competence requirements. The second part consists of interviews with each individual client. The people that were interviewed all have extensive experience in project management, both from the private and public sectors. Conclusively, I will present what happened with their skills requirements over time and the likely reasons behind it, what forces that are behind changes in organizations, how the public purchasers follow up skill requirements and what they predict will happen to their skills requirements in the nearest future. / Efterfrågan på konsulttjänster har ökat avsevärt sedan många företag börjat köpa in dessa tjänster istället för att anställa egen personal. Att utnyttja konsulttjänster anses vara en av de svåraste tjänster som går att upphandla, vilket ställer krav på bred kompetens hos beställaren för att lyckas handla upp konsulter med rätt kompetens som matchar med projektens kom-plexitet. I den här rapporten undersöks hur fem svenska offentliga beställare uttryckte sin kompetens-kravsättning över bygg-och projekteringsledare tio år tillbaka i tiden. Det undersöks vilken typ av kompetens de riktar mest fokus på, samt hur konsulternas påstådda kompetens följs upp av de offentliga beställarna. Sammanfattningsvis kommer jag att redogöra för vad de fem offentliga beställarna tror kommer att hända med deras kompetenskrav inom den närmsta framtiden. I bakgrundskapitlet tillhandahålls en inblick i hur offentlig upphandling fungerar, där även konsulttjänsteupphandling och konsultföretagens affärsmodeller ser ut. Till grund för detta används faktorer bakom förändringar i organisationer, tillit mellan beställare och entre-prenör, hållbarhet i byggbranschen och outsourcing. Rapporten är uppbyggd i två delar, där ena delen utgörs av en analys av de offentliga bestäl-larnas tidigare kompetenskrav för åren 2005, 2010 och 2015. Den andra delen består av inter-vjuer med representanter från varje enskild beställare, samma fem beställare (Svenska bostä-der, Stockholms stad, Locum, Trafikverket och SL) som den tidigare delen baseras på. Perso-nerna som intervjuats har alla lång erfarenhet av projektledning, både från privat såväl som offentlig sektor. Slutligen presenteras hur kompetenskraven har utvecklats med tiden, tillsammans med tänk-bara faktorer som förklarar troliga anledningar till dess utveckling. Rapporten presenterar också vilka kompetenskrav som de offentliga beställarna ses som viktigast, hur de sköter granskningen av projektkonsulterna och vad de offentliga beställarna förutspår kommer att hända med sina kompetenskrav inom den närmsta framtiden.

Within the healthcare sector, large quantities of different materials and products are consumed on a daily basis. Recurrently growing awareness about humanity’s negative impacts on the environment have initiated for environmental aspects to be considered on several levels within the healthcare sector. Introducing environmental guidelines within procurement is one example of such an initiative. However, in order to take such aspects into consideration, availability of environmental information concerning the products to be procured is necessary. This thesis was conducted to evaluate and compare the environmental impacts, in a life cycle perspective, of a single-use and a multi-use surgical scrub suit. Accordingly, the main purpose has been to give the County Councils of Örebro and Uppsala decision support and thereby enable them to take environmental impact into account in future procurement of surgical scrub suits. The evaluation is based on certain environmental aspects, assessed to be relevant and of interest for the given case. To ensure a methodical structure and high credibility, this LCA has been conducted in accordance with the ISO 14040-standard. The studied products are two types of surgical scrub suits, one reusable for 100 uses, and one disposable. Besides the lifespan, the material composition of the two products differs. Results showed that that the reusable scrubs have considerably lower environmental impact within the studied categories. The main reason for this is the longer lifespan of the reusable garments, which results in substantially decreased environmental impacts per use within all phases of the lifecycle except usage. Further, the results indicated that farming/production of cotton and usage of fossil fuel-based energy are important contributing factors within a majority of the assessed environmental impact categories. Currently available alternatives exist, which could possibly substitute these factors, and thus decrease the total environmental burden of the garments substantially. / Varje dag konsumeras stora mängder material och produkter inom vårdsektorn. Samtidigt har den ständigt växande medvetenheten om mänsklighetens negativa påverkan på miljön medfört ett ökat hänsynstagande inom olika delar av vårdsektorn. Införande av riktlinjer för miljö-anpassad upphandling är ett exempel på ett sådant initiativ. Men för att kunna använda miljömässiga aspekter i upphandling är tillgången till miljödata för produkterna nödvändig. Denna uppsats utfördes för att ur ett livscykelperspektiv utreda och jämföra miljöpåverkan av två typer operationsarbetskläder, en engångs- och en flergångsmodell. Huvudsyftet med studien var att ge landstingen i Örebro och Uppsala län ett beslutsunderlag, och därmed underlätta för dem att ta hänsyn till miljöaspekter i framtida upphandlingar av operations-arbetskläder. Miljöbedömningen av plaggen är baserad på utvalda miljöpåverkanskategorier som bedömts som relevanta och av intresse för denna undersökning. För att försäkra en god metodologisk struktur och hög trovärdighet, har denna Livscykelanalys (LCA) utförts i enighet med riktlinjerna i ISO 14040-standarden. De studerade produkterna är två typer av operationsarbetskläder, en som kan återanvändas 100 gånger, och en för engångsbruk. Utöver plaggens livslängd skiljer även materialsamman-sättningen dem åt. Resultaten visade att de återanvändningsbara kläderna har betydligt lägre miljöpåverkan inom alla studerade kategorier.Den huvudsakliga orsaken till detta är flergångsplaggens betydligt längre livscykel, vilken resulterar i en avsevärd minskning i miljöpåverkan per användning inom alla dess livscykel-faser förutom användningen. Vidare indikerade resultaten att odling och tillverkning av bomull, samt användningen av energi från fossila bränslen, hör till viktiga bidragande faktorer till miljöpåverkan inom flertalet undersökta miljöpåverkanskategorier. Redan idag finns alternativ som skulle kunna ersätta dessa faktorer och därmed minska plaggens totala miljöbelastning avsevärt.