Vi undersöker om det finns ett samband mellan utländskt ägande och utdelningsnivå i svenska företag. Urvalet består av de 40 största företagen på Nasdaq OMX Stockholm under perioden 1999-2006. Studien visar att det finns ett negativt samband mellan utländskt ägande och direktavkastning, samt ett positivt samband mellan börsvärde och utländskt ägande. Vidare analys visar inget signifikant samband mellan utländskt ägande och börsvärde, samband beror således på mellanliggande variabler. Studien finner inget samband mellan utdelningsandel och utländskt ägande. / In this paper we examine the relationship between foreign ownership in Swedish firms and dividend yield amongst the 40 largest firms on Nasdaq OMX Stockholm between the years 1999-2006. We find evidence of a negative relation between foreign ownership and dividend yield, and furthermore a relation between foreign ownership and market capitalization. Further analysis shows that foreign ownership does not relate to market capitalization, thus the relation is due to intermediate variables. The paper finds no relation between payout ratio and foreign ownership.

Utdelningspolitik är ett ämne inom finansieringsområdet som har varit flitigt omdiskuterat under många år. Huruvida branschen som företaget är verksam inom har en inverkan på utdelningspolitiken eller inte är ett område som det finns relativt lite forskning inom. Forskare är oense om branschen påverkar företagens utdelningsbeslut. Vissa hävdar att det finns branscheffekter vilket gör att företagens utdelningspolitik påverkas av branschen och som resulterar i att utdelning tenderar att se olika ut mellan branscher. Det finns också forskare som exempelvis Higgins (1972) som påstår motsatsen och menar att branschen inte har någon större påverkan utan att företagen bestämmer utdelningspolitiken utifrån deras egen situation. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns skillnader i utdelningspolitiken i sex olika branscher som jämförts. Det har gjorts genom att analysera utdelningsandelen från totalt 52 företag på OMX Stockholm under tidsperioden 2001-2011. För att jämföra om det finns skillnader mellan branscherna så har ett hypotestest och en regressionsanalys genomförts. Resultatet av undersökningen pekar på att det inte finns några skillnader mellan de undersökta branscherna, vilket tyder på en avsaknad av branscheffekter i utdelningspolitiken. / Payout policy is a controversial topic within corporate finance that has been discussed extensively for many years. Whether the industry that companies operate in has an impact on payout policy is an area that is less clear. Some researchers argue that there exist industry effects, which means that companies’ payout policy is influenced by the industries. On the contrary, there are also other researchers like Higgins (1972) who claim that industries do not have any impact on companies’ payout policy. Instead, companies decide the payout policy based on their own circumstances. This study aims to examine if there are any differences in payout policy among six different industries. By comparing the payout ratios of 52 companies from OMX Stockholm during the period 2001-2011, a hypothesis test and a regression analysis were performed. The result of the study indicates that there are no differences among these industries, which suggests a lack of industry effects in payout policy.

Syfte: Syftet med denna studie är att testa sambandet mellan en koncentrerad aktieägarandel och låg utdelning bland aktieföretag på den svenska börsen. Vad som är unikt för just denna studie är att den genomförs på den svenska börsen samt den skattesats som skiljer sig mellan Sverige och exempelvis Finland där tidigare studier av samma karaktär genomförts. Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Den finansiella data som används i studien har hämtats via databasen ”Retriever”, information om aktieägande har manuellt hämtats från ”Ägarna och makten” (Sundqvist, 2015). Resultat och slutsats: Slutsatsen innefattar en saknad av direkt samband mellan koncentrerat ägande och låg utdelningsnivå vilket besvarar syftet. Vad som kan lyftas fram som en eventuell förklaring är den skattemässiga aspekten gällande utdelning och kapitalvinst. Tidigare forskning som påträffat samband i andra länder har en skattesats som skiljer sig mellan utdelning och kapitalvinst vilket innebär skattemässiga fördelat att välja det ena framför det andra. Detta var en av de aspekter som var av stort intresse innan studien startade. Studiens bidrag: Denna studies teoretiska bidrag påvisar att sambandet mellan ägarkoncentrationen och företagens utdelning inte är självklart på den svenska börsen. Istället finner vi att det är huvudsakligen företagens finansiella nyckeltal som ligger till grund för företagens utdelning. Förslag till vidare forskning: Resultatet av denna studie föder ytterligare nyfikenhet kring möjligheter att forska vidare. Exempel på intressanta ämnen är Agnblads (2001)teori om det utländska ägandets påverkan på det framtida ägandet i Sverige. Även agentteorin och dess olika påverkan på företagen går att fördjupa sig i och studera på den svenska marknaden då ägandet är koncentrerat och en stor del maktfördelning sker. / Aim: The aim of this study is to test the relationship between ownership concentration and dividends in listed Swedish firms. Method: This study has a quantitative method and a deductive approach. The financial data has been collected via the database ”Retriever”, information about the ownership of the companies was manually collected from the book ”Ägarna och makten” (Sundqvist, 2015). Result and conclusions: The result of the study is that dividends may variate due to the independent variables. However, there is not a significant relationship between ownership concentration and dividends. Contribution of the thesis: The contribution of this study provides further information regarding ownership concentration and dividends, we find that the financial ratios of the companies have a larger impact on the dividends than the ownership concentration. Suggestions for future research: The result of this study adds alot of curiosity to the future studies about this subject. Our suggestions to future research is to elaborate Agnblads (2001) theory about foreign ownership and how it might affect companies in Sweden. We also propose to research further about the Agency-theory and which effects it has on the Swedish listed firms since we have a concentrated ownership.

No description available.

<p>I detta examensarbete har Stockholmsbörsens historiska utveckling under perioden 1919 – 2003 analyserats. Arbetet har genomförts med handledning från SEB Enskilda Banken och Institutionen för produktionsekonomi vid Linköpings tekniska högskola.</p><p>De viktigaste resultaten som dras ur detta arbete grundar sig främst på statistisk analys av historiska tidsserier över totalavkastning, direktavkastning, inflation och BNP-tillväxt. Först har Stockholmsbörsens totalavkastning analyserats och dess egenskaper presenterats. Här kan nämnas att utdelningarna spelat en stor roll för den historiska totalavkastningen, återinvesterade utgjorde dessa cirka 62 procent av den årliga reala totalavkastningen på 6,6 procent under perioden 1919 – 2003.</p><p>Vidare har Stockholmsbörsens direktavkastning och dess betydelse som värderingsmått studerats. Dessa analyser har utgått från publicerade undersökningar som berört den svenska marknaden och har sedan kompletterats med delvis egenutvecklade modeller av tydlig ad-hoc karaktär. Inget statistiskt signifikant samband kan konstateras mellan värderingen av Stockholmsbörsen och den reala totalavkastning som marknaden uppvisat i efterhand. Endast vissa indikationer på att en låg värdering (hög direktavkastning) medfört en högre efterföljande avkastning konstateras. Den svenska marknadens predikterbarhet utifrån olika värderingsmått verkar sammanfattningsvis ha varit låg eller obefintlig och därmed har marknaden i detta avseende inte uppvisat några tydliga tecken på att vara ineffektiv.</p><p>En amerikansk modell avsedd för att beräkna en framtida objektivt förväntad avkastning har även replikerats för svenska förhållanden. Denna modell utgår från den rådande direktavkastningen vid ingången av varje år under perioden 1929 – 2003. Den förväntade avkastningen har därefter beräknats som direktavkastningen adderad med olika bedömningar av den framtida utdelningstillväxten. Det konstateras att modellen, trots de justeringar som genomförts för svenska förhållanden, genererar en förväntad avkastning som inte bedöms besitta samma tillförlitlighet som på den amerikanska marknaden. Förklaringen till detta ses främst i att den svenska direktavkastningen har haft en betydligt lägre prognosförmåga (för efterföljande totalavkastning) än den amerikanska. En annan viktig bidragande faktor är att Stockholmsbörsens utveckling under längre perioder avvikit från tillväxten i fundamentala faktorer (såsom BNP per capita i fasta priser). Även i det sistnämnda avseendet konstateras betydande skillnader mellan den svenska och den amerikanska marknaden.</p><p>Utöver den bedömning av Stockholmsbörsens effektivitet som gjorts i samband med att direktavkastningens eventuella prognosvärde studerats diskuteras marknadseffektivitet ur en annan synvinkel. Det konstateras att det finns empiririska belägg för att marknaden har uppvisat en tendens till att överreagera och därmed pressat marknadspriserna för högt eller för lågt i relation till utvecklingen av efterföljande utdelningar. Det vill säga att volatiliteten i ett marknadsprisindex varit för hög jämfört med hur de underliggande företagen utvecklats i efterhand. Det sistnämnda har bidragit till att Stockholmsbörsens effektivitet har ifrågasatts i detta avseende.</p>

<p>Bakgrund: När ett bolag ska göra en vinstutdelning efter ett avslutat verksamhetsår, måste styrelsen enligt nya bestämmelser motivera vinstutdelningen. Vid motivering av vinstutdelning skall styrelsen ta hänsyn till bolagets ekonomiska ställning och göra en prövning enligt försiktighetsregeln. Vinstutdelningen får endast genomföras om den uppfyller kravet på försvarlighet.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur icke börsnoterade koncerners moderbolag motiverar sin vinstutdelning enligt den nya ABL. Vi kommer även att granska hur revisorer upplever att icke börsnoterade koncerner följer de nya lagregleringarna.</p><p>Nyckelord: Beloppsspärr, försiktighetsregeln, motivering av vinstutdelning, upplysningsplikt, utdelning, vinstutdelning och värdeöverföring.</p><p>Metod: För att besvara problemformuleringarna valde vi att använda en både kvantitativ och kvalitativ metod. Årsredovisningar i elektronisk form granskades samt så genomfördes det intervjuer med revisorer.</p><p>Teori: I uppsatsen har vi använt oss utav intressentmodellen och agentteorin.</p><p>Slutsatser: Efter genomförd undersökning kom vi fram till att den vanligaste motiveringen av vinstutdelningen är nyckeltal. Alla revisorer anser att bolagen motiverar sin vinstutdelning, då det är tvingande enligt lag. I vissa fall kan det förekomma standardiserade motiveringar av vinstutdelningar, p.g.a. brist på kunskap eller tid hos styrelsen. Den nya lagändringen har bl.a. medfört att tydligheten inom tolkning av vinstutdelning har ökat.</p>

<p><strong>Bakgrund och</strong><strong> problem </strong>Fastighetsmarknaden har en betydande roll i ekonomin vilket<strong> </strong>bevisas genom att fastighetsbolagen, inom den kommersiella marknaden, utgör de största låntagarna hos bankerna. När bankerna drabbas av kreditförluster är det oftast en följd av fastighetsbolagens bristande betalningsförmåga. Fastighetsbolag är generellt högt belånat, och lån ses som ett incitament vars syfte är bland annat signalera marknaden om företagets goda framtidsutsikter. Bolagen strävar efter en balans av finansieringsmedel vilket är förhållandet mellan eget kapital samt lånat kapital, benämnt kapitalstruktur. Enligt Myers (1984) väljer företag i första hand att finansieras av kvarhållna vinster, utifrån vinsterna distribueras utdelningar. Förändringar i utdelningar talar om företagets finansiella ställning men förklarar inte varför företag ger ut utdelningar enligt Black (1996).<strong> </strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Syfte </strong>Syftet med uppsatsen är att undersöka om det föreligger ett samband mellan kapitalstruktur och utdelningar inom fastighetsbolag, samt om de utvalda indikatorerna påverkar utdelningar respektive skuldsättningsgraden.</p><p><strong>Avgränsning </strong>Studien omfattar svenska börsnoterade fastighetsbolag på Stockholmsbörsen som är kategoriserade i segmenten large cap samt mid cap. Tidsramen för undersökningen är mellan 2002-2007.</p><p><strong>Metod </strong>I undersökningen användes en kvantitativ samt en kvalitativ ansats. Kvantitativ data samlades in från fastighetsbolagens årsredovisningar för att beräkna de berörda variablerna som ingick i de statistiska beräkningarna. Spridningsdiagram utformades för att ta reda på hur de olika indikatorerna förhåller sig till skuldsättningsgraden och utdelningsandel. Därefter utfördes en multipel regressions analys och en korrelationsanalys för att undersöka om eventuella samband kan bekräftas. Kvalitativa data baseras på en surveyundersökning där telefonintervjuer genomfördes med syftet att få en djupare förståelse kring fastighetsbolagens resoneringar i val av kapitalstruktur samt utdelningspolicy.</p><p><strong>Resultat och<em> </em>slutsats </strong>Undersökningen resulterade i att ingen av förklaringsvariablerna påverkade skuldsättningsgraden och utdelningar. I och med det kan vi säkerställa att det inte finns något statistiskt signifikant samband, det vill säga att kapitalstrukturen inte påverkar fastighetsbolagens utdelningar. Andra faktorer som fastighetsbolagen beaktar vid bestämmande av utdelningspolicy samt finansieringsmedel är aktieägare, kapitalstruktur och konjunkturläget.</p><p> </p>

En riktad utdelning innebär att en eller flera aktieägare helt eller delvis avstår sin rätt till utdelning till förmån för en annan aktieägare. Beskattningen av utdelningar sker i allmänhet i enlighet med 42:12 Inkomstskattelagen (IL), som stadgar att den som har rätt till en utdelning när denna kan disponeras även skall beskattas för densamma. Paragrafen är tillämplig på riktade utdelningar och torde vid en första anblick innebära att det är aktieägaren som mottar den riktade utdelningen som är skattskyldig till utdelningsbeloppet. En av de grundläggande principerna inom aktiebolagsrätten som aktualiseras vid vinstutdelning i ett aktiebolag är likhetsprincipen, som innebär att alla aktier har samma rätt i bolaget. En riktad utdelning innebär att en eller flera aktieägare får en större utdelning än vad som betingas av dennes aktieinnehav. Således kan en riktad utdelning innebära ett avsteg från likhetsprincipen. Likhetsprincipen utgör ett skydd för aktieägarna och skall därför upprätthållas. Avsteg är dock möjliga men kräver samtliga aktieägares samtycke. Hur påverkar då likhetsprincipen och andra civilrättsliga regler beskattningen av en riktad utdelning? För att besvara denna fråga måste man först utreda vilket förhållande skatterätten har till civilrätten. Normalt sett följer skatterätten civilrätten, d v s rättshandlingar som accepteras inom civilrätten ligger även till grund för den skattemässiga bedömningen, vilket torde innebära att riktade utdelningar som genomförts på ett enligt civilrätten godtagbart sätt skall ligga till grund för beskattningen. Rättsläget är dock oklart och det är tänkbart att man skatterättsligt inte godtar transaktionen utan istället beskattar aktieägaren och därmed bortser från överlåtelsen. Detta synsätt skulle kunna motiveras av att den riktade utdelningen ses som en disposition av den aktieägare som avstår utdelning och att det därför är denna person och inte mottagaren som skall beskattas. Syftet med uppsatsen är att utreda vilka inkomstskatterättsliga konsekvenser en riktad utdelning ger upphov till, dels för den person som avstår utdelning, dels för den person som mottar den riktade utdelningen.

Bakgrund: När ett bolag ska göra en vinstutdelning efter ett avslutat verksamhetsår, måste styrelsen enligt nya bestämmelser motivera vinstutdelningen. Vid motivering av vinstutdelning skall styrelsen ta hänsyn till bolagets ekonomiska ställning och göra en prövning enligt försiktighetsregeln. Vinstutdelningen får endast genomföras om den uppfyller kravet på försvarlighet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur icke börsnoterade koncerners moderbolag motiverar sin vinstutdelning enligt den nya ABL. Vi kommer även att granska hur revisorer upplever att icke börsnoterade koncerner följer de nya lagregleringarna. Nyckelord: Beloppsspärr, försiktighetsregeln, motivering av vinstutdelning, upplysningsplikt, utdelning, vinstutdelning och värdeöverföring. Metod: För att besvara problemformuleringarna valde vi att använda en både kvantitativ och kvalitativ metod. Årsredovisningar i elektronisk form granskades samt så genomfördes det intervjuer med revisorer. Teori: I uppsatsen har vi använt oss utav intressentmodellen och agentteorin. Slutsatser: Efter genomförd undersökning kom vi fram till att den vanligaste motiveringen av vinstutdelningen är nyckeltal. Alla revisorer anser att bolagen motiverar sin vinstutdelning, då det är tvingande enligt lag. I vissa fall kan det förekomma standardiserade motiveringar av vinstutdelningar, p.g.a. brist på kunskap eller tid hos styrelsen. Den nya lagändringen har bl.a. medfört att tydligheten inom tolkning av vinstutdelning har ökat.

Bakgrund och problem Fastighetsmarknaden har en betydande roll i ekonomin vilket bevisas genom att fastighetsbolagen, inom den kommersiella marknaden, utgör de största låntagarna hos bankerna. När bankerna drabbas av kreditförluster är det oftast en följd av fastighetsbolagens bristande betalningsförmåga. Fastighetsbolag är generellt högt belånat, och lån ses som ett incitament vars syfte är bland annat signalera marknaden om företagets goda framtidsutsikter. Bolagen strävar efter en balans av finansieringsmedel vilket är förhållandet mellan eget kapital samt lånat kapital, benämnt kapitalstruktur. Enligt Myers (1984) väljer företag i första hand att finansieras av kvarhållna vinster, utifrån vinsterna distribueras utdelningar. Förändringar i utdelningar talar om företagets finansiella ställning men förklarar inte varför företag ger ut utdelningar enligt Black (1996). Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka om det föreligger ett samband mellan kapitalstruktur och utdelningar inom fastighetsbolag, samt om de utvalda indikatorerna påverkar utdelningar respektive skuldsättningsgraden. Avgränsning Studien omfattar svenska börsnoterade fastighetsbolag på Stockholmsbörsen som är kategoriserade i segmenten large cap samt mid cap. Tidsramen för undersökningen är mellan 2002-2007. Metod I undersökningen användes en kvantitativ samt en kvalitativ ansats. Kvantitativ data samlades in från fastighetsbolagens årsredovisningar för att beräkna de berörda variablerna som ingick i de statistiska beräkningarna. Spridningsdiagram utformades för att ta reda på hur de olika indikatorerna förhåller sig till skuldsättningsgraden och utdelningsandel. Därefter utfördes en multipel regressions analys och en korrelationsanalys för att undersöka om eventuella samband kan bekräftas. Kvalitativa data baseras på en surveyundersökning där telefonintervjuer genomfördes med syftet att få en djupare förståelse kring fastighetsbolagens resoneringar i val av kapitalstruktur samt utdelningspolicy. Resultat och slutsats Undersökningen resulterade i att ingen av förklaringsvariablerna påverkade skuldsättningsgraden och utdelningar. I och med det kan vi säkerställa att det inte finns något statistiskt signifikant samband, det vill säga att kapitalstrukturen inte påverkar fastighetsbolagens utdelningar. Andra faktorer som fastighetsbolagen beaktar vid bestämmande av utdelningspolicy samt finansieringsmedel är aktieägare, kapitalstruktur och konjunkturläget.