<p>Under de senaste årtionden har allt fler länder avreglerat sin kapitalmarknad och gränserna har</p><p>öppnats för utländska investerare. I och med ökningen av investeringar över landgränser har</p><p>skillnader mellan länder gällande dess corporate governance uppmärksammats. En viktig del</p><p>inom corporate governance utgörs av utdelning och olika policys för utdelning. Tidigare</p><p>forskning har jämfört skillnader i utdelningsnivå mellan USA och Japan, dock har det inte skett</p><p>någon forskning om var Sverige står i jämförelse med dessa länder. Syftet med uppsatsen är att</p><p>jämföra Sveriges utdelningsnivå i förhållande till Japans och USA:s under en tioårsperiod, samt</p><p>att med fyra kända utdelningsteorier försöka förklara skillnaderna i utdelningsnivån mellan</p><p>länderna.</p><p>I undersökningen har vi aggregerat data från de största noterade företagen i varje land inom elva</p><p>industrier. Vi har följt 22 svenska, 249 amerikanska och 173 japanska företag från år 1996 fram</p><p>till år 2005. Med tre olika nyckeltal; utdelning/nettoomsättning, utdelning/nettovinst och</p><p>utdelning/eget kapital har vi kommit fram till att Sveriges utdelningsnivå ligger i nivå med den</p><p>amerikanska. Under de två sista åren i undersökningen har svenska företag till och med haft</p><p>högre utdelningsnivå än de amerikanska. Detta finner vi överraskande då ägarstruktur och</p><p>rättsystem i Sverige mer liknar det japanska än det amerikanska samt eftersom minoritetsskyddet</p><p>i Sverige är relativt lågt i jämförelse med USA:s. Enligt tidigare forskning har amerikanska</p><p>företag haft en högre utdelningsnivå än japanska företag, vilket stöd av uppsatsens resultat.</p><p>Tar vi fasta på intressekonflikten och informationsasymmetri som finns på den svenska</p><p>marknaden, där spridda ägare svarar för en stor del av det satsade kapitalet i företagen medan en</p><p>eller få ägare innehar kontroll över företagen, finner vi stöd i agentteorin, signaleringsteorin och</p><p>bird-in-the-hand-teorin för Sveriges utdelningsnivå. Däremot klarar skattepreferensteorin inte av</p><p>att förklara den svenska utdelningsnivån under denna tidsperiod.</p>

Finanskrisen 2007–2009 började i USA och spred sig över hela världen. Sverige påverkades också av den genom att bland annat landets export minskade, vilket bidrog till att BNP minskade. Företag kan ge utdelning till sina aktieägare om det går bra för företaget och därmed är det intressant att undersöka om företagens utdelning påverkades av finanskrisen. Tidigare forskning har bland annat gjorts i USA där resultatet visar att företagen minskade sin utdelning under finanskrisen, dock har endast ett fåtal studier gjorts på svenska företag. Syftet med denna studie är att undersöka om finanskrisen 2007–2009 hade någon effekt på utdelningspolicyn i svenska företag. Detta ämne valdes bland annat för att det endast fanns ett fåtal tidigare studier som gjorts på svenska företag och för att det är intressant från en investerares perspektiv att se hur företag reagerade vid den finansiella krisen. Den avgränsning som gjorts är att Large Cap och Mid Cap företag valts från databasen Finbas, Swedish House of Finance. Detta för att faktiskt studera företag som har en relativt fast utdelningspolicy. Den tidsperiod som studien är baserad på är mellan åren 2004 till 2012, detta för att få ett tillräckligt stort spann. Den vetenskapliga metod som använts är bland annat det ontologiska antagandet och det deduktiva angreppssättet, då det är objektivitet som eftersträvas. I denna studie har också en kvantitativ undersökningsmetod valts då regressionsmodeller har använts vid genomförandet av undersökningen. Denna studie har också utgått från några kända teorier som kan förklara utdelningspolicy, som till exempel Modigliani och Miller och Gordon Growth Model. Andra teorier som också använts är Agentteorin, Signalteorin samt ”Bird in the hand” teorin. Datan till studien har hämtats från databasen Eikon, Thomson Reuters. Datan analyserades med hjälp av en korrelationsanalys, en beskrivande statistik samt med hjälp av plottar för att undersöka om datan hade outliers. Regressionsanalyserna genomfördes i programvaran STATA. Det resultatet visar är att det finns ett samband mellan utdelning och åren efter finanskrisen. Det som studien visar är att utdelningen i svenska företag ökade åren efter finanskrisen. Detta kan eventuellt tänkas förklaras av ”Bird in the hand” teorin då investerarna kanske blev mer riskaversiva efter finanskrisen och därmed föredrog en säker utdelning idag än en mer osäker utdelning i framtiden. Resultatet kan också tänkas förklaras av Signalteorin, att företagen började gå bättre och därmed ökade utdelningen för att på så sätt sända ut goda framtidsutsikter.

Syfte: En grundläggande övertygelse är att socialt ansvar lönar sig för företaget såväl som för intressenter och samhället i allmänhet. Det finns bevis för att företag som lägger ned mer resurser på CSR-arbete ökar i värde, och får ett bättre anseende. Syftet är att förklara sambandet mellan CSR och företagets utdelning, samt om olika stadier i livscykeln har en modererande effekt på sambandet.   Metod: En positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats tillämpas i studien. Studien har en kvantitativ forskningsstrategi som implementerat data från åren 2013–2017. Studien består av 426 europeiska börsnoterade företag. När de modererande effekterna undersöks består urvalet av 142 företag i mognadsstadiet respektive 70 företag i tillväxtstadiet. Studien består av sekundärdata från Thomson Reuters Datastream som analyseras i statistikprogrammet IBM SPSS.   Resultat &amp; slutsats: Resultatet från studien visar att det föreligger ett positivt samband mellan företagets CSR-aktiviteter och utdelning, samt att mognadsstadiet har en modererande effekt på sambandet. Resultatet antyder att CSR-aktiviteter och utdelning ökar tillsammans när företag befinner sig i mognadsstadiet.   Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till den företagsekonomiska forskningen genom att undersöka livscykelstadiernas modererande effekt på sambandet mellan CSR och utdelning, samt således ökad kunskap om ämnet. Studien bidrar även med praktisk information till potentiella investerare om vilken utdelning de kan förvänta sig av ett företag beroende på hur mycket de satsar på CSR och var i livscykeln de befinner sig.     Förslag till fortsatt forskning: Urvalet i den här studien består av europeiska börsnoterade företag. Det vore intressant att se om resultaten skiljer sig åt om fler världsdelar inkluderas. Ett annat förslag är att använda fler variabler, exempelvis vid uppskattning av företagets livscykelstadie. / Aim: It is a fundamental belief that social responsibility benefits companies as well as stakeholders and society as a whole. Evidence suggests that companies that devote more resources to CSR increase in value, and they also earn a greater reputation. The aim of this study is to explain the relationship between a company’s CSR activities and its dividend policy, and whether different stages of the corporate life cycle have a moderating effect on the relationship.   Method: The study is based on a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductive approach. The study applies a quantitative research strategy that includes data from the years 2013–2017. The study consists of 426 European publicly listed companies. When the moderating effect is examined the data selection consists of 142 companies in the mature stage of the corporate life cycle, and 70 companies in the growth stage. The study is based on secondary data collected from Thomson Reuters Datastream. The data analysis was then conducted using IBM SPSS statistics software.   Result &amp; Conclusions: The result of the study shows a positive correlation between CSR and dividend policy, and that the mature stage of the corporate life cycle has a moderating effect on the relationship. The result suggests that CSR-activities and dividends increase together when companies are in the mature stage of the life cycle.   Contribution of the thesis: This study contributes to business research by examining the effect of the corporate life cycle stages on the relationship between CSR and dividend policy, and thus increasing the knowledge of the subject. The study also provides important practical information to potential investors about expected dividend payout depending on how much a company invests in CSR, and where it is in the corporate life cycle.   Suggestions for future research: The data selection of this study consists of data from publicly traded European companies. It is our belief that it would be interesting to see the effect on the relationship if companies from a wider selection of countries is used. Another suggestion for future research is to widen the scope of the study by including a greater number of variables, for example when estimating the company’s life cycle stage.

Idag ställer aktieägare höga avkastningskrav på företag vilket resulterar i att de delar ut allt högre utdelningar. Beteendet har växt fram ur kvartalsekonomin och leder till att aktieägare och företags beteende blir allt mer kortsiktigt. Syftet med denna studie är att undersöka om det skett en förändring av företagens utdelningsandel och dess utdelningspolicy genom att kvantitativt och kvalitativt jämföra åren 1987 och 2017. Studien finner att det mellan åren har skett en ökning i den faktiska utdelningsandelen. Det framkommer även att det finns skillnad i företagens utdelningspolicy där den 2017 är mer omfattande med bland annat fler mål och motiveringar för utdelningarna. Det är svårt att avgöra vad dessa förändringar kan bero på men resultatet från studien kan antyda på att företagen vill förmedla att de bedriver både en kortsiktig och långsiktig utdelningspolitik.

<p>I Sverige har ett förbud mot återköp av aktier funnits sedan 1895 och avsikten med detta var att skydda företagets borgenärer. Under 1990-talet rådde en återköpshysteri i Europa, men Sverige valde länge att stå utanför. Den 16 mars 2000 blev det även tillåtet för svenska börsbolag att köpa tillbaka egna aktier från sina aktieägare. Bara under det första året passade de svenska börsbolagen på att köpa egna aktier till ett värde av 30 miljarder kronor. Återköpens enkelhet och flexibilitet nyttjades flitigt av företagen, däremot argumenterades det samtidigt emot förfarandet bland annat för att aktiekursen kunde bli manipulerad. Under 2005 gick börsen över förväntan vilket medförde att vinsterna gjorde de stora börsbolagen övermåttligt välkonsoliderade. Återköp började diskuteras än flitigare som ett alternativ att skifta ut kapital och företag såsom Volvo, Handelsbanken och Nordea var aktuella för återköp. Denna information och ovanstående resonemang ledde in oss på följande problemformulering.</p><p>Varför väljer företag att genomföra återköp av egna aktier?</p><p>Syftet med uppsatsen var att skildra ett återköpsförfarande för svenska börsnoterade företag och identifiera deras bakomliggande motiv. Vidare hade vi två delsyften med studien, det första var att klargöra huruvida återköp av aktier är ett substitut eller ett komplement till utdelning respektive extrautdelning. Det andra delsyftet var att skapa en förståelse för vilka fördelar respektive nackdelar och risker som kan förekomma för återköpande företag.</p><p>Utifrån våra syften har vi strävat efter att skapa en förståelse för varför svenska företag väljer att genomföra återköpsprogram. Detta är något vi starkt kopplar till det hermeneutiska synsättet och eftersom vi ville undersöka vissa faktorer närmare än vad den positivistiske forskaren generellt gör, anser vi själva att vi präglats av den hermeneutiska kunskapssynen. Vidare är uppsatsen skriven ur ett företagsperspektiv och vi har genomfört kvalitativa intervjuer över telefon med representanter från några av de största bolagen verkande i Sverige. Vår kunskap inom ämnet var inledningsvis relativt begränsad, därför ansåg vi det nödvändigt att först läsa in oss på området innan vi undersökte verkligheten. Detta medförde att det deduktiva angreppssättet blev ett naturligt val.</p><p>I teorikapitlen har vi presenterat de huvudsakliga utskiftningsmetoderna företagen har till förfogande då kapital skall föras över till aktieägare. Vidare har vi gått igenom lagstiftningen som finns i Sverige, olika metoder som företag har till sitt förfogande för att återköpa aktier och de motiv som ligger bakom förfarandet. Teoretiskt förekommer det ett antal motiv till varför börsnoterade företag genomför återköp av egna aktier och till de mest frekventa motiven hör återköp för att förbättra kapitalstrukturen eller att signalera undervärdering. Avslutningsvis har vi berört de nackdelar och risker som finns med återköp.</p><p>Fördelar med återköp är bland annat att den inte skapar lika stora förväntningar från aktieägare, men en risk som finns är att företag väljer att tillfredställa kortsiktiga behov vilket kan leda till negativa effekter i framtiden. Det absolut starkaste motivet till varför svenska börsnoterade företag genomför återköp av egna aktier visade sig vara för att de vill hålla rätt mängd överskottskapital i bolaget, det vill säga genom att justera sin kapitalstruktur.</p>

<p>Att ha ett sparande är ett kännetecken för en god och disciplinerad privatekonomi, där individen ger sig själv möjlighet att bestämma över hur och när den vill använda sina pengar. Aktier är den sparform som historiskt sett har resulterat i högst avkastning, men det är även en sparform som är förknippad med hög risk och volatilitet. Den historiskt överlägsna avkastningen har resulterat i att aktieandelen i den svenska befolkningens sparande har ökat avsevärt och idag uppskattas det att cirka 80 procent av det svenska folket, direkt eller indirekt, sparar i aktier. Det stora intresset för aktier har medfört att en akties avkastning är ett utav de mest frekvent förekommande områdena för studier inom ämnet finansiering.</p><p>Intresset kring en akties avkastning grundar sig bland annat i teorin om den effektiva markandshypotesen. Enligt teorin om den effektiva marknadshypotesen så ska all tillgänglig och relevant information om ett företag avspeglas i kursen på den finansiella tillgången. Ny kurspåverkande information ska snabbt och korrekt inkorporeras i priset på ett värdepapper, vilket i princip betyder att det inte ska gå att läsa informationen i tidningen dagen efter och då agera på den och tjäna pengar. Om detta stämmer så skulle det vara omöjligt att göra systematiska övervinster genom att analysera historiska aktiekurser och publicerad information om ett börsföretag.</p><p>Huvudsyftet med vår uppsats är att bidra med ytterliggare forskning kring huruvida aktiemarknaden är effektiv enligt den halvstarka graden. Detta gör vi genom att undersöka om det går att påträffa en signifikant onormal avkastning innan och/eller efter offentliggörandet av en förändring av ett företags ordinarie utdelning. Som en del av denna studie så har vi även som syfte att säkerställa om det går att påträffa en signifikant onormal avkastning den dagen då förändring av företagets ordinarie utdelning offentliggjordes.</p><p>Uppsatsens struktur kännetecknas av att det är en förklarande studie som vi har angripit med en deduktiv ansats och där datainsamlingen till stor del har skett genom att nyttja den kvantitativa metoden. Att valet föll på ovanstående metoder beror på att de överensstämmer med vårt syfte och förenklar besvarandet av vår problemställning. Vi efterforskar sambandet mellan en förändring i den ordinarie utdelningen och aktiekursens riktning. Tonvikten ligger således i att analysera den specifika ekonomiska händelsen med hjälp av statistiska metoder, där huvudmålet är att ägna oss åt hypotesprövning genom att utgå från den befintliga teorin. Därefter är målet att kunna dra statistiskt säkerställda slutsatser och således antingen acceptera eller förkasta våra hypoteser på olika signifikansnivåer. Dessa slutsatser kommer slutligen att presenteras med hjälp av diagram och tabeller.</p><p>De teorier vi har utgått från i uppsatsen består av teorin om den effektiva marknadshypotesen och teorin om vilken effekt en förändring av ett företags ordinarie utdelning har på aktiekursen. Vi kommer även att gå igenom en del finansiell och statistisk teori för att läsaren i så hög grad som möjlig ska kunna tillgodose sig innehållet i uppsatsen.</p><p>Efter att vi har analyserat de empiriska resultaten kan vi dra slutsatsen att en förändring av ett företags ordinarie utdelning ger upphov till en signifikant onormal avkastning i samband med offentliggörandet. Vidare kan vi konstatera att våra resultat tyder på att Stockholmsbörsen är effektiv enligt den halvstarka graden vid offentliggörandet av denna kurspåverkande händelse.</p>

<p>Denna uppsats tar upp en viktig aspekt vid granskning av fonder, nämligen vad fonder jämförs mot, om de jämförs mot ett index inklusive eller exklusive utdelning. Detta är ett viktigt område som bland annat har uppmärksammats i media. Det har förekommit att vissa fonder gav missvisande information då de inkluderar utdelning medan dess jämförelseindex exkluderar utdelning. Således är syftet med denna uppsats att undersöka hur omfattande fenomenet är bland storbankerna i Sverige. Samt om det finns ett samband mellan att fonder redovisar en bättre kursutveckling än dess index om denna exkluderar utdelning.</p><p>Studien avser att granska aktiefonder hos storbankerna, Handelsbanken, SEB och Nordea. Totalt granskades 165 stycken. Undersökningen har grundats på kvantitativa metoder där sekundärdata i form av hel- och halvårsrapporter har granskats. Vid granskningen av fondrapporterna togs hänsyn enbart till diagrammen som visade på kursutvecklingen jämfört med dess index.</p><p>De aktuella teorierna i denna uppsats belyser kommunikationen mellan sändaren och mottagaren. Processkolan är en modell som fokuserar på överföring av meddelanden, hur en sändare och mottagare kodar och avkodar information. Kommunikationen anses vara en process som kan effektiviseras genom olika kanaler och media. The Communication Process bygger vidare på samma teori men behandlar kommunikationen på en djupare nivå, där flera processer involveras i kommunikationen mellan sändare och mottagare. Slutligen belyser The Buying Decision Process ett köpbeteende hos konsumenterna, från det att de utvecklar ett köpbehov till ett efterköpsbeteende.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att de flesta fonder som inkluderar utdelning redovisas mot ett jämförelseindex som exkluderar utdelning. Detta medför en missvisande bild då fonden inte jämförs mot ett likartat index. Ett samband har även fastställts där fonderna i två av tre banker visar på en högre kursutveckling än dess jämförelseindex om indexet exkluderar utdelning</p>

<p>Uppsatsens titel: En studie om fåmansföretag och dess utdelning</p><p>– Hur påverkar 3:12 reglerna företagens utdelningsbeslut?</p><p>Slutdatum: 2008-06-02</p><p>Ämne/Kurs: Företagsekonomi C, Kanditatuppsats i redovisning</p><p>Författare: Annu Bhaskar & Daniel Teglund</p><p>Handledare: Curt Scheutz</p><p>Nyckelord: Fåmansaktiebolag, 3:12-reglerna, utdelning, revisionsplikt.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ägare till fåmansföretag resonerar vid utdelning.</p><p>Delsyfte: Vilka faktorer påverkar fåmansföretagen och vad de måste ta hänsyn till.</p><p>Metod: Kvalitativ och kvantitativ metod.</p><p>Empiri: Fallstudie på fem fåmansföretag och kvantitativ undersökning på 50 stycken fåmansföretag.</p><p>Slutsats: Det viktigaste resonemanget för fåmansföretagare vid utdelning är att det ska finnas tillräckligt med kapital i företaget för att de skall kunna fortsätta sin verksamhet. Något som var väldigt viktigt för fåmansägarna var att inte överskrida 3:12-reglernas gränsbelopp, för att undvika att en del av utdelningen beskattas som inkomst av tjänst.</p><p>Revisorn är även en faktor som påverkar storleken på utdelningarna. Utdelningarna har blivit större sedan de nya 3:12-reglerna infördes år 2006.</p>

<p>Företag måste på ett eller annat sätt tillfredställa sina intressenter. Intressenter kan vara i form av aktieägare som valt investera i företaget. Ett sätt att tillfredställa aktieägare på kan vara genom att göra utdelningar. Det finns en rad olika uppfattningar om hur utdelningar skall gö-ras, vad som är bäst och när man skall göra detta. Företag kan tillämpa en utdelningspolicy för att använda sig av en viss utdelningspolitik till aktieägarna. Vilket både kan tillfredställa och signalera för ägare hur företagsledningen ser på framtiden.Syftet med undersökningen är att ta reda på ifall det förekommer något samband mellan före-tagsledningens aktieinnehav och utdelningsgrad i stora och medelstora svenska företag. Un-dersökningen innefattade företag börsnoterade på OMX Stockholm Large och Mid cap-lista.En kvantitativ metod användes för datainsamling av material till undersökningen. Insamlad data bestod av företagets vinst, utdelning, totalt antal aktier och styrelsens aktieinnehav. Detta inhämtades från databaserna SIX-Trust, Affärsdata samt från finansinspektionens insynsregis-ter.I uppsatsens teorikapitel presentas tidigare forskning inom utdelningspolicy och hur olika teorier utvecklats inom området. Vidare beskrivs teorier om vad som kan tänkas påverka ut-delningar och vilka fastställda utdelningspolicys det finns.Empiri för undersökningen inhämtades från företagens årliga redovisade uppgifter. Vidare genomfördes en korrelationsanalys på empirin för att undersöka sambandet mellan variabler-na utdelningsgrad och ägandegrad. Utöver detta beräknades en determinationskoefficient för att få fram en förklaringsgrad av sambandet.Undersökningen påvisar att det inte finns något samband mellan ägandegrad i företagsled-ningen och utdelningsgrad. Resultatet påvisar att utdelningspolicy är ett komplext ämne som påverkas av flera olika faktorer. Ägandegraden i företagsledningen är dock inte en av dessa faktorer.Företag måste på ett eller annat sätt tillfredställa sina intressenter. Intressenter kan vara i form av aktieägare som valt investera i företaget. Ett sätt att tillfredställa aktieägare på kan vara genom att göra utdelningar. Det finns en rad olika uppfattningar om hur utdelningar skall gö-ras, vad som är bäst och när man skall göra detta. Företag kan tillämpa en utdelningspolicy för att använda sig av en viss utdelningspolitik till aktieägarna. Vilket både kan tillfredställa och signalera för ägare hur företagsledningen ser på framtiden.Syftet med undersökningen är att ta reda på ifall det förekommer något samband mellan före-tagsledningens aktieinnehav och utdelningsgrad i stora och medelstora svenska företag. Un-dersökningen innefattade företag börsnoterade på OMX Stockholm Large och Mid cap-lista.En kvantitativ metod användes för datainsamling av material till undersökningen. Insamlad data bestod av företagets vinst, utdelning, totalt antal aktier och styrelsens aktieinnehav. Detta inhämtades från databaserna SIX-Trust, Affärsdata samt från finansinspektionens insynsregis-ter.I uppsatsens teorikapitel presentas tidigare forskning inom utdelningspolicy och hur olika teorier utvecklats inom området. Vidare beskrivs teorier om vad som kan tänkas påverka ut-delningar och vilka fastställda utdelningspolicys det finns.Empiri för undersökningen inhämtades från företagens årliga redovisade uppgifter. Vidare genomfördes en korrelationsanalys på empirin för att undersöka sambandet mellan variabler-na utdelningsgrad och ägandegrad. Utöver detta beräknades en determinationskoefficient för att få fram en förklaringsgrad av sambandet.Undersökningen påvisar att det inte finns något samband mellan ägandegrad i företagsled-ningen och utdelningsgrad. Resultatet påvisar att utdelningspolicy är ett komplext ämne som påverkas av flera olika faktorer. Ägandegraden i företagsledningen är dock inte en av dessa faktorer.</p>

<p>Jag undersöker aktiekurser i samband med utdelning i syfte att få reda på om aktiepriserna har fallit mindre i Sverige jämfört med Finland samt om aktiepriserna i dessa länder påverkats av kortsiktiga investerare. Studien omfattar data från små börsbolag i Stockholms- och Helsingforsbörserna under åren 2002-2004. Jag använder den så kallade ex-dividend-dag-metoden för att mäta det relativa aktieprisfallet samt regressionsmodellen för att studera kortsiktiga investerares påverkan på aktiepriserna under utdelningsperioden.</p><p>Resultaten visar att det relativa aktieprisfallet var högre bland de finska aktierna under studiens tidsram, vilket sannolikt berodde på frånvaron av utdelningsskatten i Finland. De kortsiktiga investerarna verkar inte påverka den svenska aktiemarknaden och endast svagt stöd fås för deras påverkan på de finska aktiepriserna.</p>