Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogers föreställningar om förskolebarns utomhuslek i relation till lärande. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerad intervju. Fyra pedagoger på två olika förskolor i södra Sverige har intervjuats och pedagogerna har på olika sätt berättat om hur de anser lärande samt deras roll i förskolebarns utomhuslek. Resultatet har tolkats eller analyserats genom att använda sociokulturell teori. Resultatet visar att alla fyra pedagogerna i studien kopplar lärande till pedagogiskt planerade lekaktiviteter men inte till förskolebarns fria lek under utomhusleken. Pedagogerna anser att deras kompetens och deltagande i förskolebarns utomhuslek ger stöd till barns kunskapsutveckling samt lärande. Pedagogerna ser sin roll som deltagande eller medforskande i planerade lekaktiviteter men ser sin roll som observerade eller iakttagande i förskolebarns fria lek under utomhusleken. Pedagogerna anser att utomhusleken erbjuder utrymme och naturliga material för förskolebarns lek samt utforskning av sin närmiljö. Pedagogerna menar att utomhusmiljön utmanar förskolebarns motoriska rörelser och bidrar till en bra hälsa.

Barns rätt till delaktighet och inflytande lyfts fram i både barnkonventionen, FNs konvention om barnets rättigheter (2009) och i Läroplan för förskolan Lpfö18 (2018) och är samtidigt ett ämne som intresserar oss mycket. Under våra verksamma år inom förskolans värld har vi blivit bekanta med begreppens komplexitet och ställt oss frågan om hur barns delaktighet och inflytande kommer till uttryck men även hur detta kan förstås. Det finns en mängd studier inom ämnet men hittills har ingen påträffats som undersöker barns delaktighet och inflytande i den fria leken utomhus. Därmed är vårt syfte att undersöka möjligheter och hinder i den fria utomhusleken för att skapa kunskap om hur barns delaktighet och inflytande kommer till uttryck i den aktivitet som anses vara barnens ”egna”, nämligen leken, och då specifikt den lek som sker utomhus. Studiens syfte besvaras utifrån tre frågeställningar gällande barnens sociala initiativ i leken, pedagogernas roll samt vilka förutsättningar som finns för barnens delaktighet och inflytande och hur detta kommer till uttryck.  Studien genomförs med en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer med barnen. Resultatet analyseras utifrån Foucaults maktteori, Corsaros teori om barndomssociologi samt de centrala begreppen delaktighet och inflytande.  Resultatet av studien visar att barnen är aktiva aktörer som både anpassar sig efter och förhandlar om utomhuslekens möjligheter. De använder sig av olika metoder för att få vara med i leken likväl som för att exkludera och inkludera andra barn. Därmed både skapar och begränsar barnen förutsättningarna för delaktighet och inflytande. Maktutövande och styrning blir på så vis synligt barnen sinsemellan men även mellan pedagoger och barn. Pedagogernas förhållningssätt har visat sig utgöra en betydelsefull faktor för utomhuslekens möjligheter. Deras sätt att agera i de situationer som uppstår skapar på olika sätt både möjligheter och hinder för leken likväl som de skapar eller begränsar förutsättningarna för barnens delaktighet och inflytande i utomhusleken.

Detta arbete handlar om förskolepedagogers interaktioner i barns lek med fokus på makt och genus. Metoden som används är kvalitativ och empirin samlas in genom icke-deltagande observationer. De som deltar i studien är förskolebarn och deras pedagoger på fyra förskolor i två olika kommuner. Resultaten analyseras med hjälp av Foucaults maktteori samt Butlers genusteori med fokus på begreppen makt och genus. Observationerna visar att pedagogers interaktioner i den fria leken befäster traditionella könsnormer genom att pojkar och flickor bemöts olika. Pojkarna har haft större tillträde till olika bråklekar, och därmed även större möjligheter till makt och motstånd av förgivettagna normer. Flickor är mer övervakade och mer begränsade i sin lek. Detta visar att den fria leken inte är fri utan att vuxnas makt och perspektiv alltid är överordnat barnens delaktighet och inflytande.

AbstractHärstedt, J & Nilsson, L (2011) Barns lek i inomhus- och utomhusmiljö (How children play in indoor and outdoor environment) Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet är att undersöka om leken varierar inomhus och utomhus på en förskola och i så fall hur samt vad rummet och dess miljö har för betydelse för barnens lek. De metoder vi valde var videoobservationer av barnen och intervjuer med förskollärare på en förskola. Undersökningsgruppen bestod av fyra förskollärare samt fem pojkar och fem flickor i åldern fem år. Vi har studerat tidigare forskning om lek. Vi har tittat närmre på Knutsdotter Olofssons och Pramling Samuelssons teorier om leken för att få en fördjupad kunskap om begrepp som inomhuslek och utomhuslek samt miljöernas påverkan på leken.Resultatet visade att skillnaden blev annorlunda mellan inomhus- och utomhuslek. Detta berodde främst på att när barnen var utomhus hade de större ytor att röra sig på än inomhus. Det berodde även på att utomhus transformerar barnen i större utsträckning än inomhus därför att det är mer abstrakt där ute och då får barnen chans att använda sin fantasi mer medan inne är det mer konkreta saker och de använder då inte sin fantasi på samma sätt. Resultatet visar även att mycket av barnens lek påverkas av pedagoger. Även miljön har en inverkan på barnens lek.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur utomhusleken har tagit plats i lekläroböcker mellan år 1990 och 2020. Studien har sin koppling till fritidshemmet då lekläroböcker har samma åldersspann som fritidshemmet. Studien är grundad i kvalitativ forskningsmetod där vi använt oss av dokumentanalys som metod för insamling av empirin. Det empiriska materialet har vi sedan valt att tolka och analysera utifrån Øksnes (2011) tolkning av den karnevalistiska lekteorin. Resultatet av studien är att leken sker både inomhus och utomhus i olika konstellationer. Leken styrs av olika personer, allt från barn/eleverna själva till skolpersonal och föräldrar. Det finns olika syn på lek, vissa böcker ser lek som ett verktyg, andra som nöje och vissa nämner inget om detta. De olika böckerna har olika perspektiv på deltagarantal, där de olika böckerna benämner grupplek, parlek och ensamlek. Lekläroböckerna beskriver lek som kultur, lek som någonting gammalt eller benämns inte det. Studien avslutas med en diskussionsdel där resultatet sätts i relation till tidigare forskning. / The purpose of this degree paper is to study how outside play has been described in play-educational books between the years 1990 and 2020. The study has a connection to leisure-time centers because the play-educational books have the same age span as the leisure-time centers. The study is based on a qualitative research method as we have used document analysis as our method for gathering empirics. We have chosen to interpret and analyze the empirical material based on Øksnes (2011) interpretation of the carnival play theory. The results of the study are that play may occur both inside and outside in different constellations. The play is controlled by different people, from children/pupils themselves to school personnel and parents. There exist different views of play, some books view play as a tool, others as pleasure and some don't mention it at all. The books have different perspectives on the number of the participants, where the different books mention group play, pair play, or playing alone. The play- educational books describe play as culture, play as something ancient or doesn't mention it. The study is concluded by a discussion where the results are placed in relation to earlier research.