<p>De senaste årtiondenas växande ekonomi med centralisering av produktion, minskning av lagernivåer och ökade krav på tillgänglighet har tvingat fram fler och längre godstransporter. Detta har lett till ett ökat användande av fossila bränslen vilket i sin tur ger allt större utsläpp av skadliga ämnen till vår miljö. Många av dessa föroreningar, så kallade växthusgaser, påverkar jordens klimat på så sätt att medeltemperaturen på jordytan höjs. Myndigheter och organisationer har på senare tid fått upp ögonen för dessa utsläpp och med hjälp av olika styrmedel har man delvis lyckats reglera utsläppen och börjat ta kontroll över situationen. För att kunna fastställa hur mycket miljöförorenande ämnen som släpps ut från transporter måste dock beräkningar och uppskattningar göras. Därför har en marknad med miljöberäkningsmodeller för utsläpp från olika transportsätt vuxit fram med syfte att kunna jämföra och följa upp förbättringsarbeten.</p><p> </p><p>Uppdragsgivare för detta examensarbete har varit Korsnäs AB. Syftet har varit att analysera och beräkna utsläppen av förorenande ämnen från fyra typiska produkttransportflöden från Korsnäs samt jämförande beräkningar för två av Korsnäs konkurrenter och en direkttransport. Utöver detta har två olika beräkningsmetoder, Skogsindustriernas kalkyl samt NTM:s beräkningsmetod utifrån NTM:s emissionsfaktorer, analyserats och jämförts.</p><p> </p><p>Vid jämförelsen av utsläppen mellan Korsnäs och konkurrenternas flöden framkom att Korsnäs i tjugo fall av tjugoåtta stod för det lägsta utsläppet av föroreningar. I fem fall av tjugoåtta hade en konkurrent eller direktbil lägst utsläpp medan det i tre fall förekom lika stora utsläpp hos Korsnäs som hos konkurrenter. Utsläppens storlek berodde främst på val av transportsätt och fordonstyp. Vid jämförelse av beräknade utsläppssiffror från Skogsindustrierna och NTM framkom en del olikheter. Skillnaderna mellan utsläppssiffrorna berodde främst på att olika emissionsfaktorer har använts vid beräkningarna.</p><p> </p><p>Det finns många olika miljöberäkningsmetoder att tillgå idag och detta skapar en förvirring och problematik. Eftersom olika företag använder olika beräkningsmodeller och dessa ofta skiljer sig åt vad gäller metod, emissionsfaktorer och antaganden är det mycket svårt att göra en korrekt jämförelse av utsläppen från olika företag. För att få bukt med denna problematik krävs en standardiserad beräkningsmodell som används av alla företag och detta är också på gång i dagsläget.</p> / <p>In recent decades growing economy with centralization of production, reduction of inventory levels and increased availability have forced more and longer transportation of goods. This has led to the increasing use of fossil fuels which in turn provides increased emissions of harmful substances into our environment. Many of these pollutants, so called greenhouse gases affect the climate of the earth so that the average temperature increases. Authorities and organizations have recently opened their eyes to these emissions and by using different management control measures they have been able to partially regulate emissions and take control of the situation. In order to determine how much environmental pollutants are emitted from transport, calculations and estimates have to be made. Therefore markets of environmental calculation methods of emissions from different transport modes emerged with a view to compare and pursue improvement works. The constituent for this thesis has been Korsnäs AB. The aim has been to analyze and calculate the emissions of pollutants from four typical product transport flows from Korsnäs, and making comparative calculations for two of Korsnäs competitors and a direct transport. In addition, two different environmental calculation methods, the calculation of Skogsindustrierna and NTM’s calculation based on NTM’s emission factors, were analyzed and compared. Comparisons of emissions between Korsnäs’ and competitors flows showed that Korsnäs in twenty cases of twentyeight accounted for the lower emission of pollutants. In five cases of twentyeight a competitor or direct transport had the lowest emissions, while in three cases, Korsnäs had equal emissions as a competitor. The size of emissions depended mainly on the choice of transport mode and vehicle type. By comparison of the calculated emissions figures from Skogsindustrierna and NTM some inequalities appeared. The differences are mainly due to different emission factors used in the calculations. There are many different environmental calculation methods available today and this creates confusion and problems. Because different companies use different calculation methods and they often differ in methods, emission factors and assumptions, it is very difficult to make an accurate comparison of emissions from various companies. To overcome this problem, a standard calculation method used by all companies is needed and this is also in progress in the present situation.<strong></strong></p>

De senaste årtiondenas växande ekonomi med centralisering av produktion, minskning av lagernivåer och ökade krav på tillgänglighet har tvingat fram fler och längre godstransporter. Detta har lett till ett ökat användande av fossila bränslen vilket i sin tur ger allt större utsläpp av skadliga ämnen till vår miljö. Många av dessa föroreningar, så kallade växthusgaser, påverkar jordens klimat på så sätt att medeltemperaturen på jordytan höjs. Myndigheter och organisationer har på senare tid fått upp ögonen för dessa utsläpp och med hjälp av olika styrmedel har man delvis lyckats reglera utsläppen och börjat ta kontroll över situationen. För att kunna fastställa hur mycket miljöförorenande ämnen som släpps ut från transporter måste dock beräkningar och uppskattningar göras. Därför har en marknad med miljöberäkningsmodeller för utsläpp från olika transportsätt vuxit fram med syfte att kunna jämföra och följa upp förbättringsarbeten.   Uppdragsgivare för detta examensarbete har varit Korsnäs AB. Syftet har varit att analysera och beräkna utsläppen av förorenande ämnen från fyra typiska produkttransportflöden från Korsnäs samt jämförande beräkningar för två av Korsnäs konkurrenter och en direkttransport. Utöver detta har två olika beräkningsmetoder, Skogsindustriernas kalkyl samt NTM:s beräkningsmetod utifrån NTM:s emissionsfaktorer, analyserats och jämförts.   Vid jämförelsen av utsläppen mellan Korsnäs och konkurrenternas flöden framkom att Korsnäs i tjugo fall av tjugoåtta stod för det lägsta utsläppet av föroreningar. I fem fall av tjugoåtta hade en konkurrent eller direktbil lägst utsläpp medan det i tre fall förekom lika stora utsläpp hos Korsnäs som hos konkurrenter. Utsläppens storlek berodde främst på val av transportsätt och fordonstyp. Vid jämförelse av beräknade utsläppssiffror från Skogsindustrierna och NTM framkom en del olikheter. Skillnaderna mellan utsläppssiffrorna berodde främst på att olika emissionsfaktorer har använts vid beräkningarna.   Det finns många olika miljöberäkningsmetoder att tillgå idag och detta skapar en förvirring och problematik. Eftersom olika företag använder olika beräkningsmodeller och dessa ofta skiljer sig åt vad gäller metod, emissionsfaktorer och antaganden är det mycket svårt att göra en korrekt jämförelse av utsläppen från olika företag. För att få bukt med denna problematik krävs en standardiserad beräkningsmodell som används av alla företag och detta är också på gång i dagsläget. / In recent decades growing economy with centralization of production, reduction of inventory levels and increased availability have forced more and longer transportation of goods. This has led to the increasing use of fossil fuels which in turn provides increased emissions of harmful substances into our environment. Many of these pollutants, so called greenhouse gases affect the climate of the earth so that the average temperature increases. Authorities and organizations have recently opened their eyes to these emissions and by using different management control measures they have been able to partially regulate emissions and take control of the situation. In order to determine how much environmental pollutants are emitted from transport, calculations and estimates have to be made. Therefore markets of environmental calculation methods of emissions from different transport modes emerged with a view to compare and pursue improvement works. The constituent for this thesis has been Korsnäs AB. The aim has been to analyze and calculate the emissions of pollutants from four typical product transport flows from Korsnäs, and making comparative calculations for two of Korsnäs competitors and a direct transport. In addition, two different environmental calculation methods, the calculation of Skogsindustrierna and NTM’s calculation based on NTM’s emission factors, were analyzed and compared. Comparisons of emissions between Korsnäs’ and competitors flows showed that Korsnäs in twenty cases of twentyeight accounted for the lower emission of pollutants. In five cases of twentyeight a competitor or direct transport had the lowest emissions, while in three cases, Korsnäs had equal emissions as a competitor. The size of emissions depended mainly on the choice of transport mode and vehicle type. By comparison of the calculated emissions figures from Skogsindustrierna and NTM some inequalities appeared. The differences are mainly due to different emission factors used in the calculations. There are many different environmental calculation methods available today and this creates confusion and problems. Because different companies use different calculation methods and they often differ in methods, emission factors and assumptions, it is very difficult to make an accurate comparison of emissions from various companies. To overcome this problem, a standard calculation method used by all companies is needed and this is also in progress in the present situation.

Examensarbetet har utförts för pappers och massabruket Vida paper i Lessebo, där de under lång period har haft problem med höga halter av kväve i deras avloppsvatten. Vida paper tillverkar bland annat papper i olika färgskalor, och enligt spekulationer från företaget ska de varierande halterna av kväve bero på de olika färgerna som tillverkas, vilket är det som ska undersökas i arbetet. Det finns för närvarande 15 färger, från 6 olika leverantörer, som idag producerar ca 100 nyanser på pappersbruket. Kväveprover har tagits på 51 av de 100 nyanserna, av dem har 11 stycken avvikit med höga halter av kväve. Efter analyser av vad de 11 avvikande kväveproverna innehåller för färger har det visat sig att 8 stycken av dem innehåller färgen Levacell Echtgelb 2RF. Slutsatsen är att efter analyser från kväveprover och leverantörer konstateras att Levacell Echtgelb 2RF, färg nr. 5, är den färg som innehåller mest kväve. För att reducera kvävehalten hänvisas Vida paper att se över Levacell Echtgelb 2RF och överväga att hitta en annan liknande färg med mindre kvävehalt.

No description available.

The tourism industry is accounted for high monetary revenues but is also responsible for a high amount of emissions globally. In this study the emissions from the tourism sector are discussed with a special focus on the Swedish island, Gotland. Because Gotland is an island there are limited ways to travel to the island. There are generally three ways to get to the island, by ferry, airplane or by a cruise ship. Approximately 70% of the tourists travel by ferry and it is therefore the focus of this study. In this study emissions from tourism were calculated by the travel to and from the island, and during the stay. Emissions from transport on the island to various destinations were calculated as well as emissions from accommodations. The result from the study shows that the tourism on Gotland has far lower emissions than the general global tourism. This is mostly due to the low emissions from the electric production in Sweden. / Turism står för höga ekonomiska intäkter samtidigt som den står för höga utsläpp globalt. I studien diskuteras utsläpp från turism med fokus på den svenska ön, Gotland. Eftersom Gotland är en ö, är färdmedel till ön begränsade. Generellt finns det tre sätt att resa till ön, via färja, flygplan eller kryssningsfartyg. Cirka 70% av besökarna reser till ön med färja och är därför i fokus under studien. I studien beräknades turismens utsläpp genom resa, till och från ön samt under vistelsen. Under vistelsen beräknades utsläpp från transport på ön, till olika destinationer samt utsläpp från boende. Resultaten från studien pekar på att en turist på Gotland har mycket lägre växthusgasutsläpp än den genomsnittliga globala turisten. Den största anledningen är de låga utsläppen från svensk elproduktion.

Avfall i stort har fått en annan innebörd i dag jämfört med tidigare decennier i och med att det nu går att återanvända, återvinna och utvinna energi ur det. Gips är ett avfall som förekommer som brandskydd i stor omfattning och förut gick majoriteten på deponi. Nya alternativ har dykt upp det är dock fortfarande mycket som går på deponi och det medför miljöproblem, främst i form av läckage av svavel. Syftet med studien var att genom telefonintervjuer se hur hanteringen av gipsavfall uppfattas av aktörer inom byggbranschen, hantering och transport av avfall och olika återvinningscentraler. Men även att se vilka miljörisker de olika aktörerna anser att gipsavfall kan leda till. De aktörer som intervjuades var inom området bygg; NCC, inom området hantering och transport av avfall; Sita och Ragn-Sells, inom området återvinningscentraler; en återvinningscentral från Uppsala och en från Malmö. Slutsatsen blev att aktörerna först och främst försöker återvinna gipset, går inte det är det deponering som är det sätt varpå gipsavfall hanteras. En aktör blandar in gips i konstruktionsmaterial för vägar för att på så sätt minimera avfallet och återanvända det redan befintliga avfallet. Alla aktörer är medvetna om att gips måste hanteras på rätt sätt för att miljöriskerna ska begränsas. I viss grad lakar ämnen alltid ur från deponier och detta bör hållas under uppsikt för att eventuella risker snabbt ska kunna åtgärdas om halterna överstiger föreslagna gränsvärden.

Jordbrukets miljöpåverkan genom diffusa läckage och transport av näringsämnen är ett problem som det arbetas aktivt med på nationell, regional och lokal nivå. I Sverige beräknas jordbruket stå för 43 % av de totala kväveutsläppen samt 44 % av de totala fosforutsläppen. Stor del av dessa utsläpp transporteras till havet där de bidrar till övergödning och algblomning. Östersjön är det hav som får ta emot utsläppen då de transporteras hit med floder, åar och grundvatten. Samtidigt anses jordbruket behöva öka matproduktionen för att tillgodose en växande befolkning. Detta kan leda till att mer näringsämnen läcker ur odlingsmarkerna och ytterligare bidra till övergödnings- problemen. Det finns olika metoder för att minska jordbrukets miljöpåverkan, men de har alla sina begränsningar. Det gör att det behöver utvecklas nya metoder som kan tillämpas i fler avrinningsområden. En sådan ny metod som tagits fram är den integrerade skyddszonen, och ska fungera för mindre dränerade avrinningsområden intill vattendrag. Den första integrerade skyddszonen anlades i Lilla Böslid, Hallands län, av Hushållningssällskapet Halland år 2012. Ytterligare två har anlagts under 2013.Det här examensarbetet är en utvärdering av konceptet Integrerade skyddszoner.Arbetet innefattar en litteraturstudie för att värdera och granska konceptets styrkor och svagheter. Inga mätningar tidigare har utförts för att undersöka dess potential och ingen litteratur finns att tillgå för detta nya miljöverktyg. Konceptet delas upp i två delar, ett dike och en infiltreringszon. Dessa kan jämföras med våtmark och skyddszon till vilka vetenskaplig fakta finns att hitta. På så vis går det att göra en bedömning om konceptets potential. I arbetet görs även en granskning av de metoder som idag tillämpas inom jordbruket för att få information kring deras reningspotential, styrkor, svagheter samt kostnadseffektivitet. En fältstudie utfördes i en integrerad skyddszon vid Bölarp, i Laholms kommun. Vattenprover togs och analyserades för koncentrationer av kväve och fosfor. Mekanismen för att reducera transporten av närningsämnen är genom sedimentation, denitrifikation, upptag och lagring i växter och mikroorganismer. Resultaten från fältstudien uppvisade ingen reningseffekt, men det är viktigt att komma ihåg att den undersöka anläggningen endast är några månader gammal och dess funktioner är inte helt utvecklade än. / Nitrogen and phosphorus are important nutrients to increase the crop yield on agricultural fields. These nutrients have a tendency to leak and be transported to lakes and seas where they contribute to eutrophication and algal blooms. Today different methods exist to decrease the environmental impact from agriculture but these methods have their limitations. That is why it calls for development of new environmental tools. A new tool is the integrated buffer zone, IBZ, which aims to decrease transportation from smaller drainage areas with drainage systems along streams. In this thesis the potential of IBZ is studied through a research in literature. The concept is based on two parts, a ditch and an infiltration zone. These can be compared to wetlands and buffer zones, to which scientific facts exist. A field study was performed in a newly constructed IBZ in Halland, in south Sweden. Other existing methods for reducing the transportation of nutrients are also studied in this paper. Mechanisms reducing transport of nitrogen and phosphorus are by sedimentation, denitrification, uptake and storage into plants and microorganisms. The results from the field study showed no effect but it is important to keep in mind that the studied facility is just a few months old and its functions are not developed yet

This study will identify the environmental impact in terms of carbon dioxide for a boiler house on behalf of Kvänum energi. The boiler central consists of a main building, which in turn contains multiple components such as boilers, pipes, etc, the boiler central uses pellets fuel. It also includes a silo and an ash container. The total weight of the boiler is about 63 tons. Each boiler has an output of 600 kW; the central includes three boilers with room for a fourth if necessary. The study has followed the ISO 14040 as far as it has been possible. The boiler central is manufactured at Kvänum Energi’s plant in Kvänum and then assembled on-site for the customer. When analyzing the system the entire product has been divided into smaller parts to make the analysis more manageable. The breakdown was made regarding the material. The conclusions from the calculations of emissions were that material was of greater importance to the environment than transportation. Design improvement proposal was mainly focused on materials and how any change of material would affect the environment and energy consumption. The ability to construct the building and silo in aluminum was investigated from the strength, price and environmental impact point of views. From design point of view, steel and aluminum are equivalent for the purpose, but in terms of cost, aluminum is more expensive. However the recycling option is significantly better for aluminum. EPS (Environmental Priority Strategies), which is a Swedish method developed for engineers at Volvo, was used for the calculation of environmental impact. When comparing steel and aluminum, the aluminum construction received a lower value regarding carbon dioxide i.e. better from an environmental perspective. The study includes a short survey on a transport to a fossil fuel dependent country, and it is investigated whether such a transport would be justified. The transport would be by boat and truck and the resulting emissions from the transport is about 1 ton of CO2. In the study, Lithuania has been chosen as an example because it has the same climate as in Sweden, i.e. a large need for heating during winter, and also because that Lithuania has a high dependence of oil and gas for heating.

Ekonomisk tillväxt och koldioxidutsläpp går globalt hand i hand i en samvariation som brådskande måste brytas. Samtidigt går länder idag igenom strukturomvandling från industribaserade till digitala samhällen. Frågan som studeras i denna uppsats är huruvida digitalisering kan minska utsläpp och påverka samvariationen mellan utsläpp och tillväxt. Studien utförs på paneldata om 28 EU-länder under åren 2014 – 2016 i en kvantitativ regressionsanalys, och finner i urvalet en positiv korrelation mellan digitalisering och utsläpp som antyder att ton koldioxidutsläpp per capita ökar med cirka 0,6% när digitaliseringsgrad ökar med 1 enhet. Digitaliseringen försvagar till marginell del det positiva sambandet mellan utsläpp och tillväxt som pekar på att när BNP ökar med 1% ökar ton koldioxidutsläpp per capita med cirka 0,2%. Uppkoppling och integrering av teknologi är digitaliseringsfaktorer som säkerställs ha en positiv korrelation med utsläpp i urvalet, och bör därför, tillsammans med total digitaliseringsgrad, studeras vidare för att potentiellt angripas miljöpolitiskt.

I Sverige finns idag ungefär 4,1 miljoner bilar. Om den biltätheten skulle gälla alla världens länder behövs otroliga mängder naturresurser. Dessutom släpper bilarna vid användningen ut koldioxid vilket bidrar till den globala uppvärmningen. Trots det är infrastrukturen anpassad för bilar. Många platser i samhället går inte att nå utan bil. En lösning på den problematiken skulle kunna vara bilpooler.I den här studien intervjuas sju bilpoolsmedlemmar om vilka förutsättningar som krävs för att gå med i bilpool, vad de har för syn på mobilitet samt vad de har för syn på bilen som statussymbol. Resultatet visar att deltagarna i studien inte är villiga att inskränka på sin upplevda mobilitet. När andra alternativ, som kollektivtrafik, bilpool, virtuella förflyttningar etcetera kan erbjudas anses bilägandet onödigt. En ökad miljömedvetenhet är också viktig då respondenterna upplevde att många bilresor hade känts onödiga. En kombination av miljömedvetenhet och underlättande mobilitet utan bil är förutsättningar för att minska biltätheten. Bilen som statussymbol står i relation till dess bruksvärde. För deltagarna i studien förändrades bilens symbolvärde i och med inträdet i bilpoolen. / Today there are about 4,1 million automobiles in Sweden if this car density should cover all the nations in the world, incredible amounts of resources would be needed. In addition cars release big amounts of carbon dioxide which contributes to global warming. Despite all this the infrastructure is adopted fore cars. Many places are unreachable without a car. A solution to this problem could be carpools.In this study seven carpool members are interviewed about conditions are necessary to be a member of a carpool, on their view at mobility and the car as a symbol of status. The results show that when other options as, public transport, carpools, virtual mobility etcetera is offered car ownership seems unnecessary. An increased environmental awareness is also important because the respondents had experience unnecessary trips with cars. A combination of environmental awareness and facilitation mobility without cars is conditions to decrease the car density. The car as a symbol of status stands in relation to the use value of cars in society. For the participants in the study the symbolic value of the car in general changed by their membership in a carpool.