Syftet med vår studie är att få en djupare förståelse kring vad som ligger till grund för föräldrarnas val av en I Ur & Skur-förskola. Vi undersöker vilka föreställningar och idéer om relationen mellan barn, utveckling och natur som finns hos föräldrarna. Vår utgångspunkt till denna studie är att dessa föreställningar och idéer påverkar utformningen av verksamheter och präglar vilken barnomsorg som är aktuell idag. I vårt teoretiska ramverk har vi använt oss av det sociokulturella perspektivet där John Dewey, Lev Vygoskij och Friedrich Fröbel är tre centrala teoretiker. Det teoretiska ramverket tillsammans med begrepp och tidigare forskning hjälper oss att analysera vårt empiriska material. För att uppnå vårt syfte samlade vi in empiri genom att intervjua sju föräldrar på en I Ur och Skur-förskola. Analysen av empirin resulterade i tre övergripande teman, den hälsosamma naturen, naturens pedagogik och barnets natur. Analysen genomfördes med hjälp av vårt teoretiska ramverk och den tidigare forskning vi studerat kring ämnet. Slutsatsen av studien är att betydelsen för föräldrars val av I Ur och Skur-förskola är föreställningar om naturens positiva effekter på barnets välmående samt att naturen ses som en pedagogisk lärmiljö. Det finns även föreställningar om naturen som god i den bemärkelse att naturen ses som fridfull och bekymmerslös. Denna syn blir problematisk då uppfattningen att sociala förutsättningar får mindre betydelse i naturen vilket i sin tur kan leda till en omedvetenhet kring genus, klasstillhörighet, etnicitet etcetera.

Taket är trädkronans grenar som sträcker sig mot ljuset vilket också ackompanjeras av lövverket på våren eller snön på vintern. Jorden, rötterna, löven och bergsknallen är golvet. Däremellan tar ett nytt lager arkitektur form genom att förstärka rummen som redan finns och möjliggöra en verksamhet där barnen spenderar sex månader om året utomhus. Pedagogiken verkar för att barnet ska känna sig trygg i skogen och i sitt närområde, därigenom värna om dem och känna sig delaktig för att få kraft att bevara eller förändra. Växa upp och bli en demokratisk medborgare. / The roof is the branches of the tree crown that reaches to the light, covered in foliage in the spring or snow in the winter. The soil, the roots and the leaves makes the floor. In between, a new layer of architecture takes form by strengthening the existing rooms and enabling an activity where the children spend six months a year outdoors. The pedagogy makes the child feel safe in the woods and in the nearby area, thereby protecting them and making them feel involved to gain strength to preserve or to change. Grow up and become a democratic citizen.

Sweden is currently a country in which a large amount of children’s time has changed to be spent within institutions, for small children these institutions are preschools. These are places where notions are created regarding what children are, what’s good for children, what’s normal and desirable regarding children. The purpose of this study has been to decipher what’s considered desirable and what notions or ideas regarding children are prevalent in preschools with an I Ur och Skur profile. Preschools with this profile are characterized by a focus on spending time outside all year round and learning by experiencing. An analysis of the homepage of Friluftsfrämjandet has been made, a site representative of I Ur och Skur, in order to discover what notions regarding children could be found and what they meant. The results were that the children of I Ur och Skur are viewed as competent, natural beings and that outdoor learning is seen as very beneficial to children. Notions regarding children spending time outside were that it corresponded to children’s natural ways. It’s seen as good for the children right here and now and it’s thought to lead to that the children when grown up would be knowledgeable in environmental issues and that they would have developed an interest in outdoor activities and the health benefits of it. The focus on nature and being a part of it should aid the children in distancing themselves from what’s seen as corrupt in modern society and effect of it which are seen as bad for children. A great trust seems to be placed in children’s competence and their competence is viewed in relation to the focus on the outdoor activities. It is seen as desirable that the children are active and knowledgeable in the outdoors, that they display an interest in learning in nature and carry their acquired values into their adult life. Nature and children’s relations to the outdoors hold a great cultural meaning in Sweden and that reflects on the preschools of Sweden, especially those with an I Ur och Skur profile.

Titel: Ska vi leka Pokémon eller ska vi hoppa i lövhögar?Författare: Martina Blom och Martina OlssonStudien belyser problemen kring den fria uteleken på förskolan. Den fria utelekenssyfte och innehåll kan variera stort beroende på vilken förskola som betraktas.antagande som görs i denna studie är att personalen på förskolorna har olikautevistelsens betydelse och att gårdarnas miljö ser annorlunda ut.Syftet med studien var att ta reda på om det fanns några skillnader/likheterbarns fria utelek på en traditionell förskola och på en I Ur och Skur förskola.undersöktes vilka lekar barnen på de två förskolorna lekte och var inspirationenlekarna kom ifrån. Studien tar även upp huruvida barnens fria utelek skiljer sig beroendepå om barnen har tillgång till leksaker eller naturmaterial i sin lek, samt vilkaleksakerna/naturmaterialet fick. Vilka roller pojkar respektive flickor tog i den friaär något annat som studeras i undersökningen.De som deltagit i undersökningen var fyra förskollärare, två från respektivesamt sammanlagt 31 barn. Empirin till studien fick vi fram genom observationerbarnen samt genom intervjuer med de fyra förskollärarna.Resultatet i undersökningen blev att det inte skiljde sig så mycket i barnen friamellan de två förskolorna. Det som skiljde sig var att på den traditionella förskolanbarnen många lekar som var inspirerade av massmedia t.ex. Pokémon och Scooby-medan barnen på I Ur och Skur förskolan sällan lekte sådana lekar. Derasinspirerades främst av miljön runtomkring dem, t.ex. lekar med löv och lekar därklättrade i träd. På båda förskolorna förekom det att barnen omvandladeleksaker/naturmaterial så att de bättre skulle passa in i deras lekar. Det varleksaker som barnen på den traditionella förskolan omvandlade. Däremotnaturmaterial som barnen på I Ur och Skur förskolan oftast omvandlade.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarna på en skola med utomhuspedagogik arbetar för att nå kursplansmålen i de naturorienterade ämnena. De frågeställningar vi utgått från lyder: Hur arbetar lärarna på I Ur och Skur skolan för att nå kursplansmålen i de naturorienterade ämnena? Hur anser lärarna att undervisningens olika lärandemiljöer påverkar elevernas förståelse? Undersökningen gjordes på en i Ur och Skur skola i Sverige där vi gjorde kvalitativa intervjuer med alla lärarna. Resultatet visar att lärarna på skolan är mycket samspelta och kunniga om hur utomhusundervisning bör bedrivas och varför. Resultatet visar även att lärarna är medvetna om hur olika lärandemiljöer påverkar vad eleverna lär sig.

Larsson, Karin & Werner Olsson, Kristina, (2005). Flexibelt lärande, framgångsfaktorer ur ett elevperspektiv. (Flexible learning, success factors from a pupils perspective). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med följande examensarbete är att ta del av elevers tankar när det gäller flexibla studier på Komvux och därigenom försöka belysa vilka faktorer som är viktiga för att eleverna ska lyckas med sina studier samt fullfölja dem enligt plan. För att kunna hitta dessa faktorer har en kvalitativ undersökning gjorts där intervjuer har gjorts med elever som studerar och har studerat i s.k. studieverkstad. En översikt av tidigare publicerat material och forskning på området redovisas även och knyts därefter samman med resultatet från undersökningen i en diskussion.Undersökningen visar att framgångsfaktorerna består av många olika delar, som i sin tur påverkar varandra. Dessa delar är bl a den enskilda elevens syfte med studierna, elevens motivation, deras självdisciplin, studieteknik samt tidigare studievana. Andra delar som påverkar elevernas studieresultat är handledning, studiematerial samt den fysiska miljön såväl som den virtuella miljön. Eleverna menar att framgång beror mycket på dem själva och vilka prioriteringar den enskilda eleven gör. Skolans förmåga att stötta och hjälpa till har stor betydelse. Det innebär att vid flexibelt lärande krävs större individualisering och anpassning till elevens förutsättningar än vid traditionellt. Studiematerial måste vara enkelt och tydligt, kommunikationen handledare och elev har stor betydelse och sker till stora delar med hjälp av dator.

Hallgren, Emma & Ottosson, Ann (2008). Interaktion - En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog.(Interaction - A comparative study between “I Ur och Skur” and traditional pre-schools, concerning the interaction between child and pedagogue.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.I vår studie har vi undersökt eventuella skillnader i mötet mellan pedagoger och barn i traditionell respektive utomhuspedagogisk förskoleverksamhet, I Ur och Skur. Vi ville lyfta fram de eventuella skillnader som finns för att förstå om och hur verksamhetens form påverkar mötet mellan pedagoger och barn och i vilken mån barnens behov och intressen tas till vara i verksamheten. Genom vår studie vill vi även lyfta fram den eventuella betydelsen av olika verksamhetsformer för tanken om en verksamhet för alla. Studien bestod av observationer och uppföljande intervjuer med ett urval av pedagoger. Resultaten visar på fler likheter än skillnader i verksamheterna. De skillnader som framkommer är att det inom I Ur och Skur verksamheterna sker färre avbrott och att mer dialog förs. I de traditionella verksamheterna förekommer mer beröm och bekräftelse av barnen.

I denna kvalitativa studie undersöks det hur pedagoger kan använda Utbildningsradions (UR) som ären gratistjänst i lärande syfte. Vi har intervjuat pedagoger i vilken utsträckning de har fått stöd av UR:s utbud i matematik för att kunna stötta barnen och få mer förståelse för matematik genom digitala verktyg eller de hinder som kan uppstå i barnens matematiska lärande. Vi vill också synliggöra pedagogernas ursprungliga kompetens i matematik och digitalisering för att få en bredare förståelse om pedagoger blir säkrare i deras undervisning och om de har fått tillräckligt med handledning i det här två ämnen. För att undersöka detta tog vi hjälp av den socialsemiotiska teorin och en tematisk analys för att kunna komma fram till studiens resultat. Resultatet visade att UR:s utbud i matematik kan ha en gynnsam inverkan på barns lärande i matematik när pedagoger organiserar varierad matematikundervisning. Sålunda att barnen får ta del av både UR:s utbud och vanlig matematikundervisning för att kunna få en större begreppsuppfattning i matematik. För om pedagogers syn på matematik är negativ kan det till följd utav detta påverka barnens lärande ogynnsamt och bli ett hinder för barnen om de endast får likadan undervisning utan variation. Det visade sig att om pedagogerna hade fått tillräckligt med undervisning i matematik och handledning i digitalisering förenklades arbetet ute på förskolorna.

I denna kvalitativa studie undersöks det hur pedagoger kan använda Utbildningsradions (UR) som är en gratistjänst i lärande syfte. Vi har intervjuat pedagoger i vilken utsträckning de har fått stöd av UR:s utbud i matematik för att kunna stötta barnen och få mer förståelse för matematik genom digitala verktyg eller de hinder som kan uppstå i barnens matematiska lärande. Vi vill också synliggöra pedagogernas ursprungliga kompetens i matematik och digitalisering för att få en bredare förståelse om pedagoger blir säkrare i deras undervisning och om de har fått tillräckligt med handledning i det här två ämnen. För att undersöka detta tog vi hjälp av den socialsemiotiska teorin och en tematisk analys för att kunna komma fram till studiens resultat. Resultatet visade att UR:s utbud i matematik kan ha en gynnsam inverkan på barns lärande i matematik när pedagoger organiserar varierad matematikundervisning. Sålunda att barnen får ta del av både UR:s utbud och vanlig matematikundervisning för att kunna få en större begreppsuppfattning i matematik. För om pedagogers syn på matematik är negativ kan det till följd utav detta påverka barnens lärande ogynnsamt och bli ett hinder för barnen om de endast får likadan undervisning utan variation. Det visade sig att om pedagogerna hade fått tillräckligt med undervisning i matematik och handledning i digitalisering förenklades arbetet ute på förskolorna.

Denna studie är en kvalitativ forskningsansats som berör utomhusleken på en Ur och Skur verksamhet. Syftet med studien är att undersöka vad förskolepersonalen berättar om utomhusleken och hur den framstår på en Ur och Skur förskola. Datainsamlingsmetoderna är observationer med fältanteckningar och observerande samtal med tre förskollärare. Under en dag på samma Ur och Skur förskola. Resultatet visar att utomhusleken oftast sker spontant med hela barngruppen på förskolan. I barns utomhuslek kan vuxna träda in och berika genom att tillföra material, begrepp och att ställa frågor. I studien kom vi fram till att det är i utomhusvistelsen med den fysiska utomhusleken barnen upplever en meningsfull händelse på just denna Ur och Skur förskola.