Syftet med denna studie är att undersöka hur barn leker med och utan leksaker på förskolegården samt upptäcka eventuella skillnader mellan pojkars och flickors beteende och eventuella skillnader mellan de två åldersgrupperna 1-3 år och 4-5 år. Metoden som används är observation och studien utfördes under åtta tillfällen på en kommunal förskola i Sverige.  Resultaten visar på barns rörelsebehov, nyfikenhet och förmåga till kreativa lekar. En del lekaktiviteter påverkas av utbudet av uteleksaker och vissa skillnader upptäcktes bland pojkar och flickor och mellan åldersgrupperna. Leken har en stor betydelse för barn när de är ute på förskolegården och även uteleksakerna har en viss betydelse.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar om barns lärande genom lek i naturen. I vår studie valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer och dessa genomfördes med fem pedagoger på deras respektive förskola där barnen var mellan tre till fem år. Tidigare forskning visar att naturen kan vara av stor betydelse för vad barn kan lära genom leken där. Utifrån vår frågeställning, vilken var pedagogers uppfattningar om barns lärande genom lek i naturen, fann vi att fantasi/kreativitet, språk/kommunikation och barns samspel och sociala utveckling var tre stora kategorier av vad barn kan lära genom sin lek i naturen. Dessa kategorier blev därför ett självklart val att utgå ifrån under vårt arbete med vår studie. Resultatet i studien bekräftar vad tidigare forskning visar angående vad barn kan lära genom lek i naturen. Dessutom framträder även en fjärde kategori i vårt resultat och denna kategori handlar om att när barn rör sig, springer och leker i skog och mark utvecklar de sin motorik på ett positivt och naturligt sätt. Läroplanen är ett viktigt styrdokument för pedagoger att förhålla sig till och arbeta mot. Eftersom detta inte framkommer som en självklarhet i våra intervjuer så väljer vi att i vår diskussion problematisera och synliggöra betydelsen av att pedagogerna kopplar ihop barns lärande genom lek i naturen med strävansmålen i läroplanen. / <p>Betygsdatum 2016-12-23 i Ladok.</p>

I mitt examensarbete ville jag undersöka hur barnen leker, när de endast kan använda naturmaterial som rekvisita till sin lek, samt om barnen tar tillvara varandras kunskaper i leken. Jag har valt att observera en grupp barn som precis har gått ifrån en traditionell förskola, till att börja i en utegrupp. De ska vara utomhus cirka fem timmar om dagen året runt. För att undersöka barns sociala relationer i leken och olika lekstrategier som barnen använder när de leker, har jag utgått ifrån Vygotskij sociokulturella teori och Corsaros teoretiska begrepp peer culture. Vid min observation av utegruppen, använder jag mig av en kvalitativ undersökningsmetod. I min observation kan jag se att många av de lekar som barnen leker inomhus, leker de även utomhus. I sin ek använder de även naturmaterial på olika sätt. Barnen samtalar mycket med varandra när de leker och barnen delar med sig av sina kunskaper till varandra i leken.

Många förskolebarn som leker ute gör detta på förskolegården. Syftet med undersökningen är att beskriva barns utomhuslek på förskolans gård. Vad är karaktäristiskt för just utomhusleken och var och vad leker barnen? Arbetet belyser även leken ur barnens perspektiv, hur de själva upplever och beskriver sin lek. Undersökningen tar också upp utomhusleken ur ett genusperspektiv; hur flickors och pojkars lek och upplevelser av den skiljer sig åt. Undersökningne har genomförts på en förkolea under några vintermånader. Kvalitativa metoder har använts och omfattar observationer av barnens utomhuslek och intervjuer med barnen om deras upplevelser av leken. En del av observationer a är videofilmade.När arbetet genomfördes var gården täckt av snö och leken blev naturligtvis påverkad av detta. Utomhusleken var trots det mycket varierad; starka lekupplevelser med utforskande av miljön och vilda lekar, som att åka i backen, var dominerande. Men även fantasilekar, olika typer av jagalekar och bråklekar förekom i stor utsträckning. Pojkars och flickors lek skilde sig åt en del, men det fanns också många tillfällen till samlek.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den pedagogiska miljön på en förskolegård påverkar hur barn i åldern tre till fem år leker. Jag har undersökt hur gården ser ut, vad och hur barnen leker på den samt den pedagogiska miljöns påverkan på barnens lek. Jag har valt att avgränsa undersökningen om pedagogiska miljön till pedagogernas påverkan, den fysiska miljöns påverkan samt materialets påverkan på lek. I kunskapsbakgrunden presenterar jag tidigare forskning kring förskolegårdar och lek utomhus samt definierar begreppen lek och pedagogisk miljö. Som metod för undersökningen har jag använt mig av observationer. Förskolegården i undersökningen passar väl in på den yttre tradition som finns om hur en förskolegård ska se ut. På gården leker barnen lekar som påverkar deras sinnen, som tar stor plats, lugna fantasilekar, rollekar och regellekar. Pedagogerna påverkar leken genom regler och schema. Den fysiska miljön påverkar leken genom att barnen utnyttjar den i sin lek samt genom att den kan vara avgörande för vilka lekar som är möjliga på gården. Barnen har tillgång till en stor mängd material vilket medför att det uppkommer få konflikter angående material att leka med. Det råder ingen tvekan om att den pedagogiska miljön påverkar barnens lek på gården. Observationer av barns lek på gården och den pedagogiska miljön och reflektioner kring dessa ger möjlighet till förändring av den pedagogiska miljön på gården vilket kan leda till ökad möjlighet till lek på gården.

SammanfattningFöljande kvalitativa studie syftar till att skapa en ökad förståelse kring barns uteslutning i den fria leken utomhus. Med hjälp av tidigare forskning beskrivs forskningsläget gällande barns uteslutningsmetoder. Forskning kring barns uteslutning utomhus är knapp, majoriteten av tidigare forskning fokuserar på inomhusmiljöer. Genom användandet av deltagande observationer vill vi bidra med kunskap kring hur barn utesluter varandra i den fria leken utomhus. Observationerna genomfördes på en förskolegård där barn i åldrarna 1–5 var ute samtidigt. Det framkommer att barn primärt använder en verbal uteslutningsstrategi, meningar likt “nej, nej, nej” används ofta som metod. Sekundärt framkommer en fysisk strategi där bortspringande eller knuffande ingår. Även ignorerande observerades vid enstaka tillfällen. Vår förhoppning är att studien ska uppmärksamma en bild där uteslutning ses som en naturlig del av barns sociala liv. De negativa känslor uteslutning kan medföra ska inte försummas, men något som inte heller bör försummas är det skyddande och bevarande av kamratkulturer som uteslutningen innebär. Skyddandet och bevarandet av kamratkulturer uppmärksammas i studien som tillfällen då barnen innesluter sin lek. Resultaten har bidragit till att öka förståelsen kring hur barn utesluter varandra, där den huvudsakliga slutsatsen är att uteslutning ofta är en konsekvens av inneslutning, och tvärtom.

Studiens syfte är att med hjälp av förskollärares beskrivningar bidra med kunskap kring förskollärares delaktighet i barns lärande i utomhusleken. Studiens berörda frågeställningar är: Hur beskriver förskollärarna utomhuslek? Hur beskriver förskollärarna sin delaktighet i barns lärande i utomhusleken? En kvalitativ metod har använts där sex yrkesverksamma förskollärare från äldrebarnsavdelningar intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien har utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Det begreppsliga underlaget är proximal utvecklingszon och appropriering, vilket användes under analysen och sattes i relation till studiens resultat. Samtliga förskollärare beskriver utomhusleken som viktig och mångsidig där många möjligheter för barnen finns att exempelvis styra sin lek och ta initiativ. I förskollärarnas beskrivningar lyfts sambandet mellan lek och lärande som centralt där förskollärarkompetens anses avgörande för att kunna stötta barnen i deras lärande i utomhusleken. Vidare beskriver samtliga förskollärare vikten av sin delaktighet och att det finns olika sätt att delta på i barns lärande i utomhusleken beroende på förskollärares varierade intentioner. Förskollärarna beskriver vidare att det krävs ständiga överväganden för att avgöra graden av sin delaktighet i barns lärande i utomhusleken.

<p>Syftet med mitt examensarbete var att undersöka, om det finns något samband mellan förskolegårdens utformning och barns utveckling. Litteraturgenomgången i bakgrunden ger en klar bild av förskolegårdens och utomhuspedagogikens betydelse. Utomhusvistelsen påverkar hela kroppen, både psykiskt och fysiskt enligt Szczepanski (2007). Jag gjorde en kvantitativ undersökning, om hur pedagoger ser på sin utemiljö. Sexton förskollärare från tre olika förskolor fick min enkät. Resultatet av min undersökning ger en samstämmig bild av, hur förskolegården kan användas till både lek och lärande. Gårdens utformning är viktig, och det bör finnas en rik variation av lekmaterial. Många pedagoger betonar att barnen utvecklar motorik, samspel, empati och respekt under utevistelsen. Eftersom min undersökning gäller endast tre förskolor, kan det diskuteras, i vilken grad resultaten kan generaliseras. Dock är samstämmigheten så stor i svaren från förskolorna, att pedagogernas uppfattningar om förskolegårdens betydelse och möjligheter troligtvis gäller även övriga förskolor i landet.</p> / <p>The purpose of my study was to examine, whether there is any connection between the preschool yard’s design and child development. Literature review in the background provides the importance of the yard and outdoor education. Outdoor stay affects the whole body both mentally and physically under Szczepanski (2008). I did a quantitative study on how teachers view their outdoor environments. Sixteen preschool teachers from three preschools got my survey. The result of my study gives a unanimous picture of, how the preschool yard can be used for both playing and learning. The design of the yard is important, and there should be a rich variety of toymaterials. Many educators stress that children develop motoric skills, interaction, empathy and respect during the outdoor play. Since my study is based on just three preschools, the results possibly can’t be generalized. However, the answers from the preschools are nearly unanimous, and the result is probably valid all over the country.</p>

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka, om det finns något samband mellan förskolegårdens utformning och barns utveckling. Litteraturgenomgången i bakgrunden ger en klar bild av förskolegårdens och utomhuspedagogikens betydelse. Utomhusvistelsen påverkar hela kroppen, både psykiskt och fysiskt enligt Szczepanski (2007). Jag gjorde en kvantitativ undersökning, om hur pedagoger ser på sin utemiljö. Sexton förskollärare från tre olika förskolor fick min enkät. Resultatet av min undersökning ger en samstämmig bild av, hur förskolegården kan användas till både lek och lärande. Gårdens utformning är viktig, och det bör finnas en rik variation av lekmaterial. Många pedagoger betonar att barnen utvecklar motorik, samspel, empati och respekt under utevistelsen. Eftersom min undersökning gäller endast tre förskolor, kan det diskuteras, i vilken grad resultaten kan generaliseras. Dock är samstämmigheten så stor i svaren från förskolorna, att pedagogernas uppfattningar om förskolegårdens betydelse och möjligheter troligtvis gäller även övriga förskolor i landet. / The purpose of my study was to examine, whether there is any connection between the preschool yard’s design and child development. Literature review in the background provides the importance of the yard and outdoor education. Outdoor stay affects the whole body both mentally and physically under Szczepanski (2008). I did a quantitative study on how teachers view their outdoor environments. Sixteen preschool teachers from three preschools got my survey. The result of my study gives a unanimous picture of, how the preschool yard can be used for both playing and learning. The design of the yard is important, and there should be a rich variety of toymaterials. Many educators stress that children develop motoric skills, interaction, empathy and respect during the outdoor play. Since my study is based on just three preschools, the results possibly can’t be generalized. However, the answers from the preschools are nearly unanimous, and the result is probably valid all over the country.

Vi lever i ett samhälle där det förekommer mycket stress. Barn upplever en ökad stress som kan vara relaterad till minskad fysisk aktivitet på grund av att allt mer av deras fritid ägnas åt tevetittande och dataspel. Detta gör att en dålig vana växer även bland de små barnen, som hellre vill sitta stilla än röra på sig. Utgångspunkten är vikten av att redan i förskolan skapa en önskan hos barnen att komma ut i utomhusmiljö och att de ska tycka att det är roligt och spännande att vara ute. Syftet med studien är att lyfta fram förskolepedagogers yrkesroll för sitt pedagogiska arbete på förskolegården. De tre forskningsfrågorna som besvaras är (1) Hur resonerar förskolepedagoger kring det pedagogiska arbetet med barns utelek på förskolegården? (2) Hur resonerar de kring utformningen av förskolegården i relation till det pedagogiska arbetet med barnens utelek? och (3) Hur resonerar de kring delaktighet vad gäller att utforma förskolans utegård? Studien har som utgångspunkt följande begrepp; utelek, förskolegårdens utformning och pedagogiskt arbete. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med pedagoger. Resultatet visade att förskolegårdarna i studien uppfyller barns "naturliga" behov som att träna sin kropp genom att springa, hoppa, leka samt samarbeta både i självbestämda och styrda aktiviteter. Pedagogernas intresse för utemiljöns utformning spelar stor roll för barns lek och utveckling. Studien bidrar till en inblick i vad utemiljöns utmaningar består i och hur dess utformning påverkar barns utelek och utveckling. / We live in a society where there is a lot of stress. Children experience on increasing level of stress that can be related to decreasing physical activity and to the fact that they spend more and more of their free time playing computer games or watching the television. This creates a bad habit among the young children, who rather sit down than move around. I assume it is important that the pre-school create such a habit for the children that they want to get outdoors and that outdoor play it is fun and exciting. The purpose of this study is to emphasize the pre-school teachers’ professional role for their pedagogical work in the pre-school playground. The three research questions answered are: (1) How do pre-school teachers’ reason about the educational work regarding children’s outdoor play in the pre-school playground? (2) How are pre-school teachers involved in the design of the pre-school playground in relation to the educational work with the children? And (3) what do they express related to their own participation in the design of the outdoor pre-school playground? The study sets out from the following concepts, children’s play, pre-school playground, outdoor activity and pedagogical work. The study is qualitative and based on interviews with pre-school teachers. The result showed that the pre-school playgrounds in this study, meet the children´s "natural" needs, where they can use their bodies in a natural way as, by running, jumping, playing and to cooperate, both in self-determined or controlled activities. Pre-school teachers’ interest in the outdoor environment design has contributed a great deal to children’s play and development. The study contributes to an insight into what the outdoor environment is about and how its design affects children's outdoor play and development.