Vår bakomliggande tanke med studien är att undersöka vilka lärandesituationer som skapar lust och motivation i matematikstudier. Syftet med undersökningen är därför att identifiera vad som utmärker sådana lärandesituationer. I ett försök att studera detta problem har vi studerat det vardagliga skolarbetet hos en klass bestående av 16 elever i år 1. Vi har använt oss av begreppen lust och motivation i vårt arbete för att urskilja ovanstående situationer. Datamaterial har samlats in genom observationer inomhus och utomhus under ett antal matematiklektioner. Vi har även använt oss av intervjuer med eleverna för att få svar på våra frågeställningar. Resultatet av studien visar att både inomhusmatematiken och utomhusmatematiken är gynnsamma för elevernas lust och motivation. Det som bestämmer huruvida dessa lärandesituationer är motiverande och lustfyllda är hur situationerna är uppbyggda och inte var de är förlagda. Viktiga slutsatser i studien är att det är den praktiska matematiken samt interaktionen mellan eleverna som har störst betydelse för lusten och motivationen. Flertalet elever menade att de upplevde matematiken mest positiv då de fick använda sig av till exempel kottar och pinnar i sitt räknande. Men även när de fick samarbeta med sina kamrater upplevde de matematiken som lustfylld och motiverande. Vårt resultat stöder följaktligen tidigare forskning inom matematik och utomhuspedagogik.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur barns utveckling och lärande påverkas av utomhuspedagogik. Fokus ligger på språkutvecklingen, men även andra aspekter som kan ha betydelse för en gynnsam utveckling är av intresse. Undersökningsinstrumentet som använts är intervjuer med 11 pedagoger i förskolor och grundskolor som har en tydlig utomhuspedagogisk profil. Genom intervjuerna har pedagogernas uppfattningar om utomhuspedagogik och hur det påverkar barnens utveckling och lärande kommit fram. De som arbetar med utomhuspedagogik är positiva till metoden och hade därför svårt att se kritiskt på verksamheten. Överlag upplevde pedagogerna att utomhuspedagogik leder till en positiv språkutveckling hos barnen. De flesta ser framför allt att barnen får ett större begreppsförråd och att fler vågar komma till tals ute. Dock upplevdes en sämre finmotorisk utveckling hos barnen som var ute största delen av dagen. Detta är en viktig iakttagelse då det kan påverka barnens självförtroende, bl.a. när de ska lära sig skriva. En annan aspekt som är värd att beakta är att barnen inte får fri tillgång till skrivet material när de är ute största delen av dagen. Det kan enligt Liberg (2006) leda till att de får sämre förutsättningar att lära sig läsa och skriva, när de börjar skolan.

Som en del av allmänt utbildningsområde tre i lärarutbildningen ingår det att genomföra ett examensarbete. Syftet med det här examensarbetet är att granska hur stort utrymmet är för utomhusundervisning inom förskola, förskoleklass och skolans tidigare år, samt ta reda på pedagogernas tanke och syfte med verksamheten utomhus. Olika undersökningar visar på att barns kontakt med naturen minskar, vilket jag under mina verksamhetsförlagda utbildningsveckor inom lärarutbildningen märkt tendenser av. För att få svar på min frågeställning har jag använt mig av kurs och referenslitteratur inom ämnet utomhuspedagogik, samt tagit del av tidigare forskning och studier inom naturvetenskapsområdet (se referenser i den löpande texten). Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skolans tidiga år arbetar med utomhuspedagogik. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning, där jag intervjuat fem pedagoger vilka i sin tur arbetar i förskolan, förskoleklassen eller i skolans tidigare år. I diskussionen lägger jag störst vikt vid och understryker betydelsen av pedagogens arbete utanför klassrummet. Genom att barnen vistas utomhus i naturen får de därigenom en känsla av tillhörighet till naturen, som de med största sannolikhet bär med sig resten av livet. Mitt resultat visar att flertalet intervjuade pedagoger visar intresse och nyfikenhet för utomhuspedagogik, men pekar samtidigt på att pedagogerna känner en viss osäkerhet för verksamheten utomhus.

Vi har genom intervjuer undersökt hur pedagoger på olika förskolor beskriver sin utemiljö och hur de anser att den används av barnen. Vi har ställt frågan hur pedagogerna anser att lärande och social utveckling kan stimuleras på förskolans gård. Vår undersökning utgår från pedagogernas syn när det gäller planerad utevistelse och vilket syfte de har med den. Metoden vi valt är kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med 6 pedagoger från olika förskolor. En av förskolorna arbetar utifrån Reggio Emilia pedagogiken och fem förskolor är traditionella. Någon större skillnad kunde vi inte se, alla hade en positiv syn på utevistelse. Däremot såg vi en stor skillnad i hur utevistelsen planerades. Pedagogen som endast arbetade med utemiljön på Reggio Emilia förskolan planerade utevistelsen tillsammans med arbetslaget och det fanns ett syfte med de aktiviteter som barnen erbjöds. Av vår undersökning kan vi dra slutsatsen att det finns många möjligheter och fördelar att planera utevistelsen mera än vad som görs. Gården kan användas som en resurs i verksamheten eftersom den öppnar nya möjligheter för barnen till lärande. Dessutom är den stresslösande och minskar konflikter.

I lärarutbildningens allmänna utbildningsområde tre ingår det ett examensarbete. Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur mycket pedagogerna i skolans tidigare år arbetar med att undervisa i utomhusmiljö. Enligt olika studier har det visat sig att barn idag tillbringar mindre tid ute i naturen. För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av kurs och referenslitteratur i utomhuspedagogik samt litteratur som jag haft i kurser tidigare i lärarutbildningen. Jag har valt att göra en kvantitativ undersökning. Syftet med min undersökning är att få kunskap om, när och hur ofta pedagogerna använder skolans närmiljö när de undervisar. Samt vad de ser för möjligheter och hinder. I diskussionen lägger jag tyngdpunkten på att se utomhusundervisningen som något naturligt, som en del av undervisningen i olika miljöer. Resultatet av undersökningen visar att utomhusundervisning bedrivs, då främst i matematik, i de naturvetenskapliga ämnena och i idrott och hälsa.

Denna studie syftar till att se hur den alternativa undervisningsformen Utomhuspedagogik används på en slumpmässigt utvald grundskola. Mina erfarenheter är att denna undervisningsform mestadels används på förskolor, trots att akutell forskning från bland annat Linköpings universitet (NCFF, 2006) visar många positiva möjligheter med utomhuspedagogik. Syftet med mitt arbete är därför att dels utveckla mina egna kunskaper om ämnet, men framförallt se hur den slumpmässigt utvalda skolan ställer sig till detta. Arbetar lärare i de tidigare skolåren med utomhuspedagogik? Resultaten av den kvalitativa undersökningen som genomfördes visade att de tio utvalda pedagogerna var positiva till utomhuspedagogik och varierade sin undervisning kontinuerligt. Studien gav även mig som framtida pedagog goda förslag på hur man kan arbeta på detta alternativa sätt, samt stärkte min tes om att utomhuspedagogik är ett verktyg med oändliga möjligheter till att skapa en lärorik, varierad och lustfulld lärprocess.

Den här studien handlar om pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och utemiljön som pedagogisk resurs. Syftet med studien är att få en bild av hur utemiljön nyttjas i skola och fritidsverksamheter och om utemiljön uppfattas som en pedagogisk resurs. Vår huvudfråga är: Hur uppfattar pedagoger som arbetar med barn mellan sex till tolv år vad som kan menas med utomhuspedagogik och miljön som pedagogisk resurs? Tidigare forskning visar på att utevistelser kan främja lärande, där fysiska och psykiska aktiviteter kan kombineras. Studien har utförts på tre kommunala skolor och en I Ur och Skur- skola. Vårt urval gjordes utifrån skolverksamheternas läge och dess närmiljö. Det för att se om närheten till utemiljön eller andra faktorer inverkade på utövandet. I urvalet utgick vi också från verksamheternas pedagogik, för att kunna se om pedagogernas uppfattningar skiljer sig åt. En I Ur och Skur- verksamhet använder utemiljön ständigt i undervisningen. Val av forskningsmetod föll på kvalitativa intervjuer, där vi hade direktkontakt med informanterna. På så sätt samlade vi information om pedagogernas egna, uppfattningar, vilket var vårt syfte. Studien visar att begreppet utomhuspedagogik är svåridentifierat, medan metoder kring utövandet är det som pedagogerna i studien har mest kunskap om. Användandet av utomhusmiljön varierar i verksamheterna, vilket beror på vissa inverkande faktorer. De kan handla om tids- och personalbrist, dåligt väder och dåliga kläder.

Målet med detta utvecklingsarbete var att ta reda på hur utomhuspedagogik kan synliggöra och aktivera flera sinnen och därmed gynna barns lärande och utveckling i matematik. Detta inom områdena god taluppfattning, god problemlösningsförmåga samt kommunikativ förmåga. Förskolans läroplan beskriver att förskollärare ska ansvara för att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling. Utvecklingsarbetet genomfördes  på en förskola med fem barn i åldrarna fyra respektive fem år. Vi planerade, genomförde samt utvärderade fem olika aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik. Resultatet visade att arbetet med matematik i utomhusmiljö ger barn möjlighet till lustfyllt och meningsfullt lärande.  Under dessa aktiviteter stimulerades flera sinnen med hjälp av naturen och dess material. Detta bidrog till att barnen fick uppleva konkret matematik. Barnen upplevde våra aktiviteter som lustfyllda.

Syftet med vår studie var att undersöka om utomhusmatematiken bidrar till det lustfyllda lärandet. Som metod har vi använt oss av upplägget undervisningsförsök. I undersökningen har vi använt oss av för- och eftermätningar i form av prov och enkäter. Därefter har vi kompletterat med intervjuer av eleverna. Mellan för- och eftermätningarna har vi tillämpat lektioner i utomhuspedagogik inom ämnet matematik. Resultatet indikerar på att utomhusmatematik är något som gynnar eleverna, främst de svagpresterande. De flesta elever är positivt inställda till utomhusmatematiken, dels för att de tycker att det är roligt dels för att det är ett annorlunda inslag i den traditionella undervisningen. Utomhusmatematiken är ett konkret sätt att arbeta på vilket kan göra undervisningen mer begriplig och kan ge eleverna en större förståelse samtidigt som de tycker att det är roligt. Genom vår undersökning tycker vi oss se att det leder till ett lustfyllt lärande.

<p>Som en del av allmänt utbildningsområde tre i lärarutbildningen ingår det att genomföra ett examensarbete. Syftet med det här examensarbetet är att granska hur stort utrymmet är för utomhusundervisning inom förskola, förskoleklass och skolans tidigare år, samt ta reda på pedagogernas tanke och syfte med verksamheten utomhus. Olika undersökningar visar på att barns kontakt med naturen minskar, vilket jag under mina verksamhetsförlagda utbildningsveckor inom lärarutbildningen märkt tendenser av.</p><p>För att få svar på min frågeställning har jag använt mig av kurs och referenslitteratur inom ämnet utomhuspedagogik, samt tagit del av tidigare forskning och studier inom naturvetenskapsområdet (se referenser i den löpande texten).</p><p>Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skolans tidiga år arbetar med utomhuspedagogik. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning, där jag intervjuat fem pedagoger vilka i sin tur arbetar i förskolan, förskoleklassen eller i skolans tidigare år. I diskussionen lägger jag störst vikt vid och understryker betydelsen av pedagogens arbete utanför klassrummet. Genom att barnen vistas utomhus i naturen får de därigenom en känsla av tillhörighet till naturen, som de med största sannolikhet bär med sig resten av livet. Mitt resultat visar att flertalet intervjuade pedagoger visar intresse och nyfikenhet för utomhuspedagogik, men pekar samtidigt på att pedagogerna känner en viss osäkerhet för verksamheten utomhus.</p>