The customary way to create jazz arrangements of the Western classical canon—informally called swingin’-the-classics—adapts the original composition to jazz conventions. Uri Caine (b.1956) has devised an alternative approach, most notably in his work with compositions by Gustav Mahler. He refracts Mahler’s compositions through an eclectic array of musical performance styles while also eschewing the use of traditional jazz structures in favor of stricter adherence to formal ideas in the original score than is usual in a jazz arrangement. These elements and the manner in which Caine incorporates them in his Mahler arrangements closely parallel the practices of a translator who chooses to create a “foreignizing” literary translation. The 19th-century philosopher and translation theorist Friedrich Schleiermacher explained that in a foreignizing translation “the translator leaves the writer alone as much as possible and moves the reader toward the writer.” Foreignizing translations accentuate the otherness of the original work, approximating the foreign text’s form and syntax in the receiving language and using an uncommon, heterogeneous vocabulary. The resulting translations, which challenge readers with their frequent defiance of the conventions of the receiving linguistic culture, create literal, exaggerated readings that better convey authors’ characteristic use of their own languages for a new audience. My study of Caine’s music—which includes a survey of previously unavailable manuscripts and an exploration of selected arrangements using an analytical method designed to address the qualities in music that parallel foreignizing translation-contextualizes Caine’s modifications to Mahler’s compositions to generate intertextual readings that simultaneously highlight the ways that Mahler was innovative within his own tradition.

Denna studies syfte var att undersöka hur undervisning för hållbar utveckling skrivs fram i publikationerna Läroplan för förskola Lpfö18 (2018) samt I Ur och Skur: Upplevelsebaserat lärande i praktiken (2021). I studien ställdes tre forskningsfrågor kring hur innehåll, arbetssätt och syfte skrivs fram om undervisning för hållbar utveckling samt hur barns utövande av agens framgår i relation till dessa i de undersökta publikationerna. Metoden för studien utgjordes av tematisk textanalys av ovan nämnda publikationer utifrån de teoretiska frågeställningarna vad, hur och varför. För att utforma två delstudier gjordes en analys på läroplanen samt en på publikationen från I Ur och Skur. Dessa rapporterades separat under studiens resultat- och analysdel. De huvudsakliga resultaten av studien visade att det finns både likheter och skillnader mellan publikationerna gällande innehåll, arbetssätt och syfte för undervisningen inom hållbar utveckling. De likheter som påträffades var i huvudsak att innehållet behandlade kunskaper om och för naturen, att arbetssätt bestod av att använda samtal och att syftet med undervisningen var att bidra till en positiv framtidstro hos barnen. De skillnader som påträffades handlade främst om att framskrivningarna i publikationen från I Ur och Skur var mer konkreta och detaljerade. Skillnaderna mellan publikationerna bidrar till att det skapas olika förutsättningar i tolkningsarbetet för verksamma inom I Ur och Skur och i förskolor utan särskild inriktning gällande undervisning för hållbar utveckling. Resultaten visade också att möjliggörandet för barns utövande av agens i undervisningen för hållbar utveckling blir mer detaljerat i publikationen från I Ur och Skur, detta då det skrivs fram mer utförligt och med konkreta exempel.

Bean rust, caused by the fungus Uromyces appendiculatus (Pers.:Pers) Unger, is a disease of common bean (Phaseolus vulgaris) prevalent in the Americas and Africa. The most cost-effective countermeasure to bean rust is genetic resistance. While 17 dominant rust resistance genes (named with Ur- symbol) have been identified in common bean, not all of these genes have been genetically fine-mapped. To expand our knowledge of rust resistance genes in common bean, Ur-6 was mapped in the common bean genome. A GWAS analyses suggested that Ur-6 is present on chromosome Pv07 of P. vulgaris. Two InDel markers tightly linked to Ur-6 were developed by F2 bi-parental mapping and may prove effective for marker-assisted selection in bean breeding programs in the future. Further, 25 candidate genes were identified and are the potential focus of future gene validation research.

Examensarbetet handlar om barns lek och är inriktad på två olika I Ur och Skurförskolor, där har vi undersökt hur utomhuspedagogiken och pedagogerna påverkar barnens lek. Frågeställningar som vi har utgått ifrån är: Hur upplever pedagogerna leken i inomhusmiljön i jämförelse med i utomhusmiljö? Vad gör pedagogerna för att stimulera barnen i deras lekar? Vilken är pedagogernas roll i barnens lekar i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö? Vad är pedagogernas resonemang kring den fria leken? Vår tidigare forskning har innefattat utomhuspedagogik, leken och pedagogernas roll i den. Vi har utgått ifrån teoretikerna Jean Piaget och Lev Vygotskijs tankar om barns lek.De metoder som har använts för att besvara våra frågeställningar är kvalitativa intervjuer med två pedagoger på olika förskolor och naturalistiska observationer av barn och pedagoger när de interagerade med varandra. Vi har observerat skillnad i barnens lek i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö, och även pedagogernas delaktighet i den. Barnens lek i utomhusmiljön är mer självständig och pedagogerna tar aktivare del i leken i inomhusmiljö.

Under vår utbildning har vi sett att begreppet ”en förskola för alla” inte korrelerar med en uteförskola med de krav som de ställer på barnens utrustning. Syftet med denna uppsats är att se denna problematik ur ett intersektionellt perspektiv med fokus på klass. För att förstärka vårt fokus på klass har vi använt Bourdieus teorier om det symboliska kapitalet, men intersektionalitet kommer att genomsyra hela arbetet. Vi ville även undersöka den friskluftsdiskurs som råder i det svenska samhället och var den har sitt ursprung. Detta ledde oss till Alva Myrdal och hennes inflytande över det svenska hälsoidealet.Vårt material består av intervjuer samt textanalys av utrustningslistor och presentationstexter. Detta för att få ett så brett perspektiv som möjligt.
Resultatet vi har sett är att en uteförskola, trots deras goda intentioner, inte korrelerar med begreppet ”en förskola för alla”. Enligt vårt resultat har endast de familjer som har en högre social status möjlighet att ha sina barn placerade på denna typ av förskolor. Familjer i ekonomisk utsatthet har inte de medel som behövs för att placera sina barn på en uteförskola.

AbstractTitel: Förskolebarns utevistelse. Intervjuer av lärare i förskolanFörfattare: Lundell, Charlotte & Vincent-Vivian, Jenny (2005): Syftet med vårt arbete är att synliggöra hur lärarna på förskolan tänker kring förskolebarnens utevistelse och även hur de ser den egna förskolegården. För att synliggöra detta frågar vi oss vad lärarna har för tankar kring förskolebarns utevistelse och vilka tankar de har kring utevistelsens betydelser för barnens utveckling och lärande samt sin egen roll i barnens utevistelse. Vi undrar även hur lärarna gör för att uppfylla förskolans uppdrag vad gäller utevistelse enligt läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Vi har i vår studie använt oss av tre olika förskolor, en förskola i staden, en förskola belägen i mindre ort och en förskola med ur och skur verksamhet. Vi gjorde intervjuer med tre lärare på varje förskola. Vårt resultat visar att intresset för att använda utemiljön i den pedagogiska verksamheten varierar bland lärarna från de olika förskolorna vilket påverkar deras användande av utemiljön som ett pedagogiskt rum. Där lärarna är mer medvetna om den positiva betydelsen utevistelsen har för barns lärande och utveckling har utemiljön en större roll i den pedagogiska verksamheten. Vi upptäckte även skillnad mellan förskolorna när det gäller hur lärarna såg på sin egen roll i barns utevistelse.Nyckelord: Förskolebarn- förskolegård - utemiljö - utevistelse – ur och skur verksamhet / Pre-school Children in Outdoor ActivitiesInterviews with Teachers in Pre-school

I studien “Barnets inflytande och delaktighet kring måltiden i förskolan” har vi undersökt barns delaktighet och inflytande kring måltiden på två olika förskolor och sedan jämfört dessa. Undersökningen har genomförts med hjälp av sex stycken strukturerade observationer. Vi studerade hur de vuxna jobbade med delaktighet och inflytande med barnen. Vi studerade även hur barnens kommunikation var när de pratade med varandra och till de vuxna. Resultatet av denna studie visar att det finns en del olikheter som t.ex. att barnen på Montessoriförskolan var mer delaktiga kring själva dukningen än barnen på Ur och skur förskolan. Andra skillnader gällde hur miljön är utformad på förskolorna. Hur språket är på förskolan d.v.s. vilken kommunikation som sker kring matbordet.

Detta examensarbete är skrivet av Caroline Matt och Karin Odh. Titeln på arbetet är ”Språkutvecklande arbete genom utomhuspedagogik”. Syftet med detta arbete är att synliggöra hur verksamheten på en förskola med utomhuspedagogisk inriktning kan bidra till barns språkutveckling. Vår huvudfråga utgick från arbetets syfte och vi ställde sedan ett antal underfrågor. Huvudfrågan lyder: På vilket sätt kan utomhuspedagogik bidra till barns språkutveckling? Denna frågeställning ämnade vi besvara med hjälp av två former av forskningsmetoder; observationer och intervjuer. Vi kontaktade olika förskolor med ”I Ur och Skur” -inriktning i en stad i södra Skåne. En av förskolorna var positivt inställda till att delta i vår undersökning och här genomförde vi våra observationer, samt intervjuer med tre pedagoger. Våra teoretiska utgångspunkter är utomhuspedagogikens innebörd och arbetssätt, Vygotskijs tankar om språk, generella steg i barns språkutveckling, samt faktorer som påverkar språkets utveckling. Genom vår undersökning kom vi fram till att just denna förskolas arbetssätt inte skiljer sig markant från den bild vi har av den traditionella förskolan. Pedagogerna hade dock ett flertal olika språkutvecklande aktiviteter som vi anser vore möjliga att bedriva även utomhus.

The purpose of the study is to examine how teachers in grades F-3, in public schools and I Ur och Skur schools interpret the curriculum text regarding range of animals and plants in the environment in science instruction, and how they describe their work with this. The study will also study if the work in the field of animals and plants in the local environment differs between these types of school. The study is based on the following questions: What factors determine whether the teachers engage in teaching indoors or outside in the field of animals and plants? How do the teachers interpret the curriculum text that concerns the area of ​​animals and plants in the environment? What are the learning opportunities that these teachers consider regarding the outdoor learning? What difficulties are the teachers reporting regarding the students learning? Are there differences between responding the teachers’ descriptions regarding the area of animals and plants in the environment than public schools and I Ur and Skur schools? If so, how? In this study, O'Brien and Murray's theoretical model has been used as a tool for the analysis. The method has a quantitative methodology, questionnaires, and a qualitative approach, interview. This is chosen to be used to find out how teachers in different school forms describe their work with animals and plants in the immediate environment. The result shows that the majority of teachers in both types of schools describe the use of the outdoor environment in connection with the training module. Teachers described the opportunities in all six categories from O'Brien and Murray's theoretical model (ref. O'Brien & Murray 2007, p. 255). The main difference between the different schools are the time devoted to teaching this module, were public teachers on average spend 10,5 hours/term while I Ur och Skur teachers on average spend 25 hours/term.

<p>Studiens syfte har varit att öka kunskapen och förståelsen för sexuella övergrepp mot kvinnor, så som den beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. Frågan som har varit i fokus är: Hur diskuteras våldtäkt och sexuella övergrepp i forskningslitteraturen, ur ett teoretiskt och behandlingsmässigt avseende? Studien har utförts i form av en kunskapsöversikt och bygger på ett urval av svenskspråkig samt internationell forskningslitteratur. Huvudinriktningen har varit att med feministisk och psykodynamisk teori som analysverktyg, diskutera sexuella övergrepp utifrån betydelsen av förövarens identitet och bakgrund, aktuella normer, föreställningar och värderingar i samhället kring förväntningar på förövare och offer. Vidare har sexuella övergrepp granskats ur en juridisk aspekt. Slutligen undersöks olika behandlingsmetoder för förövaren, där litteraturen uppvisar en mångfald kring olika behandlingsmetoder. En gemensam nämnare för dem alla är att behandlingen bör utformas individuellt för varje dömd gärningsman. Förövaren skall efter behandlingen kunna förstå, identifiera, känna samt kunna kontrollera sitt sätt att uttrycka aggression och vanmakt. Forskningslitteraturen belyser utifrån psykodynamisk teori att förövarbeteendet har uppkommit genom tidiga störningar under personlighetsutvecklingen, orsakade av bland annat fysisk och psykisk misshandel samt sexuella övergrepp i barndomen, förövaren känner sig maktlös och han kompenserar sig för det genom att agera ut och ta makten. Feministisk teori menar följaktligen att fysiskt våld och sexuella övergrepp är ett uttryckssätt för den manliga könsrollens strukturella makt och styrka. Resultaten visar på en komplex problembild där det finns ett samband mellan förövarens personlighet, identitet, omgivningen, förväntningar, påverkan och förebilder. Utöver detta inverkar även individuell och strukturell makt vid sexuella övergrepp.</p>