Företag måste på ett eller annat sätt tillfredställa sina intressenter. Intressenter kan vara i form av aktieägare som valt investera i företaget. Ett sätt att tillfredställa aktieägare på kan vara genom att göra utdelningar. Det finns en rad olika uppfattningar om hur utdelningar skall gö-ras, vad som är bäst och när man skall göra detta. Företag kan tillämpa en utdelningspolicy för att använda sig av en viss utdelningspolitik till aktieägarna. Vilket både kan tillfredställa och signalera för ägare hur företagsledningen ser på framtiden.Syftet med undersökningen är att ta reda på ifall det förekommer något samband mellan före-tagsledningens aktieinnehav och utdelningsgrad i stora och medelstora svenska företag. Un-dersökningen innefattade företag börsnoterade på OMX Stockholm Large och Mid cap-lista.En kvantitativ metod användes för datainsamling av material till undersökningen. Insamlad data bestod av företagets vinst, utdelning, totalt antal aktier och styrelsens aktieinnehav. Detta inhämtades från databaserna SIX-Trust, Affärsdata samt från finansinspektionens insynsregis-ter.I uppsatsens teorikapitel presentas tidigare forskning inom utdelningspolicy och hur olika teorier utvecklats inom området. Vidare beskrivs teorier om vad som kan tänkas påverka ut-delningar och vilka fastställda utdelningspolicys det finns.Empiri för undersökningen inhämtades från företagens årliga redovisade uppgifter. Vidare genomfördes en korrelationsanalys på empirin för att undersöka sambandet mellan variabler-na utdelningsgrad och ägandegrad. Utöver detta beräknades en determinationskoefficient för att få fram en förklaringsgrad av sambandet.Undersökningen påvisar att det inte finns något samband mellan ägandegrad i företagsled-ningen och utdelningsgrad. Resultatet påvisar att utdelningspolicy är ett komplext ämne som påverkas av flera olika faktorer. Ägandegraden i företagsledningen är dock inte en av dessa faktorer.Företag måste på ett eller annat sätt tillfredställa sina intressenter. Intressenter kan vara i form av aktieägare som valt investera i företaget. Ett sätt att tillfredställa aktieägare på kan vara genom att göra utdelningar. Det finns en rad olika uppfattningar om hur utdelningar skall gö-ras, vad som är bäst och när man skall göra detta. Företag kan tillämpa en utdelningspolicy för att använda sig av en viss utdelningspolitik till aktieägarna. Vilket både kan tillfredställa och signalera för ägare hur företagsledningen ser på framtiden.Syftet med undersökningen är att ta reda på ifall det förekommer något samband mellan före-tagsledningens aktieinnehav och utdelningsgrad i stora och medelstora svenska företag. Un-dersökningen innefattade företag börsnoterade på OMX Stockholm Large och Mid cap-lista.En kvantitativ metod användes för datainsamling av material till undersökningen. Insamlad data bestod av företagets vinst, utdelning, totalt antal aktier och styrelsens aktieinnehav. Detta inhämtades från databaserna SIX-Trust, Affärsdata samt från finansinspektionens insynsregis-ter.I uppsatsens teorikapitel presentas tidigare forskning inom utdelningspolicy och hur olika teorier utvecklats inom området. Vidare beskrivs teorier om vad som kan tänkas påverka ut-delningar och vilka fastställda utdelningspolicys det finns.Empiri för undersökningen inhämtades från företagens årliga redovisade uppgifter. Vidare genomfördes en korrelationsanalys på empirin för att undersöka sambandet mellan variabler-na utdelningsgrad och ägandegrad. Utöver detta beräknades en determinationskoefficient för att få fram en förklaringsgrad av sambandet.Undersökningen påvisar att det inte finns något samband mellan ägandegrad i företagsled-ningen och utdelningsgrad. Resultatet påvisar att utdelningspolicy är ett komplext ämne som påverkas av flera olika faktorer. Ägandegraden i företagsledningen är dock inte en av dessa faktorer.

No description available.

Utdelningspolitiken har länge varit ett omdiskuterat och omstritt ämne och har på senare fått ett än större fokus då investerare söker efter alternativ till en stabil avkastning när räntemarknaden har blivit en mindre attraktiv plats för detta. Huruvida utdelningspolitik är något som företag kan använda sig av för att signalera till marknaden råder det inte konsensus om. Syftet med denna uppsats är att försöka ge ett svar på detta och se huruvida utdelningsförändringar påverkar företagets marknadsvärde. För att försöka besvara denna fråga har studien genomfört en eventstudie med marknadsmodellen som utgångspunkt. Studiens population består av samtliga företag som var noterade på Stockholmsbörsens Mid- och Largecap lista mellan åren 2010-2019. Urvalskriterierna som varit nödvändiga för studiens syfte resulterade i ett totalt urval om 136 observationer av avvikande utdelningsförändringar. Eventstudien visar att det förekommer en signifikant positiv abnormal avkastning vid tillkännagivandet av en höjd utdelningsnivå. Vid en sänkt utdelningsnivå förekommer dock ingen signifikant abnormal avkastning. Vidare kan studien statistiskt säkerställa att det föreligger skillnad mellan en höjd utdelning och en sänkt utdelning. Av resultaten att döma har slutsatsen av studien blivit att avvikande förändringar i företagets utdelningspolitik påverkar företagets värde vid höjning men inte vid sänkning. Således ger studiens resultat svaret att signalvärdet vid en höjd utdelning är effektivt och överensstämmer med teori och tidigare forskning, däremot påvisar sänkning inte ett starkt signalvärde, då marknaden av empirin att döma inte reagerar på denna information.

Vid aktieutdelning observeras det vanligen ett prisfall i aktiekursen under den första dagen då aktien handlas exklusive rätt till utdelning; ex-dagen. Tidigare studier har till största del förklarat ex-dagseffekten med klassiska ekonomiska teorier. I denna studie undersöks ex-dagseffekten från en beteendeekonomisk synvinkel. Syftet med studien är att undersöka ifall det prisfall som sker på ex-dagen kan förklaras med att investerare på marknaden är påverkade av en dispositionseffekt. Studien ämnar även att mäta i vilken grad aktiekursen sjunker i förhållande till utdelningen på Stockholmsbörsen under åren 2015-2019. En prisfallskvot togs fram för att mäta det genomsnittliga prisfallet för det totala urvalet på 1 094 observationer. För att kontrollera om dispositionseffekten kan förklara ex-dagseffekten jämfördes prisfallskvoterna för “vinnande” och “förlorande” aktier. Även en regressionsanalys gjordes för att kontrollera sambandet. Studien finner att den genomsnittliga prisfallskvoten på Stockholmsbörsen är 0,72, samt att denna ex-dagseffekt delvis kan förklaras av dispositionseffekten.

De flesta företagsverksamheter har i slutändan som mål att prestera och generera vinster. I börsnoterade bolag är det vanligt förekommande att företag väljer att dela ut delar av sina vinster till sina aktieägare i form av utdelning. Bolag strävar ofta efter att höja sin utdelning i takt med att företaget växer och undviker att sänka utdelningen för att inte skicka signaler om svaghet eller sämre framtidsutsikter. Majoriteten av den tidigare forskningen kan dock inte bekräfta att utdelningen skulle ha ett samband med vinster och lönsamhet. Syftet med denna studie är att utveckla det befintliga forskningsfältet genom att undersöka om det finns något informationsvärde i utdelningsbeslut gällande dess relation med vinst och lönsamhet i små, svenska tillväxtbolag. Således lyder forskningsfrågan: Hur ser utdelningens samband ut med vinst, framtida vinst samt lönsamhet i små, svenska tillväxtbolag? För att besvara frågeställningen har en kvantitativ studie genomförts på 54 bolag listade på Stockholmsbörsens Small- och Mid-cap, First North, Spotlight och NGM (Nordic GrowthMarket). Genom huvudsakligen en bivariat samt multivariata regressionsanalyser enligt minsta kvadratmetoden har vi därefter kunnat presentera våra resultat. Sammanfattningsvis leder studien till slutsatsen att utdelningen inte har något samband med vinst, framtida vinst eller lönsamhet. Vi finner i studien för låg signifikansnivå och förklaringsgrad och därmed finns det inte tillräckligt med stöd för att påstå att utdelning eller utdelningsförändringar skulle vara användbara indikatorer för vinst eller framtida vinster. Vi finner inte heller tillräckligt starka bevis på att utdelningen skulle vara en indikator för lönsamhet.

Syftet med denna studie är undersöka hur utdelningsnivån hos familjeägda företag i svenska börsmarknaden utvecklats under åren 2010-2019. Vidare observeras huruvida svenska familjeföretagens utdelningsandel förhåller sig gentemot Australien, Asiatiska- och Europeiska länderna. Studien har tillämpat en kvantitativ forskningsansats och med ett fokus på ett icke-sannolikhetsurval som består av börsnoterade företag som är noterade på Nasdaq OMX Nordic. Den inhämtade datan har samlats från företagens årsredovisningar och finansiella databasen, Börsdata. Utifrån undersökningens empiri och analys kan det konkulderas att utveckling av utdelningar och nettoresultaten hos svenska familjeföretag uppvisade likheter till studiens teoretiska referensram, Lintners modell och Modigliani & Millers irrelevans teori. Utdelningsandelen hos svenska börsnoterade familjeföretag uppnådde procentuellt högre utdelningsandel i jämförelse med Australien, Asiatiska- och Europeiska länderna.

Ex-dag är benämningen på dagen när en aktie inte längre handlas med rätt till utdelning. Följaktligen justeras aktiepriset nedåt som en konsekvens av att rätten till utdelning försvinner. Enligt den effektiva marknadshypotesen (Fama, 1970) borde storleken på prisjusteringen och utdelningen återspegla varandra. När aktiepriset sjunker mindre än storleken på utdelningen uppstår en möjlighet till överavkastning, detta fenomen kallas för ex-dagseffekten. I litteraturen råder konsensus om att ex-dagseffekten är förekommande både i Sverige såväl som internationellt, däremot ges olika svar på vad som bäst förklarar orsakerna bakom fenomenet. I denna studie undersöks förekomsten av ex-dagseffekten mellan 2018–2022 genom att implementera och bygga vidare på Elton och Grubers (1970) metodologi. Vidare utvecklas redan existerande förklaringsmodeller genom att beakta free float som en potentiellt signifikant variabel. Vi resonerar att andelen fritt omsättningsbara aktier, free float, bär relevans i ett ex-dagssammanhang eftersom måttet påverkar bland annat likviditet och handelsaktivitet samt ger en indikation om ägarstrukturen. För att studera sambandet mellan free float och ex-dagseffekten genomförs en regressionsanalys med kontrollvariabler. Studiens resultat visar att det förekommer en signifikant ex-dagseffekt under mätperioden, i genomsnitt justeras aktiepriserna motsvarande 77,3% av utdelningen. Däremot ges inget signifikant stöd för det hypotiserade sambandet mellan ex-dagseffekt och free float, datan från regressionen visar att endast en liten del av variationen i ex-dagseffekt kan förklaras utifrån andel free float.

Trenden med stort fokus på utdelning bland investerare håller i sig år 2019 och storbolagen förväntas betala ut över 250 miljarder svenska kronor. Bolag undviker att sänka sin utdelning, oavsett om det går bra eller dåligt, för att inte ge signaler om negativa framtidsutsikter. Den aktuella studien undersöker om den svenska aktiemarknaden, i enlighet med signaleringsteorin, följer de signaler som bolagsledningen sänder ut genom sin utdelning. Studien är en eventstudie och har en kvantitativ ansats med ett eventfönster på 11 dagar och en estimeringsperiod på 120 dagar. Urvalet består av 89 bolag från Stockholmsbörsens Large Cap lista. Resultatet visar en signifikant abnormal avkastning vid sänkt utdelning i linje med signaleringsteorin. Vid oförändrad eller höjd utdelning återfinns ingen signifikant abnormal avkastning och därmed finns inget stöd för signaleringsteorin. Slutsatsen är att den svenska aktiemarknaden följer signaleringsteorin vid sänkt utdelning men inte vid höjd. / The trend with a strong focus on dividends among investors is continuing in 2019 and the major companies are expected to pay out over SEK 250 billion. Companies avoid reducing their dividends in order to prevent signals of negative prospects. The current study investigates whether the Swedish stock market, in accordance with the signaling theory, follows the signals that corporate management sends out through its dividend. This study is an event study and has a quantitative approach with an event window of 11 days and an estimation period of 120 days. The sample consists of 89 companies from the Stockholm Stock Exchange's Large Cap list. The result show a significant abnormal return on reduced dividends in line with the signaling theory. With unchanged or increased dividends there is no significant abnormal return, hence there is no support for the signaling theory. The conclusion is that the Swedish stock market follows the signaling theory when the dividend is reduced, but not when increased.

No description available.

Syftet med studien är att genom statistisk analys testa samband mellan förändring av aktieutdelning i svenska noterade aktiebolag och bolagens långsiktiga ekonomiska utveckling. Studien använder en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ forskningsmetod där all undersökt data är sekundärdata. Datat är hämtat från Nasdaq Stockholm och Excel via Refinitiv. Analysen är gjord med multipla regressionsanalyser. Studien finner ett statistiskt signifikant samband mellan förändring av aktieutdelning och aktievärdet upp till 9 år. Dessutom finner studien ett statistiskt signifikant samband mellan företagets listade storlek och förändring av utdelning samt företagets bransch och förändring av utdelning. Modellerna som användes hade en låg förklaringsgrad vilket indikerar att det finns andra viktiga faktorer som inte har undersökts i studien. / The purpose of the study is to empirically test the correlation between dividend changes in Swedish listed companies and the firms' long-term economic development. The study employs a deductive research approach and a quantitative research method where all examined data is secondary data. The data is retrieved from Nasdaq Stockholm and Excel via Refinitiv. The analysis is conducted using multiple regression analyses. The study finds a statistically significant relationship between dividend change and stock value for up to 9 years. Additionally, the study identifies a statistically significant relationship between the company's listed size and dividend change, as well as the company's industry and dividend change. The models used had a low explanatory power, indicating that there are other important factors not examined in the study.