Varje år delar aktiebolag i Sverige ut stora summor pengar i formav aktieutdelningar. Storleken på ett företags utdelningar anses blandmånga aktiesparare vara en viktigt faktor då de avgör om de ska köpaaktier i företaget. Det är ett stort beslut för ett företag när de bestämmervilken utdelning de vill ge, och det är ett beslut som tvingar företagetatt ta hänsyn till många faktorer. En stor utdelning kan göraföretagets aktier mer attraktiva, men leder till att företaget har mindreeget kapital att använda för exempelvis produktutveckling och andrainvesteringar. I detta examensarbete inom matematisk statistisk görsen multipel linjär regressionanalys för att modellera direktavkastningen,d.v.s. utdelning dividerat med aktiekurs, för stora svenska företagverksamma inom fastighet och finans (FF); teknologi, hälsa och telekom(THT) och industri. En regressionsmodell gjordes för vardera avdessa tre företagsgrupper, och statistiska test utfördes för att bedömahur bra dessa modeller beskriver relationen mellan direktavkastningoch de företagsvariabler som användes som förklarande variabler. Studiensresultat visar att regressionsmodellen som gjordes för företag inomfastighet och finans är bättre än de som gjordes för industri ochteknologi, hälsa och telekom.

Utdelningen, det kontanta kapital som företaget delar ut till sina aktieägare, är en het fråga i normala tider och investerare håller uppsikt om vilka företag som har mest gynnsam utdelningspolicy. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen till hur denna utdelningspolicy påverkas av den största pandemin sedan den spanska sjukan; Covid-19. Problemet som uppstår för företag under kriser som dessa är hur de ska använda utdelningen; fördela ut den som vanligt och signalera om stor tilltro till framtiden eller säkra likvider inför osäkra tider genom att minska eller ta bort utdelningen. Även valet av att mottaga omställningsstöd från staten eller ej är en del av ekvationen som företagen måste lösa för att optimera verksamheten och som påverkar möjligheten till att dela ut till sina aktieägare. Tidigare forskning har visat att utdelningspolicy hos dessa utdelande bolag ofta följer vissa mönster och att de har specifika agendor kring hur de fördelar dessa kassaflöden. För att förstå fenomenet utdelningspolicy bättre under Covid-19 har vi, i denna studie, valt att undersöka hur Signaleringsteorin, Utdelningsutjämning samt Den finansiella livscykelteorin är relevant för börsnoterade bolags utdelningspolicy i Sverige under pandemin. Dessa teorier är inkluderade i studien för att alla är relevanta i sig själv samt att de förklarar olika aspekter av företagens utdelningspolicy. Medan Signaleringsteorin och Utdelningsutjämning är metoder där företag riktar sig (signalerar) till aktieägare är Den finansiella livscykelteorin ett mer externt mått som mäter hur mognadsgraden i bolagen påverkar utdelningspolicyn. Vi anser att genom att inkludera alla dessa aspekter så kan vi skapa en nyanserad bild och öka förståelsen till utdelningspolicy i Sverige.   Denna kvantitativa studie är gjord på paneldata från 211 börsnoterade bolag från Stockholmsbörsen samt First North Growth market. Data från 2018 till 2020 är hämtad från Eikon och testade genom logistiska regressionsmodeller. Resultatet i studien visar att det blev en kortsiktig effekt på utdelningspolicyn under pandemin då sannolikheten till utdelning minskade radikalt från 2019 till 2020 samt att den totala utdelningsnivån på Stockholmsbörsen minskade ca 53,2 % mellan perioderna. Vi anser att omställningsstöd var en starkt bidragande faktor till minskningen då bolag som tog stöd förbjöds att dela ut eller besluta om utdelning under lång period under pandemin. Medan vi inte kunde förklara utdelningspolicyn under Covid-19 med teorierna Utdelningsutjämning samt Livscykelteorin så anser vi att Signaleringsteorin är relevant under Covid-19.   Det finns redan publicerade forskning kring hur pandemin har påverkat utdelningspolicyn hos företag runt om i världen men ingen utförlig studie för pandemins effekter på utdelningspolicy är gjord för bolag i Sverige. Denna studie är vårat försök till att öka förståelsen till fenomenet.

Tidigare studier har undersökt relationen mellan utdelning och olika typer av ägande, till exempel utländskt ägande, familjeägande och koncentrerat ägande. Undersökningarna har väckt en del intressanta frågor inom området och därför är syftet med denna studie att undersöka om ägarstrukturen har någon påverkan på utdelningen. Ägarstrukturen definieras som den ägaren med största procentuella aktiepost med hänsyn till både kapital- och röstandel. Undersökningen inkluderar 168 börsnoterade bolag och behandlar perioden 2012– 2022. Arbetets ekonometriska tillvägagångssätt innefattar två delar. I första delen utförs olika typer av paneldataregressioner avseende hela perioden. Därefter delas undersökningsperioden in i två olika tidsperioder, ett genomsnitt för varje bolag och period tas ut för att kunna behandlas som två tvärsnittsregressioner. Regressionerna utvärderas och tolkas främst utifrån signifikansnivå, koefficientvärden och determinationskoefficienter. Studien påvisar en positiv relation mellan största röstandel och utdelningsnivån, största kapitalandel har dock en negativ relation till utdelningsnivån. Dessa värden är statistiskt signifikanta men förklaringsgraden är låg och det bör tas i beaktning vid tolkning av resultaten. / Prior research has looked at the connection between dividends and various ownership structures, including family, foreign, and concentrated ownership. The goal of this study is to determine whether ownership structure affects dividends, as some intriguing questions in this area have been brought up by surveys. The owner holding the highest percentage of shares in this scenario, for both capital and voting shares, will be in the ownership structure. The survey spans the years 2012–2022 and comprises 168 listed companies. There are two components to the work's econometric approach. Several panel data regressions are carried out with respect to the full period in the first section. After splitting the survey period into two distinct time periods, an average is calculated for each company and period, which are then used to create two cross-sectional regressions. The significance level, coefficient values, and coefficients of determination are the main criteria used to evaluate and interpret the regressions. The study shows a positive relationship between the largest voting share and the dividend level; however, the largest capital share has a negative relationship with the dividend level. These values are statistically significant, but the degree of explanation is low, and this should be considered when interpreting the results.

När en marknadsnoterad aktie i avstämningsbolag lånas ut kan oklarheter uppstå. För den ursprungliga aktieägaren som lånar ut aktier blir det dels en civilrättslig fråga avseende huruvida utlåningen innebär att äganderätten övergått på låntagaren eller inte, dels en skatterättslig fråga avseende huruvida utlåningen innebär att en kapitalvinstberäkning ska göras eller inte. Även andra rättsområden aktualiseras vid utlåning av aktier såsom legala krav och kontraktsbestämmelser.  I uppsatsen behandlas de skattemässiga konsekvenserna som uppstår vid utlåning av marknadsnoterade aktier som vid utlåningstillfället är näringsbetingade. När aktierna är näringsbetingade aktualiseras ytterligare bestämmelser och det torde bli av ännu större intresse att veta vilka skattemässiga konsekvenser utlåningen innebär. En utlåning av aktier innebär nämligen vanligtvis ett avbrott i innehavstiden, som reglerar att andelarna är näringsbetingade, för den ursprungliga aktieägaren. De skattemässiga konsekvenserna beror huvudsakligen på orsaken till utlåningen. Det är inte av intresse vilket syfte den ursprungliga aktieägaren har, i stället är det avgörande vilket syfte låntagaren har. Om låntagarens avsikt är att låna aktierna för att genomföra en blankningsaffär, blir långivarens skattemässiga konsekvenser annorlunda jämfört med om låntagarens avsikt är till exempel att använda aktierna som en säkerhet.  Huvudregeln vid utlåning av aktier i avstämningsbolag är att den person som lånar ut en aktie skattemässigt avyttrar tillgången. Blankningsaffärer, som är den vanligaste typen av aktielån, utgör dock ett undantag från denna huvudregel, 44 kap. 9 § inkomstskattelagen (1999:1229). Trots det skatterättsliga undantaget innebär utlåningen ett avbrott i den ursprungliga ägarens innehavstid. I uppsatsen beskrivs gällande rätt avseende utlåning av aktier, framför allt utlåning i blankningssyfte. Om utdelning lämnas under den tid aktien är utlånad aktualiseras ytterligare frågor som också behandlas i uppsatsen. De skatterättsliga konsekvenserna vid utlåning av marknadsnoterade näringsbetingade aktier beskrivs och de olika faktorer som påverkar utfallet skildras. För att tydliggöra hur de olika rättsområdena i vissa frågor är samspelta och i andra brister i samspelet skildras också kopplingen mellan civilrätt, redovisningsrätt och skatterätt. Som ett led i att undersöka huruvida det finns andra möjligheter att reglera konsekvenserna av utlåning beskrivs även tänkbara alternativ.

Uppsatsen undersöker om institutionella investerare nettosäljer innan meddelande om inställd utdelning och om detta beror på asymmetrisk information. Urvalet för studien är företag på Nasdaq OMX Stockholms huvudlistor som har ställt in kontantutdelning under perioden 2004–2018. Studien finner att institutionella investerare nettosäljer under två kvartal innan informationen om inställd utdelning offentliggjorts och att detta troligen beror på asymmetrisk information. Studien visar även att företagsvärdet för de observerade företagen minskar innan meddelande om inställd utdelning. / The paper examines if institutional investors are net sellers prior to dividend omission announcements and if this is due to asymmetric information. By studying companies listed on Nasdaq OMX Stockholm’s main list during the period 2004-2018, we find that institutional investors are net sellers during two quarters prior to dividend omission announcements and that this is likely due to asymmetric information. The study also shows that the market value of the observed companies decreases prior to dividend omission announcements.

Background: Theoretical, it’s been questioned why dividends exists in companies based upon the fact that there is a separation between ownership and control. According to the agency theoretical perception, dividends is used as a manner to unify the interest of this separation, which in turn lower the agency cost, and increase the efficiency of companies. Purpose: The aim of this master thesis is to scrutinize and analyse the association between Swedish firms’ owner structure and owner types and their inclination to dividend. Method: We attack the problem with a hypothetical-deductive research method by using the existence of a universal theory, the agency theory. From our theoretical framework we propose a set of hypotheses. Through these hypotheses we intend to empirical investigate the agency theoretical explanations regarding ownership and dividend policy in Swedish public firms. The empirical material has been gathered from annual reports, Börsguide and Ägarna och Makten. The data has then been statistical processed and analyzed which consecutively resulted in our conclusions. Conclusions: The findings from our study indicate that ownership affects companies dividend policy. The most striking findings in our study show that there is a significant positive relationship with owner concentration and dividends. Comparing to other studies in the field this is a rather controversy conclusion. According to Schooley and Barney (1994) and Farinha (2003) our results confirm the proposal that there is a U-shaped relationship between internal ownership and dividends. Suggestions for further research: Our suggestion for further research is to expand our study by investigate a time-serie of data and compare Swedish listed firms with firms in other European countries. Further suggestion is to proceed the identification of ownership as a mechanism for corporate governance. Based on the fact that the market context in Sweden has developed, it would be of great interest to investigate ownership affection on the procurement of raising capital. / Bakgrund: Det har länge förts en kraftfull debatt om ägarstrukturens påverkan på företag. Viss teori har ifrågasatt varför utdelningar överhuvudtaget förekommer i företag där kontrollen är skild från ägarna. Enligt det agentteoretiska perspektivet är utdelning en metod att föra samman företagsledningens och ägarnas intressen, vilket samtidigt ökar företagetseffektivitet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera sambandet mellan svenska företags ägarstruktur samt ägartyper och företags utdelningsnivå. Vi vill således undersöka ägandets påverkan på företags utdelningsnivå. Metod: Vi använder oss av ett hypotetiskt-deduktivt angreppssätt genom att vi utgår ifrån befintlig universell teori i form av agentteori. Utifrån vår teoretiska referensram har vi utformat hypoteser för att på så sätt empiriskt undersöka de agentteoretiska förklaringarna angående ägande och utdelningspolicy i svenska företag. Det empiriska materialet har vi samlat in från årsredovisningar, Börsguide samt Ägarna och Makten. Informationen har sedan statistiskt bearbetats samt analyserats vilket har mynnat ut i våra slutsatser. Slutsatser: Den generella slutsats vi kan dra genom vår studie är att ägarstruktur och ägartyper har en viss inverkan på företags utdelningspolicy. De mest utmärkande slutsatserna vår studie har visat är för det första ett signifikant positivt samband mellan ägarkoncentration och utdelningar. Jämfört med andra studier på området är detta en motsägande slutsats. För det andra, i enlighet med Schooley och Barney (1994) och Farinha (2003) bekräftar våra resultat antagandet att det finns en U-formad relation mellan internt ägande och utdelningar. Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att utöka denna studie genom att undersöka en längre tidsperiod samt att jämföra svenska företag med företag i andra europeiska länder. Ytterligare förslag till vidare forskning är att fortsätta identifiera ägandet som en mekanism för hur företag styrs. Då det har skett en utveckling i Sverige beträffande själva marknadskontexten så anser vi det vara av intresse att utreda hur kapitalanskaffningen går till i svenska börsbolag.

<p>Background: Theoretical, it’s been questioned why dividends exists in companies based upon the fact that there is a separation between ownership and control. According to the agency theoretical perception, dividends is used as a manner to unify the interest of this separation, which in turn lower the agency cost, and increase the efficiency of companies.</p><p>Purpose: The aim of this master thesis is to scrutinize and analyse the association between Swedish firms’ owner structure and owner types and their inclination to dividend.</p><p>Method: We attack the problem with a hypothetical-deductive research method by using the existence of a universal theory, the agency theory. From our theoretical framework we propose a set of hypotheses. Through these hypotheses we intend to empirical investigate the agency theoretical explanations regarding ownership and dividend policy in Swedish public firms. The empirical material has been gathered from annual reports, Börsguide and Ägarna och Makten. The data has then been statistical processed and analyzed which consecutively resulted in our conclusions.</p><p>Conclusions: The findings from our study indicate that ownership affects companies dividend policy. The most striking findings in our study show that there is a significant positive relationship with owner concentration and dividends. Comparing to other studies in</p><p>the field this is a rather controversy conclusion. According to Schooley and Barney (1994) and Farinha (2003) our results confirm the proposal that there is a U-shaped relationship between internal ownership and dividends.</p><p>Suggestions for further research: Our suggestion for further research is to expand our study by investigate a time-serie of data and compare Swedish listed firms with firms in other European countries. Further suggestion is to proceed the identification of ownership as a</p><p>mechanism for corporate governance. Based on the fact that the market context in Sweden has developed, it would be of great interest to investigate ownership affection on the procurement of raising capital.</p> / <p>Bakgrund: Det har länge förts en kraftfull debatt om ägarstrukturens påverkan på företag. Viss teori har ifrågasatt varför utdelningar överhuvudtaget förekommer i företag där kontrollen är skild från ägarna. Enligt det agentteoretiska perspektivet är utdelning en metod</p><p>att föra samman företagsledningens och ägarnas intressen, vilket samtidigt ökar företagetseffektivitet.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera sambandet mellan svenska företags ägarstruktur samt ägartyper och företags utdelningsnivå. Vi vill således undersöka ägandets påverkan på företags utdelningsnivå.</p><p>Metod: Vi använder oss av ett hypotetiskt-deduktivt angreppssätt genom att vi utgår ifrån befintlig universell teori i form av agentteori. Utifrån vår teoretiska referensram har vi utformat hypoteser för att på så sätt empiriskt undersöka de agentteoretiska förklaringarna angående ägande och utdelningspolicy i svenska företag. Det empiriska materialet har vi samlat in från årsredovisningar, Börsguide samt Ägarna och Makten. Informationen har</p><p>sedan statistiskt bearbetats samt analyserats vilket har mynnat ut i våra slutsatser.</p><p>Slutsatser: Den generella slutsats vi kan dra genom vår studie är att ägarstruktur och ägartyper har en viss inverkan på företags utdelningspolicy. De mest utmärkande slutsatserna vår studie har visat är för det första ett signifikant positivt samband mellan ägarkoncentration och utdelningar. Jämfört med andra studier på området är detta en motsägande slutsats. För det andra, i enlighet med Schooley och Barney (1994) och Farinha (2003) bekräftar våra</p><p>resultat antagandet att det finns en U-formad relation mellan internt ägande och utdelningar.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att utöka denna studie genom att undersöka en längre tidsperiod samt att jämföra svenska företag med företag i andra europeiska länder. Ytterligare förslag till vidare forskning är att fortsätta identifiera ägandet som en mekanism för hur företag styrs. Då det har skett en utveckling i Sverige beträffande själva marknadskontexten så anser vi det vara av intresse att utreda hur kapitalanskaffningen går till i svenska börsbolag.</p>

Datum:                    2018-01-15 Nivå:                        Kandidatuppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi:                Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare:              Rami Abbas             Simon Issa                          Kevin Landenberg              92/03/26                                 92/02/02                                       94/08/11        Titel:                        Utdelning i fåmansbolag Nyckelord:                         Utdelning, kvalificerade aktier, slopade förslaget 2017, skattebeteende Forskningsfrågor: Vilka eventuella förändringar i beteenden har det slopade förslaget             genererat vid beslutfattande hos fåmansbolag?  Vilken påverkan har skattereformer på skattebeteende? Syfte:                       Syftet med undersökningen är att skapa förståelse över om, hur och varför fåmansbolagen har agerat utefter det slopade förslaget för förändringen på 3:12- reglerna. Utöver detta är syftet också att skapa en förståelse för vilken påverkan skattereformer har på skattebeteende. Metod:                     Regleringar kring fåmansbolagsutdelningsmöjligheter har samlats in och analyserats. Teoretisk datainsamling om reformers påverkan på skattebeteende har insamlats. Utöver detta har det genomförts intervjuer med ägare för fåmansbolag samt auktoriserade revisorer. Slutsats:        Förslaget till förändringar som slopades sommaren 2017 hade ingen nämnvärd påverkan på majoriteten av delägarna i fåmansbolagen. Detta på grund av för komplicerade regleringar. I särskilda fall, när reformer är för komplicerade kräver det för berörda parter en inlärningstid för att ta in ny kunskap och därför inte har varken tid eller kunskap att agera efter reformens krav. / Date:                        2018-01-15 Level:                       Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution:                         School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:                  Rami Abbas             Simon Issa                          Kevin Landenberg              92/03/26                                 92/02/02                                       94/08/11 Title:                        Dividend in close companies Keywords:              Dividend, qualified shares, the canceled proposition 2017, tax behavior Research Questions:               What possible changes in behavior has the cancelled proposition generated at decision making in close companies?                                  What impact do tax reforms have on tax behavior? Purpose:                  The purpose of the survey is to create an understanding about if and how close companies have acted towards the rejected proposition of change in the 3:12 rules. In addition to this, the purpose is also to create an understanding of what impact tax reforms have on tax behavior. Method:                   Regulations regarding dividend opportunities in close companies, have been collected and analyzed. Theoretical data collection on reformers' impact on tax behavior has been collected. In addition, interviews have been conducted with owners of close companies and authorized auditors. Conclusion:              The proposition of change that were rejected in the summer of 2017 had no significant impact on majority of the shareholders at close companies. This is due to complicated regulations. In specific cases, when reforms are too complicated, it requires the involved partners a learning time to acquire new knowledge and therefore do not have the time or knowledge to respond to the reform requirements.

Föreliggande uppsats avser bidra till att fylla gapet till den svenska forskningen om utdelningspolitiken för familjeföretag i Sverige. Studier om utdelningspolitik i familjeföretag och vilka faktorer som påverkar den är förhållandevis marginell. Studien analyserar familjeföretag listade på OMX Stockholm under tidsperioden 2005-2018. Ett urval om 25 företag har inkluderats i studien och bortfallen summeras till 11 företag.   Ett av studiens t-test fördelade familjeföretagen i två grupper, de som ägde över och under 50 procent av de röstberättigade aktierna. t-testet undersöker hypotes 1. Resultatet visar att det inte är statistiskt säkerställt att majoritetsägande påverkar utdelningsnivån. Hypotes 2 undersöks genom ett t-est. Vid genomförandet av t-testet utformades subgrupper till de två ovannämnda grupperna. Subgrupperna ställdes mot varandra för att undersöka en skillnad i utdelningsnivå. Hypotes 1 och 2 accepterades för båda t-testen som undersöktes med en signifikansnivå på 5 procent. Utöver t-testen har det genomförts en multivariat analys. Med hjälp av den multivariata analysen identifierades ett negativt samband mellan ägarkoncentration och utdelningsnivå, samt ett positivt samband mellan lönsamhet och utdelningsnivå. / This paper seeks to fill the gap in Swedish research about dividend policy. Studies about which key numbers that affect the dividend policy in family firms are marginal. The study involves family firms listed on OMX Stockholm between 2005 til 2018.   One of the studies t-tests examine families that have majority positions and minority positions. The result is not statistical reliable. Therefore the t-test cannot show a difference in the average dividend payout ratio with a significance level at 5 percent. A Multivariate analysis has been made. It shows a negative correlation between ownership and dividend payout ratio. The variables profit and dividend payout ratio has a positive correlation.

Studien syftar till att undersöka sambandet om huruvida bolag ökar eller minskar sin utdelning när olika styrelse och VD specifika variabler förändras. Undersökta variabler avser andel kvinnor i styrelsen, styrelsens storlek och styrelsemedlemmars interna aktieinnehav. Med tillämpning av en kvantitativ panelstudie baserad på en deduktiv ansats ämnar studien belysa hur sambanden ser ut för svenska börsnoterade bolag som inkluderas i OMXS30 under åren2009–2021. Genom ordinal probit regressioner kommer studiens empiriska resultat jämföras mot ett teoretiskt ramverk i syfte att förkasta eller bekräfta studiens hypoteser. Det teoretiska ramverket består av irrelevansteorin, agentteorin och Lintners utdelningspolicy.Resultatet finner skiftande stöd i studiens teoretiska ramverk. Andelen kvinnor uppvisar ett negativt samband, vilket står i kontrast till övervägande del av teorier och tidigare forskning. Styrelsens storlek uppvisar ett positivt samband gentemot utdelningsförändring, vilket går i linje med tidigare forskning. För internt innehav som förväntas vara negativt, återfinns ett svagt negativt samband för värdet på aktieinnehav för VD och styrelseordförande. Styrelseledamöternas aktieinnehav uppvisar i motsats ett positivt samband och styrka innehav visar ingen riktning i sitt samband. / The aim of this study is to explore the relationship between companies’ decision to increase or decrease their dividend and changes in board and CEO specific variables. The specificvariables refer to the proportion of women on the board, the size of the board and the internal shareholding of the board. Using a quantitative panel study with a deductive approach, the study explores this relationship by looking at companies included in the stock market indexOMXS30 during the years 2009–2021. The empirical results are compared against a theoretical framework to reject or confirm the study's hypotheses using ordinal probit regressions. The theoretical framework consists of the irrelevance theory, the agency theory and Lintner's dividend policy.The results show varied support in the theoretical framework. The proportion of women shows a negative relationship, which is inconsistent with most theories and previous research. The size of the board shows a positive relationship to dividend change, which is in line with previous research. For internal holdings, which are expected to be negative, a weak negative correlation is found for the value of shareholdings with the CEO and chairman of the board. In contrast, the board members' shareholdings show a positive relationship and strength holdings show no direction in their relationship.