There are increased ‘calls to reconnect humanity with the biosphere’ to respond to the current environmental crisis. The formative potential of nature experiences for individual’s development of connectedness with nature therefore requires attention. Specifically, connecting children with nature through nature experiences could be a leverage point for sustainable development. This thesis explores the temporal dimension of nature experiences, i.e. nature routines, for young children from a socialecological systems perspective. The views of experienced pedagogues in Swedish outdoors preschools are addressed. The results show that affective connectedness with nature develops in four general phases: being comfortable in nature, enjoy being in nature, caring for nature and oneness with nature, while experiential and cognitive connectedness with nature develop gradually. There is a progression in the pedagogically designed nature routines during the time at the preschool, as pedagogues facilitate relevant learning situations in nature to support the on-going development of children’s connectedness with nature. Nature routines are understood as generating enculturation on how to be and behave in nature. Furthermore, pedagogues’ functional classification of nature places highlights the pedagogical values of varying natural environments and biotopes near the preschool. Implications for urban planning could therefore be investigated further. Future research could also address the relevance of nature routines and the phases of affective connectedness with nature for other age groups.

In this case study, the Swedish artbook Ur Varselklotet along with its English direct translation Tales from The Loop and the indirectly translated Japanese version za・rūpu will be examined and compared. This study will be analysing the different translations to see how certain Swedish words from the source text were affected by first being translated into English and then being translated again from the English translation into Japanese. The goal is to better understand what changes may occur during an indirect translation that would impact how the world of the book is presented to the reader. This study concludes that while the characterisation of these words and sentences in the Japanese text shows that they were influenced by how their translation in the mediating text, it is also clear that one cases study is not enough evidence to make any general statements on how the pivot language affects the final target text when used in an indirect translation process.

No description available.

Birka är en av de äldsta fornlämningar som upptäckts i Sverige, och har gett historiker möjlighet att få en tydligare bild av hur det var att leva i en bosättning som har haft funktionen att vara en central punkt för handel under den tid då människor valt att kalla det sin hemvist. Denna inblick i historien är vad som hjälpt till att forma en besöksnäring vid denna destination som har haft som målsättning att utbilda människor om dess historia. De kulturella och historiska resurserna vid platsen har värdesatts av bland annat UNESCO, som utnämnt Birka till ett världsarv.  Det har även lett till att aktörerna bakom Birka har bytt ansvarsroller med tiden. Under senare tid så har även Riksantikvarieämbetet som aktör lämnat över ansvaret för Birka till andra aktörer inom den offentliga sektorn. Vår fallstudie kommer därför att fokusera på att titta närmare på Birka och de aktörer som ansvarar för destinationen, för att få en bild av hur destinationen marknadsförs och om detta sker enligt en tematisering som går att finna, samt om den tar hjälp av destinationens status som världsarv. Vidare visar majoriteten av forskningen att det saknas en tydlig planering för hur världsarven i Sverige ska behandlas, som alla de svenska världsarven kan använda sig av vid planering kring ett världsarv.

Work-life balance är ett väldigt aktuellt ämne eftersom organisationers arbetssätt ser annorlunda ut idag än vad det gjorde förut. Vi ville därför med denna studie undersöka olika definitioner av work-life balance och dess påverkande faktorer hos individer. Då jämställdhetsfrågan är en pågående debatt, valde vi att även undersöka denna studie ur ett genusperspektiv. Då vi under tidigare kurs läst om ämnet work-life balance där forskning visade att kvinnor har det svårare att finna sin balans, uppstod ett intresse från oss författare. Vi upplevde att tidigare forskning kring work-life balance ofta talade om att finna balans, men i vår studie valde vi att utgå från att balans är något som individen skapar. Syftet med studien blev således att utveckla en förståelse för hur WLB skapas och hanteras i en organisation. Där vi ville undersöka detta ur ett genusperspektiv. Där vår strävan var att belysa betydelsen av arbetsgivarens sätt att hantera arbetstagarnas work-life balance på ett meningsfullt sätt, både i nutid och dess framtid. För att få en djupare bild av hur man hanterar work-life balance valde vi att fokusera på en avdelning i en organisation. Semi-strukturerade intervjuer gav oss möjligheten att ta del av respondenternas upplevelser och erfarenheter kring hur organisationen hanterar work-life balance. Vi fann då att organisationen använde sig av olika verktyg och strategier för att främja work-life balance. Samt att organisationen visade en medvetenhet gällande att gränsdragning är individuell, vilket påvisades både i teori och empiri.

SAMMANFATTNING Datum:   2023-05-31 Nivå:           Kandidat i Företagsekonomi, 15 hp Institution:  Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare:  Ninos Ani  Moses Sahyoun             Titel:   Aggressiva skatteplaneringens påverkan och syn på  samhället ur ett företagsperspektiv Handledare:  Leanne Johnstone Nyckelord:  Aggressiv skatteplanering, skatteplanering, etik samt moral ur ett skatteperspektiv Forskningsfråga/or: Hur påverkas företag av att aggressiv skatteplanering  sker i samhället och vad är deras syn på detta? Syfte:   Syftet med undersökningen är att förstå mer om företags perspektivet     kring aggressiv skatteplanering. Studien ämnar att bidra till den begränsade diskussionen kring om aggressiv skatteplanering är  etiskt korrekt.  Metod:   Studien använder kvalitativ metodik med hjälp av en induktiv ansats. Studien  använder sig av semistrukturerade intervjuer. Induktiv ansats ger möjlighet till  att samla in data och analysera det för att upptäcka samband, samt ta en slutsats med hjälp av teori.  Slutsats:  Studien visar att företag gör det som krävs för att överleva även om det innebär aggressiv skatteplanering. Majoriteten anser aggressiv skatteplanering vara etiskt korrekt men påverkar intressenter negativt. Det framgår att de flesta är enade om att en lägre skattesats kan medföra en  lägre procentsats av aggressiv skatteplanering. / ABSTRACT Date:   2023-05-31 Level:   Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution:  School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:  Ninos Ani   Moses Sahyoun    Title:   The impact and view of aggressive tax planning     on society from a corporate perspective Supervisor:  Leanne Johnstone Keywords:  Aggressive tax planning, tax planning, ethics and morality from a tax perspective Research questions How are companies affected by aggressive tax planning in society and what is  their view on this? Purpose:  The purpose of the study is to gain a better understanding of the corporate perspective on aggressive tax planning. The study aims to contribute to the limited discussion on whether aggressive tax planning is ethically correct. Method:  The study uses qualitative methodology with an inductive approach. Inductive  approach allows for collecting data and analyzing it to discover connections and  draw conclusions with the help of theory. Conclusion:  The study reveals that companies do what is necessary to survive, even  if it involves aggressive tax planning. The majority consider aggressive  tax planning to be ethically acceptable but acknowledge its negative impact on stakeholders. It is evident that most agree that a lower tax rate can lead  to a lower percentage of aggressive tax planning.

Syftet med denna studie är att utifrån ett normkritiskt perspektiv undersöka hur barnböcker skriver fram etnicitet och hur pedagoger väljer barnböcker till förskolans barngrupper. Frågeställningarna i studien är: Hur framställs och representeras etniciteter i ofta lånade barnböcker? Hur beskriver förskolepedagoger bokens betydelse i förskola? Och hur väljs och formas förskolans bokutbud? Den teoretiska utgångspunkten som används i denna studie är normkritiskt perspektiv. Empiri har samlats in genom ofta lånade bilderböcker och intervjuer med fem pedagoger. Analysen av barnböckerna och pedagogintervjuerna kompletterar varandra och ger ett fullständigt svar på frågeställningen. Resultatet av denna studie när det kommer till barnböcker i förskolan är att vithetsnormen dominerar och att det är begränsat med representation av etnicitet som är positiv. Pedagogerna pratar om att de vill ha ett brett och stort utbud av böcker som barnen har till sitt förfogande. De går in lite på att de vill ha böcker med normer i och olika områden, vilket kan tyda på tema eller ämnen av olika slag, men pedagogerna var lite vaga om vad områden betydde. Pedagogerna i intervjuerna tar upp att i barnböckerna kan barnen spegla sig i till exempel kulturer som visar traditioner, att personer är olika och att alla personer inte hanterar situationer eller saker på samma sätt. Genom att se dessa olika sätt kan barnen få en uppfattning om att det är normalt att det görs på olika sätt. Vår slutsats är, när det kommer till representationen av etnicitet i bilderböckerna, att det handlar om vithetsnormen. Det handlar om att vithetsnormen fortfarande oftast dominerar i bilderböckerna. Det finns fortfarande böcker som ger en negativ representation av etnicitet  och kommer kanske alltid att finnas vilket är tragiskt eftersom alla är lika mycket värda.

AbstractAndersson, L & Nilsson, T (2009). En studie om miljöns betydelse för lek i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaDetta examensarbete handlar om miljöns betydelse för lek i förskolan. Vi har haft två förskolor med olika pedagogiska riktningar som utgångspunkt i vårt arbete. Dessa båda riktningar är Montessoripedagogik samt I Ur och Skur- pedagogik. Syftet med vår studie har varit att jämföra barns lekmiljöer, ta reda på likheter och olikheter i barnens lekar i dessa olika pedagogiska riktningar och deras miljöer. Huvudfrågorna som vi har utgått ifrån i vårt arbete är: Hur ser inomhus respektive utomhusmiljön ut i de olika verksamheterna? Vad har pedagogerna för uppfattning om miljöns betydelse/påverkan i barns lek? Finns det någon skillnad på inom/utomhus miljön mellan förskolor med olika pedagogiska riktningar? Vilka olika upplevelser kring leken har barnen i de olika pedagogiska miljöerna? De metoder som vi har använt oss av för att besvara våra frågeställningar har varit observationer både inomhus och utomhus samt intervjuer med pedagoger och barn. Våra teoretiska utgångspunkter har varit andra forskares syn på lek samt de olika pedagogiska riktningarnas syn på lek och innebörden i deras riktningar. Vårt resultat pekar på att vi sett tydliga skillnader i de olika pedagogiska miljöerna och på barnens lekar. Montessoripedagogiken likställer ordet arbete med lek, vilket har visat sig i vår undersökning inte var likvärdigt för barnen. För barnen på I Ur och Skur- förskolan var skillnaden på ordet lek och ordet arbete stor. I intervjuerna med barnen på Montessori förskolan visste barnen inte helt säkert vad de skulle svara då de fick frågan om lek, men när vi formulerade om oss till arbete, förstod de bättre.Nyckelord: Lek, miljöpåverkan, likheter, skillnader, I Ur och Skur, Montessori

Vi har i vår studie undersökt på vilket sätt utemiljön kan bidra till barns språkutveckling. Våra frågeställningar är följande: Vilka språkutvecklande situationer blir synliga i den dagliga verksamheten på de två förskolorna? Hur ser pedagogerna på utemiljön som språkutvecklande miljö? Studien är en kvalitativ undersökning som baseras på intervjuer och observationer. Vi har huvudsakligen utgått från utvecklingspsykologen Lev Vygotskijsoch språkforskaren Rigmor Lindös teorier om språkutveckling samt Owe Dahlgrens ochAnders Szczepanskis tankar om utomhuspedagogik. Urvalet är två förskolor, varav en uteförskola och en I Ur och Skurförskola. Vi genomförde två intervjuer och två observationer på uteförskolan och en intervju och en observation på I Ur ochSkurförskolan. Våra slutsatser är att utemiljön har vad som krävs för att fungera som en god språkutvecklande miljö men vi har också funnit att det finns en del faktorer som kan utgöra hinder för vissa barn.

Syftet med denna undersökning är att se hur de verksamma pedagogerna i en " I Ur och skur" - förskola tänker och resonerar om sitt förhållningssätt och arbete med " I Ur och Skur" pedagogiken. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar som lyder: Vilken syn har pedagogerna om "I Ur och Skur" pedagogiken? Hur ser pedagogerna på lärandet genom utomhuspedagogiken? Vilka fördelar och nackdelar ser pedagogerna med lärandet utomhus? Undersökningen gjordes på tre " I Ur och Skur" - förskolor i södra Sverige där vi gjorde kvalitativa intervjuer med sex verksamma pedagoger. Resultatet visar att genom att vistas ute i naturen stora delar av dagen lär sig barnen sig grunderna till ett medvetet natur och miljötänk och ett ekologiskt förhållningssätt genom att samspela med allt levande såsom växter och djur. Lärandet blir mer konkret och upplevelsebaserat i naturen eftersom alla våra sinnen involveras som bidrar till ett upplevelsebaserat lärande. Naturen erbjuder ett oändligt och ett variationsrikt naturmaterial som utvecklar barnens fantasi och kreativitet. Resultatet visar också att barnen blir friskare, rörligare och mer motståndskraftigare genom att vistas ute i naturen och att deras koncentration förbättras.