<p>Utdelningsnivåer bland företag är något som har fångat ekonomers intressen under en lång tid. Under 1960-talet presenterades irrelevansteorin av Merton Miller och Franco Modigliani. Teorin går ut på att ett företags värde är oberoende av dess utdelningspolicy i en värld utan skatter och transaktionskostnader. Det fortsatta intresset kring ett företags utdelningspolicy har under de senaste fem decennierna resulterat i ett antal nya teorier som i kontrast med Miller & Modigliani menar att ett företags utdelningspolicy kan påverka dess värde under antagandet om icke-perfekta marknader. Dessa teorier har till stor del sin grund i studier som gjorts på utländska bolag. Faktorer som utifrån dessa teorier anses påverka ett företags utdelningspolicy är: transaktionskostnader, agentkostnader, skatte- och klienteleffekten samt utdelningsnivåns signaleringseffekt.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om dessa teorier som har sin grund i utländska företags utdelningsnivåer även kan hjälpa till att förklara variationer i de 28 största svenska börsbolagens utdelningsnivåer. Vi vill med statistisk säkerhet kunna säkerställa att det finns ett visst sam¬band mellan utvalda faktorer och utdelningsnivå.</p><p>Alla de variabler som avsågs mäta de utvalda faktorerna påverkade ett företags utdelningspolitik som förväntat förutom omsättningstillväxten då denna hade en positiv effekt på utdelningsnivån. Dock var endast tre av sju variabler signifikanta vid en femprocentig signifikansnivå.</p><p>Slutligen går det att konstatera att variationer i målpopulationens genomsnittliga utdelningsnivå till stor del kan förklaras av deras storlek samt graden av spridning på ägandet. Stora och lönsamma företag med spritt ägande delar ut mer pengar till sina aktieägare än vad mindre företag med mer koncentrerat ägande gör.</p>

Utdelningsnivåer bland företag är något som har fångat ekonomers intressen under en lång tid. Under 1960-talet presenterades irrelevansteorin av Merton Miller och Franco Modigliani. Teorin går ut på att ett företags värde är oberoende av dess utdelningspolicy i en värld utan skatter och transaktionskostnader. Det fortsatta intresset kring ett företags utdelningspolicy har under de senaste fem decennierna resulterat i ett antal nya teorier som i kontrast med Miller &amp; Modigliani menar att ett företags utdelningspolicy kan påverka dess värde under antagandet om icke-perfekta marknader. Dessa teorier har till stor del sin grund i studier som gjorts på utländska bolag. Faktorer som utifrån dessa teorier anses påverka ett företags utdelningspolicy är: transaktionskostnader, agentkostnader, skatte- och klienteleffekten samt utdelningsnivåns signaleringseffekt. Syftet med denna uppsats är att undersöka om dessa teorier som har sin grund i utländska företags utdelningsnivåer även kan hjälpa till att förklara variationer i de 28 största svenska börsbolagens utdelningsnivåer. Vi vill med statistisk säkerhet kunna säkerställa att det finns ett visst sam¬band mellan utvalda faktorer och utdelningsnivå. Alla de variabler som avsågs mäta de utvalda faktorerna påverkade ett företags utdelningspolitik som förväntat förutom omsättningstillväxten då denna hade en positiv effekt på utdelningsnivån. Dock var endast tre av sju variabler signifikanta vid en femprocentig signifikansnivå. Slutligen går det att konstatera att variationer i målpopulationens genomsnittliga utdelningsnivå till stor del kan förklaras av deras storlek samt graden av spridning på ägandet. Stora och lönsamma företag med spritt ägande delar ut mer pengar till sina aktieägare än vad mindre företag med mer koncentrerat ägande gör.

I Sverige har ett förbud mot återköp av aktier funnits sedan 1895 och avsikten med detta var att skydda företagets borgenärer. Under 1990-talet rådde en återköpshysteri i Europa, men Sverige valde länge att stå utanför. Den 16 mars 2000 blev det även tillåtet för svenska börsbolag att köpa tillbaka egna aktier från sina aktieägare. Bara under det första året passade de svenska börsbolagen på att köpa egna aktier till ett värde av 30 miljarder kronor. Återköpens enkelhet och flexibilitet nyttjades flitigt av företagen, däremot argumenterades det samtidigt emot förfarandet bland annat för att aktiekursen kunde bli manipulerad. Under 2005 gick börsen över förväntan vilket medförde att vinsterna gjorde de stora börsbolagen övermåttligt välkonsoliderade. Återköp började diskuteras än flitigare som ett alternativ att skifta ut kapital och företag såsom Volvo, Handelsbanken och Nordea var aktuella för återköp. Denna information och ovanstående resonemang ledde in oss på följande problemformulering. Varför väljer företag att genomföra återköp av egna aktier? Syftet med uppsatsen var att skildra ett återköpsförfarande för svenska börsnoterade företag och identifiera deras bakomliggande motiv. Vidare hade vi två delsyften med studien, det första var att klargöra huruvida återköp av aktier är ett substitut eller ett komplement till utdelning respektive extrautdelning. Det andra delsyftet var att skapa en förståelse för vilka fördelar respektive nackdelar och risker som kan förekomma för återköpande företag. Utifrån våra syften har vi strävat efter att skapa en förståelse för varför svenska företag väljer att genomföra återköpsprogram. Detta är något vi starkt kopplar till det hermeneutiska synsättet och eftersom vi ville undersöka vissa faktorer närmare än vad den positivistiske forskaren generellt gör, anser vi själva att vi präglats av den hermeneutiska kunskapssynen. Vidare är uppsatsen skriven ur ett företagsperspektiv och vi har genomfört kvalitativa intervjuer över telefon med representanter från några av de största bolagen verkande i Sverige. Vår kunskap inom ämnet var inledningsvis relativt begränsad, därför ansåg vi det nödvändigt att först läsa in oss på området innan vi undersökte verkligheten. Detta medförde att det deduktiva angreppssättet blev ett naturligt val. I teorikapitlen har vi presenterat de huvudsakliga utskiftningsmetoderna företagen har till förfogande då kapital skall föras över till aktieägare. Vidare har vi gått igenom lagstiftningen som finns i Sverige, olika metoder som företag har till sitt förfogande för att återköpa aktier och de motiv som ligger bakom förfarandet. Teoretiskt förekommer det ett antal motiv till varför börsnoterade företag genomför återköp av egna aktier och till de mest frekventa motiven hör återköp för att förbättra kapitalstrukturen eller att signalera undervärdering. Avslutningsvis har vi berört de nackdelar och risker som finns med återköp. Fördelar med återköp är bland annat att den inte skapar lika stora förväntningar från aktieägare, men en risk som finns är att företag väljer att tillfredställa kortsiktiga behov vilket kan leda till negativa effekter i framtiden. Det absolut starkaste motivet till varför svenska börsnoterade företag genomför återköp av egna aktier visade sig vara för att de vill hålla rätt mängd överskottskapital i bolaget, det vill säga genom att justera sin kapitalstruktur.

Under de senaste årtionden har allt fler länder avreglerat sin kapitalmarknad och gränserna har öppnats för utländska investerare. I och med ökningen av investeringar över landgränser har skillnader mellan länder gällande dess corporate governance uppmärksammats. En viktig del inom corporate governance utgörs av utdelning och olika policys för utdelning. Tidigare forskning har jämfört skillnader i utdelningsnivå mellan USA och Japan, dock har det inte skett någon forskning om var Sverige står i jämförelse med dessa länder. Syftet med uppsatsen är att jämföra Sveriges utdelningsnivå i förhållande till Japans och USA:s under en tioårsperiod, samt att med fyra kända utdelningsteorier försöka förklara skillnaderna i utdelningsnivån mellan länderna. I undersökningen har vi aggregerat data från de största noterade företagen i varje land inom elva industrier. Vi har följt 22 svenska, 249 amerikanska och 173 japanska företag från år 1996 fram till år 2005. Med tre olika nyckeltal; utdelning/nettoomsättning, utdelning/nettovinst och utdelning/eget kapital har vi kommit fram till att Sveriges utdelningsnivå ligger i nivå med den amerikanska. Under de två sista åren i undersökningen har svenska företag till och med haft högre utdelningsnivå än de amerikanska. Detta finner vi överraskande då ägarstruktur och rättsystem i Sverige mer liknar det japanska än det amerikanska samt eftersom minoritetsskyddet i Sverige är relativt lågt i jämförelse med USA:s. Enligt tidigare forskning har amerikanska företag haft en högre utdelningsnivå än japanska företag, vilket stöd av uppsatsens resultat. Tar vi fasta på intressekonflikten och informationsasymmetri som finns på den svenska marknaden, där spridda ägare svarar för en stor del av det satsade kapitalet i företagen medan en eller få ägare innehar kontroll över företagen, finner vi stöd i agentteorin, signaleringsteorin och bird-in-the-hand-teorin för Sveriges utdelningsnivå. Däremot klarar skattepreferensteorin inte av att förklara den svenska utdelningsnivån under denna tidsperiod.

Denna uppsats tar upp en viktig aspekt vid granskning av fonder, nämligen vad fonder jämförs mot, om de jämförs mot ett index inklusive eller exklusive utdelning. Detta är ett viktigt område som bland annat har uppmärksammats i media. Det har förekommit att vissa fonder gav missvisande information då de inkluderar utdelning medan dess jämförelseindex exkluderar utdelning. Således är syftet med denna uppsats att undersöka hur omfattande fenomenet är bland storbankerna i Sverige. Samt om det finns ett samband mellan att fonder redovisar en bättre kursutveckling än dess index om denna exkluderar utdelning. Studien avser att granska aktiefonder hos storbankerna, Handelsbanken, SEB och Nordea. Totalt granskades 165 stycken. Undersökningen har grundats på kvantitativa metoder där sekundärdata i form av hel- och halvårsrapporter har granskats. Vid granskningen av fondrapporterna togs hänsyn enbart till diagrammen som visade på kursutvecklingen jämfört med dess index. De aktuella teorierna i denna uppsats belyser kommunikationen mellan sändaren och mottagaren. Processkolan är en modell som fokuserar på överföring av meddelanden, hur en sändare och mottagare kodar och avkodar information. Kommunikationen anses vara en process som kan effektiviseras genom olika kanaler och media. The Communication Process bygger vidare på samma teori men behandlar kommunikationen på en djupare nivå, där flera processer involveras i kommunikationen mellan sändare och mottagare. Slutligen belyser The Buying Decision Process ett köpbeteende hos konsumenterna, från det att de utvecklar ett köpbehov till ett efterköpsbeteende. Resultatet av undersökningen visar att de flesta fonder som inkluderar utdelning redovisas mot ett jämförelseindex som exkluderar utdelning. Detta medför en missvisande bild då fonden inte jämförs mot ett likartat index. Ett samband har även fastställts där fonderna i två av tre banker visar på en högre kursutveckling än dess jämförelseindex om indexet exkluderar utdelning

Uppsatsens titel: En studie om fåmansföretag och dess utdelning – Hur påverkar 3:12 reglerna företagens utdelningsbeslut? Slutdatum: 2008-06-02 Ämne/Kurs: Företagsekonomi C, Kanditatuppsats i redovisning Författare: Annu Bhaskar &amp; Daniel Teglund Handledare: Curt Scheutz Nyckelord: Fåmansaktiebolag, 3:12-reglerna, utdelning, revisionsplikt. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ägare till fåmansföretag resonerar vid utdelning. Delsyfte: Vilka faktorer påverkar fåmansföretagen och vad de måste ta hänsyn till. Metod: Kvalitativ och kvantitativ metod. Empiri: Fallstudie på fem fåmansföretag och kvantitativ undersökning på 50 stycken fåmansföretag. Slutsats: Det viktigaste resonemanget för fåmansföretagare vid utdelning är att det ska finnas tillräckligt med kapital i företaget för att de skall kunna fortsätta sin verksamhet. Något som var väldigt viktigt för fåmansägarna var att inte överskrida 3:12-reglernas gränsbelopp, för att undvika att en del av utdelningen beskattas som inkomst av tjänst. Revisorn är även en faktor som påverkar storleken på utdelningarna. Utdelningarna har blivit större sedan de nya 3:12-reglerna infördes år 2006.

The legal discourse about bankruptcy matters is blurred and often inconsistent as regards the legal classification. That is detrimental, because the legal classification determines not the final and multilayered rule, but the starting point for the legal argumentation and several fundamental issues of law, such as the creditors’ relation to the bankruptcy estate, the character of debtor’s divestment and the ownership of the estate. Bankruptcy can, in short, be classified as a complex civil litigation between partly the creditors and the debtor, partly the creditors mutually (the Litigation Theory), complemented by a principle that the debtor loses his legal capacity upon the opening of the proceeding (the Administration Theory). Another possibility is that bankruptcy should be regarded as a general distraint upon debtor’s assets, legally domiciled in the law of distraint. A third alternative is that bankruptcy is a trust for the distribution of debtor’s assets, similar to the division which must be made when a person is dead or disappeared (the Distribution Theory). A fourth possibility is that bankruptcy should be analyzed in the law of corporate entities. Then, bankruptcy briefly means that a bankruptcy estate is formed and immediately put into winding up (the Corporate Theory). The hallmarks of the Corporate theory are the special features that the creditors (neither the debtor nor the stakeholders or the property right holders) are members (shareholders) in the bankruptcy estate (the debtor only has the right to the residuals when the distribution is made) and that the ownership of the assets is legally transferred to the bankruptcy estate. The purpose of the thesis is to elucidate the ambiguity of the legal discourse and to present the Corporate Theory, which, in my opinion, has important advantages. The thesis starts with an introduction which is followed by some historical and comparative remarks (chapter 2 regarding Roman law and the law of the other Nordic countries except for Iceland). Chapter 3 briefly delineates the different theories. The Corporate Theory is developed in the following chapters of the thesis. Chapter 4 outlines the phases of the bankruptcy proceeding. Chapter 5 describes and exemplifies the systematics. Chapter 6 regards the bankruptcy estate in its qualification as a corporate entity. Chapter 7 concerns the organs of the bankruptcy estate, chapter 8 the enterprise and the objectives. The ownership of the assets is developed in chapter 9. Chapter 10 focuses on the different kind of interestholders in the bankruptcy estate. Chapter 11 and 12 regard the relation between the creditors; chapter 11 calls the shares into attention, while chapter 12 deals with some procedural aspects. Chapter 13 highlights the relation between debtor and creditor. That relation must be distinguished from the relation between the bankruptcy estate and its stakeholders (chapter 14). The thesis closes by a summarizing and evaluating rounding off in Swedish and English (chapter 15 and 16).

Att ha ett sparande är ett kännetecken för en god och disciplinerad privatekonomi, där individen ger sig själv möjlighet att bestämma över hur och när den vill använda sina pengar. Aktier är den sparform som historiskt sett har resulterat i högst avkastning, men det är även en sparform som är förknippad med hög risk och volatilitet. Den historiskt överlägsna avkastningen har resulterat i att aktieandelen i den svenska befolkningens sparande har ökat avsevärt och idag uppskattas det att cirka 80 procent av det svenska folket, direkt eller indirekt, sparar i aktier. Det stora intresset för aktier har medfört att en akties avkastning är ett utav de mest frekvent förekommande områdena för studier inom ämnet finansiering. Intresset kring en akties avkastning grundar sig bland annat i teorin om den effektiva markandshypotesen. Enligt teorin om den effektiva marknadshypotesen så ska all tillgänglig och relevant information om ett företag avspeglas i kursen på den finansiella tillgången. Ny kurspåverkande information ska snabbt och korrekt inkorporeras i priset på ett värdepapper, vilket i princip betyder att det inte ska gå att läsa informationen i tidningen dagen efter och då agera på den och tjäna pengar. Om detta stämmer så skulle det vara omöjligt att göra systematiska övervinster genom att analysera historiska aktiekurser och publicerad information om ett börsföretag. Huvudsyftet med vår uppsats är att bidra med ytterliggare forskning kring huruvida aktiemarknaden är effektiv enligt den halvstarka graden. Detta gör vi genom att undersöka om det går att påträffa en signifikant onormal avkastning innan och/eller efter offentliggörandet av en förändring av ett företags ordinarie utdelning. Som en del av denna studie så har vi även som syfte att säkerställa om det går att påträffa en signifikant onormal avkastning den dagen då förändring av företagets ordinarie utdelning offentliggjordes. Uppsatsens struktur kännetecknas av att det är en förklarande studie som vi har angripit med en deduktiv ansats och där datainsamlingen till stor del har skett genom att nyttja den kvantitativa metoden. Att valet föll på ovanstående metoder beror på att de överensstämmer med vårt syfte och förenklar besvarandet av vår problemställning. Vi efterforskar sambandet mellan en förändring i den ordinarie utdelningen och aktiekursens riktning. Tonvikten ligger således i att analysera den specifika ekonomiska händelsen med hjälp av statistiska metoder, där huvudmålet är att ägna oss åt hypotesprövning genom att utgå från den befintliga teorin. Därefter är målet att kunna dra statistiskt säkerställda slutsatser och således antingen acceptera eller förkasta våra hypoteser på olika signifikansnivåer. Dessa slutsatser kommer slutligen att presenteras med hjälp av diagram och tabeller. De teorier vi har utgått från i uppsatsen består av teorin om den effektiva marknadshypotesen och teorin om vilken effekt en förändring av ett företags ordinarie utdelning har på aktiekursen. Vi kommer även att gå igenom en del finansiell och statistisk teori för att läsaren i så hög grad som möjlig ska kunna tillgodose sig innehållet i uppsatsen. Efter att vi har analyserat de empiriska resultaten kan vi dra slutsatsen att en förändring av ett företags ordinarie utdelning ger upphov till en signifikant onormal avkastning i samband med offentliggörandet. Vidare kan vi konstatera att våra resultat tyder på att Stockholmsbörsen är effektiv enligt den halvstarka graden vid offentliggörandet av denna kurspåverkande händelse.

No description available.

Jag undersöker aktiekurser i samband med utdelning i syfte att få reda på om aktiepriserna har fallit mindre i Sverige jämfört med Finland samt om aktiepriserna i dessa länder påverkats av kortsiktiga investerare. Studien omfattar data från små börsbolag i Stockholms- och Helsingforsbörserna under åren 2002-2004. Jag använder den så kallade ex-dividend-dag-metoden för att mäta det relativa aktieprisfallet samt regressionsmodellen för att studera kortsiktiga investerares påverkan på aktiepriserna under utdelningsperioden. Resultaten visar att det relativa aktieprisfallet var högre bland de finska aktierna under studiens tidsram, vilket sannolikt berodde på frånvaron av utdelningsskatten i Finland. De kortsiktiga investerarna verkar inte påverka den svenska aktiemarknaden och endast svagt stöd fås för deras påverkan på de finska aktiepriserna.