The purpose of the survey was to find out how early childhood teachers work with the curriculum of I Ur och Skur with children between 1-3 years in the forest and how such educators are using the outdoor pedagogy in the forest environment in preschool. In order to answer the study's aim and objectives interviews were performed with six teachers in I Ur och Skur kindergartens. What emerged from this study is that forest excursions are a central part of the curriculum and is seen as their educational place. The teachers are working to create a feeling of security among the youngest children of enjoying the woods and also to raise an interest in the children. Natural materials are used during the forest stay and no other toys or materials. The results reveal that educators work to get the smallest children to use and develop their imagination at play and at the same time they are involved with the children in their discovery of the woods. With the smallest children in kindergarten it involves being on the level of children and as a teacher to have the flexibility to change the forest stay environment if needed.

I Ur och Skur preschools base their teaching on outdoor activities and all educators are called leaders, disregarding their educational background. The purpose of this study is to find out how the leaders of six I Ur och Skur preschools are working, specifically with the written language, in the outdoors environment. The study discusses the concept of literacy, methods leaders use and the advantages and disadvantages they experience with outdoors education and the thoughts they have about outdoor activities. The basis for this study is the objective pursued in the curriculum: "preschools should strive to ensure that children develop an interest in written language and an understanding of symbols and their communicative functions". Respondents have also been asked what outdoors education means to them on a personal level. To achieve my research results five qualitative interviews, with room for follow-up questions, were conducted. One of the respondents felt that she lacked time but still wanted to participate and doing so by answering questions by email. A total of six interviews were conducted, transcribed and analyzed. All respondents in this study are active leaders in I Ur och Skur preschools in a major city in Sweden. The results of the six interviews from the leaders show how they work with written language activities for children outdoors. The methods used seem quite similar between the various preschools. The leaders exploit the opportunities that are given, e.g. they write in the snow with watercolors or draw in the sand with sticks. They also read books outdoors for the children. The advantage, according to respondents, is that the material never ends, it is possible to write with almost anything. Possible disadvantages are bad weather conditions or too much background noise that may distract the children at times when they need to concentrate.

Vårt val av ämne grundar sig på att vi ville undersöka vilka olika arbetssätt inom läs- och skrivinlärning samt lärmiljöer som sexåringarna möter när de börjar i förskoleklass. Då vi tidigare i vår utbildning stött på och intresserat oss för utomhuspedagogiken så ville vi se om arbetssätt med läs- och skrivinlärning eller lärmiljöer skiljer åt mellan traditionell förskoleklass och förskoleklass med I Ur och Skur-inriktning. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med intervjuer och observationer i fyra förskoleklasser, två I Ur och Skur samt två traditionella förskoleklasser. Det som framkommit i vår undersökning är att arbetssätten inte skiljer sig åt beroende på om det är en traditionell eller I Ur och Skur-förskoleklass. De skillnader som vi sett beror snarare på lokala arbetsplaner och läraren/lärarna. Däremot är en slutsats att lärandemiljöerna skiljer åt mellan traditionell och I Ur och Skur-förskoleklass. I de traditionella är det mer skollikt och den pedagogiska verksamheten är förlagd inomhus. De vistas utomhus vid raster och vid enstaka tillfällen varje termin. I Ur och Skur däremot förlägger aktiviteter både ute och inne och kan lika gärna tänka sig att ta med materialet ut. Dessutom har förskoleklasserna I Ur och Skur högre personaltäthet som medför att de kan vara ute mera.

I detta arbete presenteras en studie som undersöker likvärdigheten i förskolans när- och utomhusmiljö. Arbetet tar sitt avstamp från skollagen och dess formulering “ Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning”. I studien har tre frågeställningar formulerats för att besvara syftet. Frågeställningarna är följande: På vilket/vilka sätt har förskolans närmiljö betydelse för att uppnå målet; likvärdig utbildning? Hur kompenserar pedagogerna för en mindre stimulerande när- och utomhusmiljö på förskolan? Vad kan när- och utomhusmiljön på förskolan ha för betydelse för barns utveckling?  Undersökningen gjordes med hjälp av litteraturstudier och besök på tre olika förskolor där det genomfördes intervjuer med förskollärare och föreståndare på förskolorna samt observationer av utomhusmiljöerna och av barns utelek. Resultatet visade att det är viktigt att ha en givande när- och utomhusmiljö, liksom att det är av vikt hur de som arbetar inom förskolan använder sin när- och utomhusmiljö i verksamheten med barnen. Resultatet visade även vad barnen väljer att leka med, främst beror på vad förskolan har för tillgångar och vad det är för väder. Pedagogerna lyfte även fram under intervjuerna att vattenleken är viktig för barnen. För att uppnå en likvärdighet i förskolornas utomhusmiljöer krävs att pedagoger ser möjligheter att arbeta med den miljö och de tillgångar förskolan har att erbjuda.

Syftet med studien är att undersöka olika pedagogiska inriktningars arbete med momentet geometri, för att få en inblick i vilket arbetsätt de har med former, rumsuppfattning och mätning som här representerar begreppet geometri. Studien beskriver de olika inriktningarnas kunskapssyn och arbetssätt som framkommit genom intervjuer av pedagoger inom Reggio Emilia, Montessori och I Ur och Skur. Alla de pedagogiska inriktningarna arbetade med geometri på skilda sätt utifrån sin inriktning, alla fick med de delar som här representerar geometri men kunskaperna hos pedagogerna kring geometri på djupet var skiftande och det handlar ofta mer om hur insatt pedagogen är i såväl ämnet som arbetssättet.

Syftet med denna studie att ge en bild av hur pedagoger på två I Ur och Skur förskolor ser på samt uppmärksammar olika språk- och samtalssituationer på förskolan utomhus och inomhus. Frågeställningarna innefattar pedagogernas syn på förutsättningar för språk och samtal utomhus och inomhus på förskolan samt vilka faktorer som påverkar användandet av inne- och utemiljön. Fem intervjuer på två I Ur och Skur förskolor har genomförts. Vidare genomfördes en observation i skogen av olika samtal, mellan barnen och mellan pedagogerna och barnen på en I Ur och Skur förskola. I analysen har Vygotskijs teori om det sociala lärandets betydelse för språket samt Deweys teori om erfarenhetens betydelse använts. I studien framkommer att pedagogerna är medvetna om rummets betydelse och att de använder sig av denna vetskap i arbetet med barnen. De utnyttjar det som rummet  erbjuder för att stimulera barnens språk, oavsett om det är avskildhet för att få barnen koncentrerade, eller stimulans för att få barnen delaktiga och aktiva. Pedagogerna betonar även vikten av att skapa förutsättningar för goda samtal i mindre grupper både utomhus eller inomhus. Utifrån intervjumaterialet kan man se att pedagogerna menar att ute- och innemiljön kan komplettera varandra, i arbetet med att stimulera språk och samtal på förskolan. I analysen av observationen av lek och samtal i skogen framkommer att barnen och pedagogerna samtalar med hjälp av de tecken som miljön erbjuder samt att barnens intresse för det som finns i skogen är utgångspunkter för samtal. Om olika miljöer utnyttjas i arbetet med barnens språk så erbjuds barnet fler upplevelser och därigenom också fler möjligheter att utveckla ett rikt och varierat språk.

Detta är en kvalitativ studie som handlar om hur förskollärare på I Ur och Skur-förskolor arbetar för att skapa en pedagogisk miljö. Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med kunskap om hur förskollärare på flera I Ur och Skur-förskolor arbetar för att göra sin miljö pedagogisk samt vilken roll förskollärarna uppger att de intar på utomhusgården.   De frågeställningar som besvaras i denna studie är: Hur arbetar förskollärare för att skapa en pedagogisk miljö? Vilken roll uppger förskollärare att de intar på gården?   Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och för att få fram ett resultat har vi genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer och fyra stycken samtalspromenader. I intervjuerna har det framkommit att organisationen av utrymme och material på gården är betydelsefull och att alla informanter använde sig av rum i rummen för att få en bra struktur. Detta innebär enligt informanterna att de delade in rummen i olika hörnor med olika material i varje hörna. Informanterna ansåg att de själva bör vara aktiva medpedagoger som lär sig och upptäcker tillsammans med barnen. I intervjuerna har det även framkommit att informanterna upplever att det finns en vilseledande bild av vad I Ur och Skur-förskolor innebär och att informanterna ofta får frågan ”Vadå, är ni inte alltid utomhus?”

AbstraktWhy outdoor preschool?A study of the guardians´ reasons for choosing outdoor preschool for their children.Syftet med arbetet är att, utifrån en studie om vad som ligger till grund för vårdnadshavarens val av I Ur och Skur-förskola, bidra med kunskaper som kan leda till förbättrat samarbete mellan förskolan och vårdnadshavarna, och i allmänhet leda till förbättringar inom verksamheten. För att få svar på detta gjordes en enkätundersökning på två I Ur och Skur förskolor. Vårdnadshavarna svarade på tio frågor, sex slutna och fyra öppna. Resultatet av studien visar att det finns ett mönster i deras val av förskola. Det kom fram både positiva och negativa kommentarer om utomhusförskolor som kan leda till att förbättra förskolornas verksamhet. Vårdnadshavarna anser att det är viktigt med utomhuspedagogik, genusaspekter, barnens hälsa och kunskaper om naturen och att vara rädd om den. Det kom fram att det är önskvärt att barnen får mer tid inomhus för att träna mer finmotorik. Vissa dagar anser de att det är för kallt att vistas ute och att det borde vara mer lärarledda aktiviteter istället för fri lek. Undersökningen ger en djupare förståelse för hur vårdnadshavarna uppfattar utomhusverksamheten och vilka möjligheter de ser med utomhuspedagogiken. Litteratur och forskning som studien utgår ifrån lyfter fram viktiga aspekter inom I Ur och Skurs verksamhet och vårdnadshavarnas val av förskola. Studiens teoretiska utgångspunkt är Bronfenbrenners utvecklingsekologi. Denna teoretiska modell hjälper oss att förstå sammanhang i individens utveckling.

Syftet med denna studie har varit att undersöka UR:s utbildningsprogram ”Livet i mattelandet” utifrån ett genusperspektiv. Studien har även syftat till att undersöka hur manligt och kvinnligt gestaltas i utbildningsprogrammets olika avsnitt, samt hur stor plats män respektive kvinnor tar utifrån en mätning av taltidsfördelningen i fyra olika avsnitt. IKT (Informations- och kommunikationsteknik) och media används i dagens samhälle mer än någonsin. Läroplanens centrala innehåll eftersträvar att alla pedagoger skall använda digitala lärarresurser i alla ämnen (Skolverket, 2015). Läroplanen understryker vikten att medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter, för en likvärdig skola har läraren som ansvar att motverka traditionella könsmönster och utveckla elevernas förmåga att visa sina intressen oberoende på dess könstillhörighet (Skolverket, 2011, s. 8).  Forskningsöversikten visar att det är lärarens roll att synliggöra varje elevs olikheter för varandra och skapa en delaktighet i klassrummet då alla ska bli sedda. Forsbergs (2002) och Steyers (2014) studier påvisar en hierarkisk könsstruktur på manlig dominans, kvinnor framträder som underrepresenterade både i klassrummet och i barnprogram. Forskning visar även att media förtrycker detta genom att en bubbla skapas med massa olika budskap som visar hur en ”flicka” respektive en ”pojke” ska vara. Studiens resultat visar på en maskulin dominans i taltidsfördelningen mellan män och kvinnor, men att könen har en jämnare rollfördelning i de analyserade avsnitten. Framställningen av manliga och kvinnliga attribut och praktiker visar på hur UR:s program ”Livet i mattelandet” visat på en könsneutral utgångspunkt. Resultatet bekräftar att de maskulina normerna fortfarande ses som de som styr. Studiens diskussion och konklusion påvisar att trots att serien medvetet är upplagd utifrån ett genusperspektiv så visas utifrån analysen och forskningsöversikten att maskulina idealet fortfarande styr i media och i den fiktiva världen. Därmed medför denna studie hur stor vikt pedagogen har att lyfta upp och diskutera genusfrågan konstant i klassrummet för att motverka de traditionella könsmönstren.

Studiens syfte är att undersöka elevers upplevelser av utomhuspedagogik i en I Ur och Skur-skola. Insamlingen av det empiriska materialet gjordes genom intervjuer med 12 elever i åldern 10-12 år i en I Ur och Skur-skola. Resultatet bygger på en kvalitativ analys, där elevernas upplevelser delats upp i kategorierna lärande, fysiskt och psykiskt välmående samt social utveckling. Resultatet indikerar att eleverna upplever både möjligheter och hinder gällande undervisning genom  utomhuspedagogik. Möjligheterna beskrivs som ökat lärande där undervisningen uppfattas som verklighetsnära och konkret. Vidare upplever eleverna att utomhusundervisningen bidragit till bättre fysisk hälsa, där elevernas sjukfrånvaro minskat och konditionen förbättrats. Undervisningen upplevs även som lustfylld och rogivande vilket eleverna påpekar är en positiv aspekt av utomhuspedagogik. Vidare beskrivs utomhuspedagogikens möjlighet som utökade kompisrelationer där eleverna beskriver hur de utvecklat nya relationer med klasskamrater genom förhållningssättet. De hinder som eleverna beskriver är att undervisningen utgår från en grundläggande nivå, där eleverna saknar en utmaning som bidrar till en vidareutveckling. Avslutningsvis påvisar resultatet ett samband mellan lärande och emotionella aspekter, där lärandet alltid beskrivs genom en emotionell känsla. Eleverna diskuterar lärandet i form av att de upplever glädje, lugn och gemenskap