Forskning kring grannskapseffekter tenderar att belysa negativa utfall på individuella livsmöjligheter. För att bidra till en djupare förståelse av fenomenet syftar denna studie till att undersöka grannskapseffekternas mekanismer och hur de upplevs av högutbildade individer uppväxta i utsatta områden. Syftet med studien är att framhäva grannskapseffekternas positiva utfall och visa hur människor har påverkats av området de växt upp i. Genom åtta stycken genomförda intervjuer med personer från olika områden framställs ett bredare perspektiv av fenomenet grannskapseffekter. Resultatet visar på en gemensam faktor för samtliga informanter som handlar om att de i sina livsval, attityder och tankemönster har påverkats av området de växt upp i. Enligt en majoritet gör sociala mekanismer störst avtryck i form av lokala normer och påtryckningar. Resultatet belyser även positiva effekter, exempelvis trygghet och gemenskap. När det kommer till utfall på utbildning utpekas familjen till den mest väsentliga motivationskällan till att informanterna valt att studera vidare. Det konstateras att det existerar mönster av att inte prioritera studier i informanternas områden, däremot utpekas egen vilja och drivkraft till nödvändiga aspekter för att bryta det existerande mönstret.

Eskilstuna, med sitt nyligen etablerade universitet, drar till sig en ström av nya studenter, både från andra delar av landet och lokala invånare. För många av dessa studenter innebär flytten till Eskilstuna en process av att skapa en ny hemmiljö och bekanta sig med staden under studieperioden. För de lokala studenterna kan det vara deras första erfarenhet av att flytta hemifrån och utforska nya områden med förhoppningen att känna sig hemma eller utveckla en känsla av tillhörighet till det nya området. Universitetsstudier sträcker sig vanligtvis över en längre period och studenternas vardag är fylld av olika aktiviteter. Den levande staden Eskilstuna erbjuder många möjligheter till socialt umgänge och att skapa nya bekantskaper, vilket gör studentbostäder i olika delar av staden mycket attraktiva. Enligt polisen klassificeras vissa områden som "utsatta" på grund av en kombination av låg socioekonomisk status och högre nivåer av kriminalitet (Polisen, 2023), vilket i sin tur påverkar lokalsamhället (Sveriges Radio, 2021). Det är möjligt att nyinflyttade studenter från andra städer hamnar i eller väljer bostäder i dessa områden utan att vara medvetna om deras status enligt polisens eller samhällets definition. Det är viktigt att förstå hur studenter anpassar sig till att bo i dessa områden som anses vara utsatta enligt polisens bedömning, särskilt med tanke på det växande studentlivet och behovet av att integreras i en ny boendemiljö i Eskilstuna. Eskilstuna Kuriren (2016) har även rapporterat kring dessa brottsutsatta områden efter bedömning av polisen som även här pekar till att tre av Sveriges mest brottsutsatta områden går att återfinna i just Eskilstuna. Dessa synsätt cirkulerar även mycket i mediala forum, med exempel från SVT som framhäver denna ökade tolerans för kriminalitet i specifika områden där även bostadsmarknaden tas upp som en faktor till att arbetslösa och låginkomsttagare blivit ihopblandade i några enstaka områden som resulterat i att kriminalitet och acceptans för kriminalitet stigit (SVT Nyheter, 2023).  Syftet med undersökningen är att fokusera på universitetsstudenter, då de ofta flyttar till Eskilstuna från andra städer, och valet av bostad blir en viktig del av deras anpassningsprocess. Eftersom många studenter saknar detaljerad kännedom om olika områdens status och boendemöjligheter ur ett sociologiskt perspektiv, är det intressant att utforska deras upplevelser. För nyinflyttade studenter blir tillgången på studentbostäder en central faktor i valet av bostadsort, men det finns även möjligheter att välja andra alternativ som vanliga hyresrätter. Denna okunskap om områdenas egenskaper och möjligheter gör det väsentligt för oss att undersöka och förstå studenternas upplevelser, för att på så sätt bidra med den del vi kan åstadkomma med denna undersökning, till det stora hela vad gäller detta ämne. Undersökningen inriktar sig på universitetsstudenter för att förstå det samhälleliga sammanhanget kring bostadsområden och deras status som boendemiljöer. Dessa områdens rykte och egenskaper, såsom tillgängliga boendemöjligheter och allmän atmosfär, är ämnen som ofta diskuteras i olika medier och politiska kretsar. Genom att undersöka hur universitetsstudenter upplever och navigerar dessa bostadsmarknader, kan vi få insikt i hur samhällsfrågor och politiska diskurser påverkar människors vardagsliv och bostadsval.

This study is about investigating how police and social workers from the social services work together to prevent socially destructive behaviors such as crime and its consequences. The focus of the study is limited to a specific, geographical area, where both a vulnerable and a particularly vulnerable area are represented. The emphasis of the study is on the challenges and success factors regarding collaboration between mainly the police and social services, reflections on the vulnerable / particulalry vulnerable areas and its impact on the operational work.  The issues that have been addressed have included how the police and social services work to prevent crime in the area, what challenges there are regarding collaboration in preventive work och how the police and social services feel that their efforts affect crime in the area. The study is conducted based on a qualitative method where six interviews have been conducted, two with the police and four with the social services. The results have been analyzed through previous research as well as the selected theories of interaction theory and systemms theory. The results of the survey show that both social services and the police describe that secrecy legislation can be an obstacle to good cooperation, that it is also important to understand each others´s professional roles. Furthermore, the results show that the participants in the study feel that their preventive work has a good impact in a positive direction in terms of crime in the area.  Keywords: Collaboration, crime, particularly, vulnerable, police, preventive, social service, vulnerable

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och beskriva hur specialpedagoger i ett socialt utsatt område arbetar hälsofrämjande och förebyggande samt tolkar begreppen hälsofrämjande och förebyggande. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra specialpedagoger i detta område. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ metod för innehållsanalys, vilket resulterade i ett antal centrala teman. Dessa teman analyserades sedan utifrån två teoretiska referensramar. Den första referensramen berör Antonovskys teori om Känsla av sammanhang (KASAM), som är orsaken till hälsa och välmående. De arbetsmetoder och synsätt som beskrivs i resultatet analyserades utifrån de delkomponenter som utgör KASAM; Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Resultatet visade bl.a. på att specialpedagogernas arbete ofta kan anses vara inriktat på elevernas KASAM samt att specialpedagogerna ofta tycks vara särskilt inriktade på delkomponenten Hanterbarhet. I teorin om KASAM har detta begrepp att göra med i vilken grad elever upplever att de resurser som finns tillgängliga för dem är tillräckliga för att de ska uppleva att de kan hantera omvärldens krav. Studien visar att elevhälsan ofta intar ett salutogent perspektiv i arbete med elever. De specialpedagogiska insatserna som beskrivs i studien är på individ-, grupp- och organisationsnivå. Den andra teoretiska referensramen som användes i analysen berör två motsatta sätt att se på specialpedagogisk problematik: huruvida man menar att skolproblem bottnar i brister hos eleven (kategoriskt perspektiv) eller har att göra med kontextuella faktorer (relationellt perspektiv). Resultatet visade på att respondenternas hälsofrämjande och förebyggande arbete främst utgick ifrån ett relationellt perspektiv i deras specialpedagogiska verksamhet. Det gick dock ibland att se inslag av ett kategoriskt perspektiv i de beskrivningar av elever som gavs av tre av de fyra respondenterna. Den respondent som inte gav uttryck för det kategoriska perspektivet arbetade, till skillnad från övriga respondenter, inte direkt med elever. Nyckelord: Förebyggande, hälsofrämjande, KASAM, kategoriskt perspektiv, relationellt perspektiv, socialt utsatta områden, elevhälsa, specialpedagogiska insatser

Events of social unrest and violent crime increasingly draws attention to the urban periphery of Swedish cities. Media and politicians depict a homogenized image of the suburbs as problem estates and ‘no-go zones’. This aggravates the urban integration process as well as creates a stigma for the individual resident. This could lead to misconceptions among the decision makers and policies based on skew presumptions. Urban marginalization is part of the consequences of political priorities. Despite this fact, there is a lack of research on urban marginalization in Sweden. Studying also the negative consequences of policies is one of the most important missions of political science. Accepting this challenge, this study uses Loïc Wacquant’s analytical concepts ghetto and anti-ghetto, to chart the structure and function of marginalized suburbs in Sweden. This analysis, which is more systematic than Wacquant’s original study, shows that Swedish suburbs can be classified as anti-ghetto, which gives reason to question the homogenized media image and gives important insights for future urban policy. Applying Wacquants theory on the Swedish case also means testing his claim that all Western European cities can be classified as anti-ghetto. The study finds that anti-ghetto is a fruitful concept for the understanding of Swedish marginalization. Consequently Wacquants assertion is strengthened, thus this study constitutes another proof European cities are not converging the American ghetto. Thereby this study makes a substantial contribution to Wacquant’s project of creating a comparative sociology of urban marginality.

No description available.

Den sociala hållbarheten tycks vara ett återkommande begrepp som många kommuner använder sig av vid formulering av mål inom planeringen, i strävan efter en hållbar utveckling. Den sociala hållbarheten saknar dock en tydlig definition då det anses omöjligt att sätta upp definitiva ’checklistor’ för vad begreppet innebär. Begreppets tvetydighet har kommit att erkännas bland forskare samtidigt som det råder en överenskommelse om kunskapsluckorna kring begreppet, varför en del anser att begreppet bör tillskrivas mer direkta riktlinjer och ramverk för att mål inom den sociala hållbarheten ska kunna uppnås. Med anledning av begreppets vaghet och dess ökade relevans inom planeringen är syftet med uppsatsen är att få en bredare förståelse kring hur begreppet social hållbarhet kan komma att appliceras i svensk planering. För att undersöka detta har fyra översiktsplaner tillhörande svenska kommuner valts att undersöks. Översiktsplanerna analyseras genom en innehållsanalys med den teoretiska ramen som utgångspunkt. Vidare är syftet att undersöka ifall det går att hitta ett samband mellan kommuners olika förutsättningar och hur kommunerna kommit att implementera social hållbarhet i sina översiktsplaner. Översiktsplanen delas därför in i två kategorier där ena kategorin omfattar kommuner med områden som enlig polisen är utsatta för kriminalitet medan den andra kategorin omfattar kommuner utan utsatta områden.

Den tidigare forskningen visar att rapporteringen om invandring och utanförskapsområden främst är negativ i Sveriges riksmedia samt lokala TV4 redaktioner, samt att den etniska mångfalden är bristfällig. I denna studie tar vi reda på hur tre lokala tidningsredaktioner ser på etnisk mångfald på redaktionen och hur deras syn på gestaltningen av utsatta områden är. Genom semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide är studiens resultat baserat på material från tolv intervjuer. Huvudresultatet visar att journalisterna anser att gestaltningen av de utsatta områdena främst är negativ, även om de menar att de försöker balansera bilden så gott de kan. Deras syn när det kommer till etnisk mångfald på redaktionen är att det är viktigt, men i nuläget låg eller obefintlig till vilket de ger flera olika förklaringar. Det visade även att den bristande mångfalden på redaktionen påverkade hur rapporteringen gestaltade utsatta områden. Resultatet är analyserat med hjälp av gestaltningsteorin, etnocentrismen och representationsteorin.

Ett av Malmös mest problemartade områden är Seved i stadsdelen Sofielund. I Seved finns det en mötesplats som heter Arena Online där unga från Seved och hela Malmö spenderar stor del av sin tid på grund av brist på sysselsättning eller underhållning. Syftet med studien är att undersöka om kriminalitet förekommer på Arena Online samt hur kriminaliteten upplevs, definieras och förklaras utifrån Arena Onlines personal och besökare samt deltagande observationer. Syftet är även att besvara vilket inflytande kriminaliteten har på ungdomarna på Arena Online och hur detta karaktäriseras utifrån intervjuer samt deltagande observationer. I studien har en mikro-etnografisk studie utförts på Arena Online med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer samt gruppdiskussion. I resultatet framkommer det att Arena Onlines personal samt besökare upplever att kriminalitet förekommer. Detta i form av öppet narkotikabruk samt narkotikaförsäljning. Kriminella upplevs karaktäriseras av ett nonchalant beteende samt behov av att synas genom dyra materiella tillgångar samt yttre attribut. Samma beteende och bekräftelsebehov anses förekomma bland unga kriminella på Arena Online. Författaren kan inte generalisera slutsatserna i arbetet då resultaten grundar sig på enskilda personers empiri, upplevelser och syn på kriminalitet. Slutsatserna kan dock ge en indikation på hur människor på Arena Online upplever kriminalitet och en viss koppling mellan strävan efter ekonomiska statusmarkörer genom att erhålla “snabba pengar” genom kriminalitet.

Bakgrund: Många företag och offentliga myndigheter har problem med att deras anställda personal på något sätt utsätts för hot och fysiskt våld. Enligt en rapport som polismyndigheten presenterade år 2015 ökar antalet "utsatta områden" i Sverige (Nationella operativa avdelningen, 2015). I dessa områden finns det enligt rapporten en hög hotbild för indirekta påtryckningar av våldshandlingar som riskerar att skada tredje man. Problematiken kring hot om fysiskt våld är något som många ledare i organisationer måste ta hänsyn till vid hantering av dess personal. Företag och dess ledare ställs inför utmaningar och tvingas skapa strategier och åtgärdsplaner för att bemöta problematiken. Syfte: Studien syftar till att öka förståelsen för vilka åtgärder som postföretag verksamma i utsatta områden kan använda för att hantera hot och våld mot dess anställda personal på bästa möjliga sätt. Metod: Studien har genomförts genom en fallstudie med Polismyndigheten samt ett privat postföretag. En kvalitativ forskningsmetod har genomförts med åtta semistrukturerade intervjuer med personer på olika befattningar och nivåer inom organisationerna. Slutsats: Studien presenterar en modell som utvecklats i syfte att användas som ett stöd för en organisationsledning vid hantering av problematiken med att anställda utsätts för hot och våld. Studien ger förslag på praktiska åtgärder som postföretag kan genomföra för att förbättra hanteringen av problematiken med att de anställda drabbas av hot och våld. / Background: Many companies and public authorities have problems with their employees being exposed to threats and physical violence in some way. According to a report presented by the police authority in 2015, the number of "vulnerable areas" in Sweden (National Operational Department, 2015). In these areas, the report provides for a high threat of indirect pressure on acts of violence which threaten to harm third parties. The problem of threats of physical violence is something that many leaders in organizations must consider when handling its staff. Companies and their leaders face challenges and are forced to create strategies and action plans to address the problem. Purpose: The study aims to increase the understanding of the actions as postal companies operating in vulnerable areas can use to manage threats and violence against its employees  in the best possible way. Method: The study was conducted through a case study with the police authority and a private postal company. A qualitative research method has been carried out with eight semistructured interviews with people in various positions and levels within the organizations. Conclusion: The study presents a model developed to be used as a support for an organization's management when dealing with the problems of employees being exposed to threats and violence. The study provides suggestions for practical measures that postal companies can implement to improve the management of the problem of workers being hit by threats and violence.