Upploppen under påsken 2022 visar på många sätt de politiska konfliktdimensioner som uppkommit i och med högerpopulismens intåg i politiken, och regeringens respons visar på en oförståelse inför den sociala antagonism som detta intåg grundar sig på. Studien undersöker hur regeringens, polisens och Ebba Buschs bemötande av upploppen liknar och skiljer sig från varandra och varför de tar den form de gör. Detta åstadkoms genom diskursanalyser av flera olika uttalanden från dessa aktörer, och analyseras genom ett diskursteoretiskt ramverk. För att förstå orsakerna bakom dessa olika förståelser av upploppen och relatera dessa till det politiska systemet används Chantal Mouffes teori om det politiska och liberal demokrati. Studien finner att både regeringen och polisen deltar i en diskurs som avpolitiserar upploppen som händelser och förstår dess deltagare som saknandes politisk agens, vilket sker genom artikulationen av upploppen som resultatet av sociala problem i regeringens fall och en reduktion till opolitisk kriminalitet i polisens. Därmed representerar de det Mouffe förstår som den liberaldemokratiska ståndpunkten där social antagonism inte kan erkännas utan politiken måste finna konsensus. Busch ger istället uttryck för en förståelse av upploppen som djupt politiska och dessutom ett hot mot hennes eget politiska projekt, de artikuleras här snarare som ett rivaliserande politiskt projekt centrerat kring islamism och kriminalitet.

This thesis aim to investigate the living conditions among marginalized habitants of suburbs in the Swedish welfare state. To approach an understanding of the complexity of marginalized urban areas, this thesis focus on studying the Stockholm suburb Husby in a context of the May riots 2013. The research method used is qualitative interviews with seven informants, who have a connection to the Husby area. The theories applied to the empirical material is Gösta Esping-Andersens theory on welfare state regimes and Loïc Wacquants theory on advanced marginality, also known as “The new urban poverty”. By observing the complexity of the Husby riots in a contextual aspect of the Swedish welfare state and the living situation in Husby, the analysis has shown that the Swedish welfare model is going through a changing process. This process means a shift from a social democratic welfare model towards a more liberal regime, with an increased privatization of public welfare and a focus on individual responsibility regarding the citizens own living conditions. Husby as an area is characterized by a low socioeconomic status, a high level of unemployment and poor school results. The growing market and the increasing focus on individual responsibility regarding decent living conditions, has excluded large groups of economically vulnerable habitants of Husby. Hereby, the welfare state has decreased its earlier caretaking of its citizens, and the changing welfare state has shaped a marginality in urban areas. / Denna studie syftar till att undersöka livsvillkoren bland marginaliserade förortsbor i den svenska välfärdsstaten. För att uppnå en förståelse av denna komplexitet, fokuserar arbetet på Stockholmsförorten Husby i en kontext av de upplopp som ägde rum i maj 2013. Undersökningsmetoden är kvalitativa intervjuer med sju informanter. Samtliga har en koppling till Husbyområdet. Teorierna som appliceras på det empiriska materialet är Gösta Esping-Andersens teori om välfärdsstatsregimer samt Loïc Wacquants teori om avancerad marginalisering, även kallad ”Den nya urbana fattigdomen”. Analysen visar att den svenska välfärden genomgår en förändring. Denna förändring innebär en transformering från en socialdemokratisk modell mot en liberal regim, med en ökad privatisering av allmän välfärd samt ett fokus på individens eget ansvar i fråga om dess levnadsstandard. Husbyområdet präglas av en låg socioekonomisk status, en hög nivå av arbetslöshet samt dåliga skolresultat. Den växande marknaden har exkluderat stora grupper av ekonomiskt utsatta invånare i Husby. Välfärdsstaten har därmed minskat sitt tidigare omhändertagande av medborgarna, och denna förändring har skapat och format en marginalisering i urbana områden.

Denna C-uppsats analyserar genom kvalitativt innehållsanalytiska metoder utvalda delar av BBC:s bevakning av upploppen i England i augusti 2011. Metodmodellen är egenkonstruerad, men använder element ur kritisk diskursanalys (CDA, Faircloughs tillämpningar), samt delar av de metodverktyg som tas upp i Selby och Cowderys metodhandbok How to Study Television. Materialet undersöks i fyra steg: konstruktion, kategori/genre, inverkan/agency samt diskursiv praktik/nyhetsvärdering. Teorin som tjänar som bas för undersökningen består av litteratur inom ämnesområdet journalistik och samhälle, med stor fokus på relationen dem sinsemellan. Uppsatsens syfte är att belysa hur social skiktning och rådande diskurser spelar in i representationen av olika samhällsgrupper i BBC:s nyhetsrapportering, med rapporteringen kring upploppen som exempel på hur representationen kan se ut. De centrala frågeställningar som uppsatsens analysdel ämnar besvara är hur individer från olika samhällsskikt tilldelas rätten att definiera upploppen, och hur denna tilldelning av definitionsrätt påverkar innehållet i nyhetsinslagen. Vissa avgränsningar görs för undersökningen. Då analysen görs på ett relativt litet urval bestående av tre nyhetsinslag (alla tre är intervjuer) görs i uppsatsen inga anspråk på att dra några slutsatser gällande rapporteringen kring upploppen i stort, eller kring BBC:s rapportering generellt. Från resultaten kan det konstateras att det finns stora skillnader i identitetskonstruktionen av de olika individerna i nyhetsinslagen, och att representation och tillåtelsen till definition av nyhetshändelsen skiljer sig tydligt mellan inslagen. En vit butiksinnehaverska i yngre medelåldern representeras med en stark positiv identitet, och får föra ut sitt budskap fritt och ostört. Hennes definition av händelserna och de inblandade människorna tillåts dominera inslaget totalt och därmed legitimeras. Övriga individer, två unga flickor och en svart journalist i övre medelåldern kommer inte i närheten av att på allvar få definiera händelserna, och representeras betydligt mer negativt och som svagare individer. Sammantaget kan det konstateras att det i materialet finns en grov skevhet och allvarliga skillnader i rätten att få definiera händelser i sin omvärld.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam – två känslor som är intimt förknippade med direkt våld. En central iaktagelse är att när människans möjligheter till gemenskap direkt eller strukturellt hämmas, skapas en sociopsykologisk miljö där riskerna för direkt våld intensifieras.

This study analyzed how mass media portrays specific groups of actors involved in burnings of the quran, more precisely, burners of the quran and demonstrators opposed to it. The study has compiled 18 digitally published news articles derived from four different news agencies. By using critical discourse analysis as a theoretical and methodological framework, the study has applied the three-dimensional model developed by Norman Fairclough to examine the empirical findings. Conducted analysis of the news articles resulted in the identification of three prevalent themes also referred to as discourses. Identified themes were as follows: “The normalization of violent riots”, “Collective culpability of demonstrators”, “The quranburners as victims and the process of victimization of the quranburners” Furthermore, an analysis of the identified themes was conducted. The mentioned themes were further analyzed with textual tools as provided by Fairclough, as well as two sociological theories as necessitated by Fairclough’s theory of critical discourse analysis. The theory of stigmatization and labeling theory were applied. The empirical findings suggest that violent riots are depicted as inevitable consequences, thus undergoing a process of normalization. Furthermore, the protesters present during the manifestations are generalized into specific social groups such as muslims or arabs. Burners of the quran were on the contrary depicted as victims in a vulnerable position. Lastly, a discussion is held regarding the possible repercussions the discourses may have on a societal level and their potential impact on the field of social work. / Denna studie analyserade hur massmedia porträtterar en specifik grupp av aktörer som är involverade i koranbränningar, nämligen, koranbrännare och demonstranter utifrån en kritisk diskursanalys. Studien har sammanställt 18 digitalt publicerade nyhetsartiklar från fyra olika nyhetsbyråer. Genom att använda kritisk diskursanalys som ett teoretiskt och metodiskt ramverk har studien tillämpat den tredimensionella modellen utvecklad av Norman Fairclough för att undersöka de empiriska resultaten av materialet. Genomförd analys av nyhetsartiklarna resulterade i identifierandet av tre förekommande teman, även refererade till som diskurser. Temana är följande: "Normaliseringen av våldsamma upplopp", "kollektiv skuldbeläggning av demonstranter", "Koranbrännarna som offer och viktimiseringsprocessen av koranbrännarna". Slutligen förs en analys av samtliga temana, nämligen "kampen mellan olika diskurser – hegemoni kontra antagonism". De nämnda temana analyserades vidare med diskursiva verktyg som tillhandahålls av Faircloughs tredimensionella modell och två sociologiska teorier som nödvändiggjordes av Faircloughs teori om kritisk diskursanalys, nämligen stigmatiseringsteorin och stämplingsteorin. Det empiriska resultatet tyder på att våldsamma upplopp framställs som oundvikliga konsekvenser och genomgår därmed en normaliseringsprocess. Vidare generaliseras demonstranterna under manifestationerna till specifika sociala grupper som muslimer eller araber. Koranbrännarna avbildades i kontrast som offer i en utsatt position. Slutligen diskuteras de möjliga konsekvenserna diskurserna kan få på samhällsnivå och deras potentiella inverkan på det sociala arbetets domän.

Under påsken år 2022 eskalerade ett antal allmänna sammankomster på olika platser i Sverige till våldsamma upplopp med allvarliga konsekvenser. Händelserna har fått stor medial uppmärksamhet och en av städerna där upploppen skedde var Örebro. Forskning har visat att polisens arbete spelar en avgörande roll för uppkomst samt utveckling av upplopp och är därmed av intresse att studera. Föreliggande kvalitativa studie har syftat till att undersöka polisers upplevelser och erfarenheter av de arbetsmetoder som verksamheten använde under påskupploppet i Örebro, där ett stort fokus har lagts på den särskilda polistaktiken. Detta har uppnåtts genom fem semistrukturerade intervjuer med poliser som var inblandade i och/eller har goda kunskaper om arbetet med påskupploppet i Örebro. Ett teoretiskt ramverk användes som stöd vid analys av det insamlade materialet. Detta bestod av Flashpointmodellen (Flashpoints model of public disorder) och Newburns relativt nya förklaringsmodell för upplopp (The life cycle model for the analysis of riots). Av resultatet framgick en gemensam upplevelse av svårigheter att förbereda sig inför påskupploppet, som främst berodde på att händelsen var oförutsägbar och att tiden till förberedelser var bristande. Den särskilda polistaktiken som metod under upplopp upplevs av respondenterna som god, men implementeringen av denna brast. Detta var en följd av resurs- och kompetensbrist, men även fysiska förutsättningar på plats. Efter händelsen har ett omfattande utvecklingsarbete genomförts och metoden är idag fullt implementerad i region Bergslagen. Resultaten av studien förhåller sig väl till tidigare forskning och det teoretiska ramverket. / During Easter in 2022, a number of public gatherings in various locations in Sweden escalated into violent riots with serious consequences. The events have received a lot of attention in the media and Örebro was one of the cities where the riots took place. Research has shown that the work of the police plays a crucial role in the occurrence and development of riots and is therefore of interest to study. The current qualitative study has aimed to investigate police officers' experiences of the working methods that the authority used during the Easter riot in Örebro, where a large focus has been placed on the Special Police Tactics. This has been achieved through five semi-structured interviews with police officers who were involved in and/or have good knowledge of the work with the Easter riot in Örebro. A theoretical framework was used to support the analysis of the collected material. This consisted of the Flashpoint model of public disorder and Newburn's relatively new explanation model for riots (The life cycle model for the analysis of riots). The results revealed a common experience of difficulties in preparing for the Easter riot, which was mainly due to the fact that the event was unpredictable and that the time for preparation was insufficient. The Special Police Tactics as a method during riots are perceived by the respondents as good, but the implementation of this failed. This was a consequence of a lack of resources and skills, but also physical conditions on site. After the incident, extensive work with developmenting the working method was carried out, and the method is today fully implemented in the Bergslagen region. The results of the study relates well to previous research and the theoretical framework.