Vi ser ett problem som finns, att många drar sig för att definiera begreppet kris. Vi har funderingar kring hur man kan hantera någonting som många inte ens vill definiera. Mer specifikt undrar vi hur en utbildnings form och innehåll kan förstås och beskrivas i ett ämne som ingen gärna definierar. Vårt syfte med denna studie är att bidra med kunskap om hur och varför krishanteringsutbildningar kan vara beskaffade på ett visst sätt, sett till form och innehåll. Vi har valt att vända oss till organisationer som i sin vardag möter många kriser. De frågeställningar vi vill svara på i studien är; hur krishanteringsutbildningen kan vara utformad sett till form och innehåll, varför utbildningen finns till och varför man har valt att utforma utbildningen som man gjort. Vi vill även besvara frågan om vilka faktorer som påverkar utformningen av krishanteringsutbildningen. De metoder vi använt för att besvara vårt syfte och frågeställningar är intervjuer och textanalys. De faktorer vi identifierat som vi anser i stora drag påverkar utbildningens utformning och innehåll är; krav, lärmiljö, tid, utbildare, nivåer, upplägg, tillvägagångssätt, innehåll och varför. Vi har även kommit fram till att det är svårt att skilja dessa faktorer från varandra.

Syftet med mitt examensarbete är att få förståelse för John Deweys pedagogik och dess nutida betydelse i relation till en grupp lärares uppfattning om pedagogik, undervisning och demokrati. Syftet är också att utröna huruvida yrkeslärare och ämneslärare skiljer sig åt i dessa av-seenden. För att uppnå mitt syfte har jag valt att göra en kvalitativ studie. Jag har då använt mig av enkäter med ett antal frågeställningar och har även genomfört några intervjuer. Resultatet visar vissa skillnader mellan de olika lärarkategorierna vad gäller sättet att undervisa. Yrkeslärarna visade sig ha större tilltro till Dewey och hyllar liksom han tesen ”Learning by doing” Slutsatsen i min undersökning är att det finns skillnader mellan de olika lärarkategorierna, men det som verkligen fångade mitt intresse för Dewey är att hans pedagogik fortfarande är fullt gångbar i den svenska skolan.

Bakgrund: Vårdrelaterad infektion (VRI) är ett infektionstillstånd som patienten har ådragit sig till följd av vård under inläggning eller vid besök på sjukhus alternativt i öppenvården. VRI sprids från smittkälla till person genom vidröring av smittade personer och orena ytor . Även sjuksköterskor riskeras att bli smittade och utveckla VRI genom bristfällig handhygien då de utövar sitt arbete. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva i vilken grad sjuksköterskor på vårdavdelningar med kirurgisk eftervård tillämpar basala hygienrutiner och vilka faktorer som har samband med tillämpningen av basala hygienrutiner. Ytterligare ett syfte var att beskriva vilken urvalsmetod som använts i de valda artiklarna. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Författarna har granskat befintlig, redan publicerad forskning inom området vårdrelaterade infektioner och hygien. Därefter har författarna presenterat sitt resultat i löptext och tabeller med stöd av vetenskaplig litteratur. Huvudresultat: Flertalet sjuksköterskor hade kännedom om basala hygienrutiner och många utförde någon form av handhygien i varierande grad. Brist på följsamhet visade sig ha samband med faktorer som okunskap, upplevd tidsbrist, bristande resurser och handtvättens uttorkande effekt på huden. Slutsats: Sjuksköterskor tillämpar handhygien i varierande grad, dock finns utrymme för förbättringar. Mer kunskap och utbildning krävs bland sjuksköterskor för att förändra deras attityd, öka graden av följsamhet till hygienrutiner och minska risken för uppkomst och spridning av VRI.

Syftet med detta arbete är att få en inblick i vilka erfarenheter fem förskollärare från två olika förorter till Stockholm har kring användandet av surfplattor i förskolan. Frågeställningarna i studien berör vilka erfarenheter förskollärare har av att använda surfplattor tillsammans med barnen i förskolan. Ytterligare frågor riktas mot hur förskollärarna resonerar kring urval av applikationer och om några skillnader kan urskiljas på de olika förskolorna, i erfarenheter kring arbetet med surfplattorna. Metoden som valts i relation till syftet för studien och frågeställningarna är att genomföra intervjuer. Resultatet visar på att förskollärares erfarenheter är att användandet av surfplattorna upplevs gynna barns samspel på flera olika sätt. Bland annat menar de även att användandet av surfplattorna underlättar att de själva kan vara medforskande pedagoger i större utsträckning, eftersom surfplattan är så lättillgänglig. I resultatet framkommer även att kompetensutveckling och möjligheten till att utbyta erfarenheter kring hur man kan använda surfplattor i förskolans verksamhet, är eftersträvansvärt hos förskollärarna. Vidare visar resultatet att urvalet av applikationer sker på ett medvetet sätt där frågor kring syftet med urvalet hela tiden är i fokus. Resultatet visade även att de förskolorna som hade en inriktning mot IKT hade större möjlighet att utbyta erfarenheter kring arbetet med surfplattorna än de förskolor som inte hade en IKT inriktning.

Bakgrund: Akuta reaktioner, anafylaktisk chock, på kontrastmedel uppkommer sällan men är mycket allvarliga och potentiellt livshotande. Studier har visat att kunskap och självkänsla hos personal på röntgenavdelningen inte är optimal när det gäller handlingsberedskap inför en allvarlig kontrastmedelsreaktion. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva olika utbildningmetoder som syftar till att personal på röntgenavdelningen blir bättre förberedd inför hantering av en kontrastmedelsreaktion. Metod: Artikelsökningarna genomfördes i CINAHL, PubMed och Web of Science. De tio kvantitativa studier som inkluderades genomgick en kvalitetsgranskning och analyserades för att ligga som grund till resultatet av denna litteraturstudie. Resultat: De olika utbildningsmetoderna vi beskriver är hi-fi simulering, föreläsning, databaserad undervisning och kombinationer av dessa. Resultat presenteras utifrån de effekter utbildningen fått, som förbättrad kunskap, självkänsla och praktisk utförande. Hur långt uppföljning av utbildning sträckt sig, samt hur väl den tagits emot av deltagarna beskrivs i en egen kategori. Konklusion: De finns flera olika utbildningsmetoder att välja mellan för personal på röntgenavdelningen, som alla resulterar i en förbättrad kunskap och ökad handlingsberedskap inför en kontrastmedelsreaktion. / Background: Reactions of contrast media are uncommon but life-threatening anaphylaxis can occur. Recent surveys of radiology personnel have shown that there is a deficiency in knowledge and confidence for the management of contrast reactions.Aim: The objective of this literature study was to describe different educational methods that can be used to make radiology personnel better prepared in to manage a contrast reaction.Method: The search was conducted in the databases CINAHL, PubMed and Web of Science. Ten studies with quantitative approach were examined and analysed to form the basis of the results of this literature study.Results: The different educational methods that is being described is hi-fi simulation, lectures, computerbased edcation and combinations. The results are being presented by the effects of the education, like improved knowledge, confidence and tested performance. If the study has a long-term follow up, and how well it has been received by the participants is described in a separate category.Conclusion: Many different educational methods can be used to educate radiology staff, all of them results in improved knowledge and preparedness for a contrast reaction.

Efter att ha tagit examen från det fyraåriga sjökaptensprogrammet på Kalmar Sjöfartshögskola söker vissa studenter anställning som befälhavare på ett fartyg under 70 brt trafikerandes inre fart. Utbildningen är utformad till att i första hand ge studenterna de förutsättningar som krävs för en anställning som styrman ombord på ett större fartyg. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade studenterna upplevde sin kompetens inför arbetet som befälhavare och ifall deras avsaknad av tidigare erfarenhet från fartygstypen gav upphov till några risker. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex utvalda befälhavare som före anställningen saknade tidigare erfarenhet av fartygstypen. Resultatet visade att befälhavarna kände en nervositet inför delar av arbetet, främst kopplad till fartygsmanövreringen och avsaknaden av någon ombord att fråga om hjälp. De ansåg sig under arbetets inledande skede sakna den erfarenhet som krävdes för att under alla omständigheter kunna garantera fartygets säkra framförande.

Bakgrund: Sjuksköterskebristen i Sverige är idag hög samtidigt som många tenderar att lämna yrket. Yrket innefattar stort patient- och säkerhetsansvar och förmåga att ständigt kvalitetssäkra och utveckla arbetet krävs. Tidigare forskning visar att övergången från sjuksköterskestudent till yrkesverksam är en stressig och känslosam tid där det tar upp till ett år att känna sig trygg och säker i yrkesrollen. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av första tiden i yrket som nyutexaminerad sjuksköterska vid Linnéuniversitet. Metod: Kvalitativ analys med fokus på det manifesta innehållet användes. Totalt valdes 14 förbättrings- och kvalitetssäkringsarbeten ut, baserade på sammanlagt 20 intervjuer av nyutexaminerade sjuksköterskor. Förbättrings- och kvalitetssäkringsarbetena analyserades enligt Evans (2002). Resultat: Fyra teman framkom i analysen och redovisades med hjälp av elva underteman. Psykosociala påfrestningar påvisar känslor av otrygghet och osäkerhet. Arbetsplatsens miljö belyste betydelsen av ett öppet klimat och förstående medarbetare. Introduktion på arbetsplatsen visade att en välutformad introduktion underlättade den första tiden. Utbildningens utformning innefattade en god grund men upplevdes även bristfällig. Slutsatser: Den första tiden som yrkesverksam sjuksköterska upplevs stressig och utmanande. Arbetsplatsens klimat och medarbetarnas bemötande är av vikt för att trygghet ska upplevas. Sjuksköterskeutbildningen upplevs bristfällig vad gäller att förbereda studenterna inför yrket.  Mer forskning och åtgärder behövs för att underlätta för nyutexaminerade sjuksköterskor.

Syftet med studien var att undersöka hur svenska används i andraspråksundervisningen i det engelska och spanska klassrummet på gymnasiet, samt om vi kunde identifiera några tydliga skillnader och/ eller likheter mellan en skola med respektive utan språkprofilering. Vi har observerat två engelska- och två spanskalektioner i vardera skola och använt oss av en kvantitativ analysmetod. Resultatet visar att svenska används mer frekvent i det spanska klassrummet jämfört med det engelska och för skilda syften. Vi kunde konstatera att lärarna i det spanska klassrummet främst använde sig av svenska med syfte att förklara eller förtydliga vid olika situationer i undervisningen. I det engelska klassrummet användes däremot majoriteten av svenskan i de fall när läraren undvek att översätta enstaka ord till engelska. Slutligen har vi även kunnat identifiera skillnader mellan skolornas spanska klassrum, där det visade sig att svenska förekommer betydligt mer ofta inom alla kategorier i skolan utan språkprofilerig. Däremot kunde vi inte identifiera några tydliga skillnader mellan de olika skolornas engelska klassrum.       Nyckelord: Andraspråksinlärning, svenska, spanska, engelska, utbildning, kodväxling,

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i den höga arbetslöshet och ökade tilltro till utbildning som råder i dagens samhälle och har som syfte att ta reda på vad vuxenelever har för motiv och mål med sin utbildning och om dessa påverkas av deras kön, nationalitet eller bildningsbakgrund.  Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som genomförts bland Komvuxelever som studerar på både grundskole- och gymnasienivå och visar på motiv och mål med vuxenutbildningen såsom utbildning, arbete, språk och kommunikation, samhällsdeltagande och personlig utveckling. Dessa motiv och mål representeras som kvantitativa data och analyseras sedan utifrån respondenternas kön, nationalitet och bildningsbakgrund samt diskuteras i förhållande till tidigare forskning på området, där bland annat män och kvinnors olika studieval, nyanlända svenskars situation inom det svenska skolväsendet och arbetslivet och skolans roll i reproduktionen av klassamhället behandlas. Vidare presenteras i uppsatsen resultat som tyder på att kön och social bakgrund påverkar de motiv och mål som presenterats, men att också dagens samhällsstruktur, arbetsmarknadssituation och utbildningstilltro måste ses som viktiga påverkansfaktorer.

På uppdrag av Kliniskt Tränings- och Simulerinscentrum (KTC) kom författarna till denna studie i kontakt med ämnet simulationsträning. Simulationsträning introducerades under 50-talet i den medicinska världen. Sedan dess har det gjorts många framsteg och förbättringar på området, i takt med att kraven ökar på sjuksköterskans arbetsuppgifter. Syftet med den här studien var att studera effekter av simulationsträning. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar vilka behandlar simulationsträning och dess effekter. Efter analysen av artiklarna framkom två teman vilka benämndes som undervisningsformer och studenters upplevelser av simulationsträning. En av slutsatserna som framkom i studien, var studenternas positiva inställning till simulationsträning, där de får en chans att koppla ihop teori med praktik. Studenterna kände sig bättre förberedda inför den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och de nyutexaminerade sjuksköterskorna för den kliniska verkligheten, efter att de hade simulationstränat. Då det saknas entydiga verktyg för att mäta effekterna av simulationsträning, skulle detta kunna vara ett viktigt uppslag för vidare forskning.