I denna studie har vi undersökt hur 10 högstadiepojkar med utländsk bakgrund reflekterarkring sitt val av fotbollsprofil. Vi genomförde semi-strukturerade intervjuer och analyseraderesultatet utifrån Bourdieus begrepp habitus och kapital.Respondenterna i studien hade alla en utländsk bakgrund och majoriteten hade föräldrar sominte var födda i Europa. Nästan samtliga respondenter berättade att de bodde i segregeradeområden. Uppsatsen kommer fram till att respondenternas uttalade motiv till valet av att sökasig till och delta i fotbollsprofil under skoltid var bland annat för att de tyckte om att spelafotboll. Men även en annan faktor var att de via den utökade träningsmängden i skolan kundeförbättra sina förutsättningar att lyckas som fotbollsspelare. Alla hade som framtidsmål att bliprofessionella fotbollsspelare, men angav som alternativa målsättningar att arbeta som t.ex.läkare eller advokat. I teoretiska termer gav majoriteten av våra respondenter uttryck för attvilja bryta sig loss ifrån den habitus de växt upp i och de hade som mål att erövra nyttekonomiskt, socialt och utbildningskapital via fotbollen. Vilket har flitigt diskuterats som enmöjlig drivkraft bakom valet av fotbollsprofil i denna studie.

No description available.

Denna uppsatts har som syfte att undersöka hur ökad måluppfyllelse för elever med utländsk bakgrund och svenska som andraspråk kan uppnås. Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie med inriktning på elever med utländsk bakgrunds särskilda behov, undervisningsstrategier för ökad måluppfyllelse gällande elever med utländsk bakgrund samt lärarens roll i detta. Analysen har genomförts med betoning på ett interkulturellt perspektiv. Frågor som uppsatsen behandlar är hur man kan arbeta för att öka elever med utländsk bakgrunds måluppfyllelse samt hur detta arbete skulle kunna genomföras. Resultaten visar att en blandning av en formell inlärningsmiljö tillsammans med en informell inlärningsmiljö främjar elevernas måluppfyllelse. Resultaten visar också att elever som känner relevans till det som ska läras in samt som känner trygghet och motivation når en högre grad av måluppfyllelse. Förklaring till detta tycks vara att den glädje och nyfikenhet som den informella inlärningsmiljön bidrar med tillsammans med de nödvändiga språkregler och standardfraser som den formella inlärningsmiljön innehåller ger eleverna en bred och heltäckande utbildning vilket leder till en hög grad av måluppfyllelse. De elever som känner motivation och kan relatera till de stoff som ska läras in tenderar att uppnå högre betyg i betydligt större grad än de elever som inte känner att de kan relatera till stoffet.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever med utländsk bakgrund klarar sig i skolan i England jämfört med Sverige. Syftet är också att se om olika undervisningssätt leder till olika resultat. För att besvara syftet har vi valt att göra en komparativ undersökning där vi jämför svenska och engelska skolor med hjälp av observation. Uppsatsen består av bakgrund där vi beskriver hur de båda skolsystemen är uppbyggda. Sen kommer en jämförelse av observationerna vi gjort i de båda länderna. Observationerna är indelade i tre olika områden för att lättare kunna göra en jämförelse, de olika områdena är: ordets betydelse för förståelse, språkliga missförstånd och lärarnas bemötande av elever med utländsk bakgrund. Efter insamlandet av material gjorde vi en analys som består av observationerna i relation till den litteratur som vi använder os av. Genom att jämföra analyserna kom vissa likheter och skillnader fram som visar vilka fördelar och nackdelar som finns med de båda skolsystemen gällande elever med utländsk bakgrund. I diskussionen kommer vi fram till att det i dag inte finns någon perfekt lösning på de problem som kan uppstå i mångkulturella klassrum. Men genom att kombinera fördelarna från båda länderna kan det vara möjligt att förbättra undervisningen för elever med utländsk bakgrund.

Introduktion: Andelen immigranter ökar kontinuerligt i Västeuropa. Livsvillkor, levnadsförhållanden och sociokulturella faktorer påverkar barns orala hälsa såsom låg socioekonomisk status (SES) och attityder hos föräldrar. Karies berör idag 60-90 % av alla barn i skolålder men kan förebyggas genom promotions- och preventionsinsatser. Syfte: Syftet med studien är att beskriva förekomst av karies och dess riskfaktorer hos barn med utländsk bakgrund i Västeuropa. Frågeställningar: Vilken är kariesprevalensen bland barn med utländsk bakgrund i Västeuropa? Vilka riskfaktorer för karies finns bland barn med utländsk bakgrund i Västeuropa? Metod: En litteraturstudie. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sökord var vedertagna MeSH-termer, Cinahl Headings samt andra termer relevanta för syfte och frågeställningar. Resultat: Resultaten från 14 västeuropeiska länder visar en högre kariesprevalens hos barn med utländsk bakgrund. Riskfaktorer för karies som identifierades hos barn med utländsk bakgrund var låg socioekonomisk status, föräldraattityder, munhygienvanor och kosthållning.Konklusion: Effektiva åtgärder för att reducera ojämlikhet i oral hälsa hos barn kan vara ökad kulturell kompetens hos tandvårdspersonal samt riktade promotions- och preventionsinsatser i multikulturella områden.

This bachelor thesis’ purpose is to investigate how purchase librarians work with foreign language collection management. Since about 15% of the citizens of Sweden are born abroad or have a foreign background, the subject of investigation becomes relevant because it touches a wide user group of the public library. Interviews were conducted with four librarians responsible for purchasing of foreign literature. The purpose of these interviews was to investigate which underlying strategies and thoughts are used as a basis for purchasing. Since the library act does not include guidelines regarding the content of the foreign literature collection, how is the literature chosen and to what purpose? As a theoretical framework a self-developed model was used to categorize the foreign literature into its different functions. The foreign literature was divided into two main categories; entertainment reading and literature with an informative purpose. To display the librarians room for interpretation factor in the purchasing of literature a theory from sociology studies was applied, the theory of room for maneuver. The findings in this paper have revealed that literature with the purpose to entertain was prioritized in the purchasing. Even though the libraries included multicultural activities in their organization, by prioritizing the entertainment literature the library tended to deprioritize the potential integration purpose of the literature. The paper also revealed that the individual responsible for the purchasing was left with a large room for interpretation, which meant that one individual had the responsibility to ensure that the literature was relevant and versatile enough for the user group.

Introduktion: Karies är en kronisk och multifaktoriell sjukdom som uppstår av samspel mellan bakterier, föda och tandytan. I Sverige har kariesförekomsten tydligt minskat, men det är fortfarande vanlig sjukdom hos individer med utländsk bakgrund. Syfte: Syftet är att undersöka kost-, munhygien- och tandvårdsvanor hos en grupp med utländsk bakgrund.          Frågeställningar: Hur ser kostvanor ut för individer med utländsk bakgrund?   Hur ser munhygiensvanor ut för individer med utländsk bakgrund? Vilka tandvårdsvanor har individer med utländsk bakgrund?     Metod: Enkätundersökning genomfördes i två svenska mindre städer och studien inkluderade totalt 44 deltagare från Svenska för invandrare (SFI) i nivå C & D.     Resultat: Alla deltagarna besvarade att de rengör tänderna minst en gång per dag. Det var 93,2 % som använde någon typ av tandborste och 6,8 % använde sig av Miswak. Av det totala antalet deltagare var det 48,9 % som rengjorde mellan tänderna minst en gång per dag och de flesta använde sig av tandtråd och tandsticka. Det visade sig att 36,4 %  åt mer än fem gånger per dag. De som hade besökt tandvården i sitt hemland var 90,9 % och de som hade besökt svensk tandvård minst en gång var 56,9 % av deltagarna som hade bott i Sverige mellan 1-6 år. Konklusion: En stor del av deltagarna med utländsk bakgrund hade goda munhygienvanor, hög intagsfrekvens av kost och oregelbundna tandvårdsvanor.

Studien har som syfte att undersöka hur samverkan, kunskaps­utveckling och kommunikation sker och fungerar mellan skola och hem där elevernas vårdnadshavare har utländsk bakgrund. Under­sökningen genomfördes på en grundskola i en kommun i södra Sverige. För att samla in underlag för studien genomfördes en intervju med rektorn samt enkätstudier mot lärare respektive vårdnadshavare med utländsk bakgrund. Studien var kvali­tativ med öppna frågor även i enkäterna. Genom att flera katego­rier fick besvara sina respektive frågor av hur samarbetet mellan skola och vårdnads­havarna fungerar, var för­hoppningen att samarbetet skulle bli belyst från flera håll. Bilden rektorn har om detta samarbete var att det verkade fungera bra, vilket även de flesta lärarna och vårdnadshavarna tyckte. Lärarna och vårdnads­havarna upplevde ibland att språket och kulturen utgjorde ett visst hinder. Totalbilden studien gav var att samverkan tycktes fungera bra på skolan eftersom skolan har personal som behärskar olika språk och kulturer. Förbättringsförslag var tydligare information om det svenska skolsystemet.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur språklärare på en gymnasieskola upplever ”flerspråkighet” när det gäller undervisning av elever med utländsk bakgrund. Följande frågeställningar beaktades i studien: Vilka didaktiska utmaningar upplever språklärarna som undervisar elever med annat modersmål än svenska att det finns i klassrummet?  På vilket/vilka sätt upplever språklärarna att flerspråkighet är en möjlighet eller ett hinder för elever med ett annat modersmål än svenska? Vilken betydelse anser några språklärare att modersmålet har för elever med utländsk bakgrund? Metoden som användes var kvalitativ och resultatet samlades in via semistrukturerade intervjuer av fyra lärare på en gymnasieskola i centrala Sverige. Resultatet visade att flerspråkighet var en möjlighet samtidigt som det också kan vara ett hinder för eleverna. Detta berodde på vilket språklig nivå eleverna uppnått i svenska eller modersmålet. Om elever har en stark bas i modersmålet eller svenska kan språk berika varandra vilket är en möjlighet. Dock är det hinder om eleven varken har svenska eller sitt modersmål att luta sig mot. Det visade också att det finns didaktiska utmaningar i klassrummet med elever med utländskbakgrund, men att de eleverna även var en tillgång i undervisningen. Jag kom även fram till att det fanns en monokultrullnorm på skolan eftersom normen på skolan är att vara så ”svensk” som möjligt och att modersmålsundervisningen inte har lika hög prioritet som de övriga ämnena. Resultatet visade även att informanterna inte hade fått fortbildning om flerspråkighet eller interkulturell pedagogik.

Denna undersökning syftar till att se vilka uppfattningar gymnasieelever som läst större delen av singrundskoleutbildning i något annat land uttrycker om matematik och matematikundervisning. Genom kvalitativa intervjuer med sex elever från olika delar av världen undersöks elevernas uppfattningar om svensk skolmatematik och matematikundervisning, vilka likheter och skillnader de uttrycker jämfört med sin tidigare skolgång och hur de upplever processen att komma ny med annan förutbildning. Dataanalyseras sedan tematiskt i flera steg. I första steget av analysen används uppfattningar om skolmatematik, uppfattningar om sig själv som matematikelev och uppfattningar om matematikundervisning och hur man lär sig matematik som teman. Som ett andra steg analyseras uppfattningar om matematikundervisning med kategorierna sociala normer, sociomatematiska normer och klassrummets matematiska praxis. Därefter gjordes en induktiv analys inom varje deltema. Huvudresultaten är att matematiska metoder skiljer sig åt mellan länderna, men att det också kan finnas skillnader i exempelvis vilka ämnesområden som betonas. Fokus på problemlösning och vad som anses vara en bra matematisk lösning lyfts fram som särskilt stora skillnader. Att använda formelsamling och miniräknare är något som eleverna är ovana vid sedan tidigare. Eleverna uttycker att lärarna i Sverige är snälla och hjälpsamma, men att lektionerna i stor utsträckning består av självständigt arbete och att det gör att det kan bli rörigt i klassrummet. Ett tydligare ledarskap från läraren och lektioner med mer gemensamt arbete lyfts fram som önskvärt.