Vägtrafiken står för en allt större del av energianvändning och luftföroreningar. Att kunna beskriva de effekter på energianvändning och miljö som vägtrafiken ger upphov till blir därför allt viktigare. Modeller för simulering av personbilstrafik, energianvändning och utsläpp kommer i detta sammanhang att få en central roll. I detta examensarbete visar vi hur en modell för trafiksimulering kan användas tillsammans med en modell för beräkning av energianvändning och utsläpp vid analyser av infrastrukturförändringar i ett trafiknätverk. Vi tillämpar modellerna praktiskt på ett trafiknätverk över Norrköping och studerar vilken ytterligare information en beräkning av energiförbrukning och utsläpp kan tillföra planeringsprocessen. Den beräkningsmetodik för energiförbrukning och utsläpp som används kommer att ge oss information om bränsleförbrukning samt utsläpp av koldioxid, kväveoxider och lättflyktiga organiska ämnen från personbilstrafik. Resultat från tillämpningen på trafiknätverket över Norrköping visar att beräkning av utsläpp, när två planeringsalternativ jämförs, tillför information som kan få betydelse i planeringsprocessen, jämfört med om endast information om förändring i trafikarbete och upplevd reskostandsförändring varit tillgänglig. Utsläpp av kväveoxider och lättflyktiga organiska ämnen från fordon med inte fullt uppvärmd motor kommer påverka de totala utsläppen kraftigt. Att uppskatta de totala effekterna av en förändring i energiförbrukning och utsläpp av koldioxid är svårt om endast biltrafiken studeras. Om vi även uppskattar effekten på tung trafik kan vi se att denna effekt inte är obetydlig. Under antagande om att den tunga trafiken är obenägen att förändra sitt val av resväg och avreserestid, kan vi med större säkerhet uttala oss om hur stora förändringar som kan förväntas.

Examensarbete G3 i företagsekonomi, 15 hp, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Logistik, FE3583,VT 08. Författare: Stefan Knutsson, Linda Nilsdotter, Martin Svensson. Handledare: Helena Forslund Företagets kontaktperson: Lars Woxneryd Titel: Södra - En studie om koldioxidutsläpp från externa transporter Bakgrund: En mycket aktuell diskussion i dagens samhälle är klimathotet och människans negativa påverkan på miljön. De växande kraven på miljöarbete i företag gör att de ständigt måste utvecklas. Södra Timber har idag en uppskattad siffra på dryga 13 000 ton koldioxid som släpps ut vid distributionen av sågade trävaror. En siffra som i nuläget inte är helt tillförlitlig då schablonerna och beräkningarna är föråldrade. Syfte: Studien syftar till att kartlägga Södra Timbers koldioxidutsläpp vid kundtransporter genom att använda sig av en bättre beräkningsmetod som uppsatsen skall arbeta fram. Studien syftar också till att identifiera möjligheter till förändringar i distributionen med hänseende till koldioxidutsläpp och ekonomi. Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till att endast behandla transporter som sker från sågverken i Långasjö och Mönsterås. Metod: Uppsatsen inleds med fördjupade teoretiska studier för att möjliggöra analys av det empiriska materialet. Empirin samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med en eller flera respondenter. En rad kontakter har också skett via telefon och e-post samt att vi fått ta del av sekundärdata från Södra Timbers datasystem. Slutsats: Uppsatsen visar att nuvarande beräkningsmetod för koldioxidutsläpp inte är optimal. Södra som koncern borde använda sig av den, i uppsatsen, framtagna metoden. Slutsatsen ger även förslag till direkta åtgärder till förbättringar. Förslag till fortsatt arbete: Södra Timber skall arbeta aktivt med den framtagna beräkningsmodellen och dess schabloner samt göra fyllnadsgradsstudier vid samtliga sågverk.

<p>Many of todays studies show that district heating is one of the betteralternatives as heating source because of its low environmental load.</p><p>The energy source is often leftovers from other processes producing energy or waste, like garbage or chips.</p><p>Electricity in combination with geothermal heating is another heating system that has increased sharply during the last years, and also this system decreases the discharges that have negative affects</p><p>on the environment compared to several other heating methods.</p><p>This report aims to, concentrated towards these two different heating systems, estimate the amounts of discharges they indirect cause and how the environment is affected.</p><p>We have calculated the mean value for discharges of carbon dioxide, nitrogen oxide, sulphur oxide and dust generated from electrical power used in Sweden.</p><p>Through interviews and research we have gained data for the same substances that district heating based on combustion of garbage and biofuel generates.</p><p>We have also in cooperation with a housing company chosen a building we see representative for many of the new single-family houses built in Sweden today.</p><p>Based on its shape and appearance we theoretically created three alternatives of the same house, each of them with climate screens different from each other.</p><p>Together with the amounts of discharged environmental affecting substances, these houses were the base for our calculations and studies when investigating the different heating sources environmental effect.</p><p>The results have thereafter been analyzed and discussed from different angles.</p>

<p>Examensarbete G3 i företagsekonomi, 15 hp, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Logistik, FE3583,VT 08.</p><p>Författare: Stefan Knutsson, Linda Nilsdotter, Martin Svensson.</p><p>Handledare: Helena Forslund</p><p>Företagets kontaktperson: Lars Woxneryd</p><p>Titel: Södra - En studie om koldioxidutsläpp från externa transporter</p><p>Bakgrund: En mycket aktuell diskussion i dagens samhälle är klimathotet och människans negativa påverkan på miljön. De växande kraven på miljöarbete i företag gör att de ständigt måste utvecklas. Södra Timber har idag en uppskattad siffra på dryga 13 000 ton koldioxid som släpps ut vid distributionen av sågade trävaror. En siffra som i nuläget inte är helt tillförlitlig då schablonerna och beräkningarna är föråldrade.</p><p>Syfte: Studien syftar till att kartlägga Södra Timbers koldioxidutsläpp vid kundtransporter genom att använda sig av en bättre beräkningsmetod som uppsatsen skall arbeta fram. Studien syftar också till att identifiera möjligheter till förändringar i distributionen med hänseende till koldioxidutsläpp och ekonomi.</p><p>Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till att endast behandla transporter som sker från sågverken i Långasjö och Mönsterås.</p><p>Metod: Uppsatsen inleds med fördjupade teoretiska studier för att möjliggöra analys av det empiriska materialet. Empirin samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med en eller flera respondenter. En rad kontakter har också skett via telefon och e-post samt att vi fått ta del av sekundärdata från Södra Timbers datasystem.</p><p>Slutsats: Uppsatsen visar att nuvarande beräkningsmetod för koldioxidutsläpp inte är optimal. Södra som koncern borde använda sig av den, i uppsatsen, framtagna metoden. Slutsatsen ger även förslag till direkta åtgärder till förbättringar.</p><p>Förslag till fortsatt arbete: Södra Timber skall arbeta aktivt med den framtagna beräkningsmodellen och dess schabloner samt göra fyllnadsgradsstudier vid samtliga sågverk.</p>

Vid konstruktion och tillverkning av motorer idag finns flera krav att tillgodose i form av lång livslängd, låga utsläpp samt liten bränsleförbrukning. Dieselmotorn har högre verkningsgrad än bensinmotorn men problemet med dieselmotorn är i form av utsläpp där lagstiftningen blir allt strängare. En del av utsläppen från dieselmotorn kan bero på smörjoljan och olika motorer och ytor uppvisar olika mängd oljeförbrukning. Denna kan även variera mellan samma modell av motor. Ett sätt att få ner oljeförbrukningen och variationen av denna är att mäta ytan och säkerställa att denna är optimal för dess funktion. Målet med arbetet är att ta fram en metod för att med hjälp av den befintliga mätutrustningen beskriva ytans funktion och säkerhetställa att ytkvalitén är optimal. Arbetet har utförts på en motor som drog mer smörjolja och en motor som drog mindre. Arbetet har utförts inom forskningsgruppen funktionella ytor på Högskolan i Halmstad där mätningar utförts på Toponova och mätningar har skett på dieselmotorer från Volvo Cars. Arbetet har bestått av litteraturstudier samt mätningar av cylinderytor. Resultat från mätningar av kolvringarna och oljeförbrukningen har använts för att göra en jämförelse vad som skiljde en högre oljeförbrukande motor från en lägre. Arbetet har resulterat i ett förslag för hur motorn skall mätas och vilka parametrar som skall användas. En finare yta visade sig ge lägre oljeförbrukning och ett mindre och jämnare slitage

Detta arbete uppstod från ett samarbetsprojekt mellan Högskolan i Gävle, Radarbolaget och Gävle Energi. Arbetet har syftet att för Gävle Energis kraftvärmeverk Johannes skapa PLC-program för skattning av momentana värden på effekt och utsläpp, samt skapa ett HMI som återger de skattade värdena i diagram och har reglage för fukthaltsändring. PLC-programmet skrevs med ABB Compact Control Builder och baserades på matematiska Z-transformmodeller framtagna av handledaren Niclas Björsell. Modellerna ska omvandla insignalerna bränsleinmatning, primärfläkt, sekundärfläkt, tertiärfläkt och fukthalt till utsignalerna effekt och NOx-utsläpp. HMI:t konstruerades i programmet ABB Plant Explorer Workplace och kopplade signaler för fukthalt, effekt och NOx-utsläpp till reglage och trenddiagram. Reglaget och trenddiagrammen lades in i en s.k. Faceplate som ska kunna läggas in i operatörernas existerande processbild på kraftvärmeverket. De matematiska modellerna för signalerna från PLC:n blev lite konstiga och kommer troligtvis åtgärdas i projektets fortsatta arbete. Det fortsatta arbetet innefattar även att skapa överföringsfunktioner, PLC-program och diagram för skattning av CO-utsläpp och stoftutsläpp, att skatta av framtida värden för uteffekt och utsläpp, att skapa avancerade modellfunktioner (i.e. MPC-funktioner) för beräkning av rekommenderad fukthalt i bränslet med avseende på uteffekt, NOx-utsläpp, CO-utsläpp eller stoft-utsläpp, samt att eventuellt skapa styrsignaler till värmeverkets process.

The electrical transmission and distribution grid play a vital role in reaching the Paris agreement by electrification of society. Although the climate impact of electricity production is well documented, the climate impact of the distribution of electricity has only been investigated in a few previous studies. Therefore, this study aims to present the carbon footprint of the distribution grid in Sweden. The study has developed a tool to map the carbon footprint by applying a case study of an electrical grid company in Sweden. The tool includes activities in the company’s value chain associated with material production, installation, usage, maintenance, transportation of the electrical grid and office activities during one year in an electrical grid company. The tool was developed in excel by implementing the theoretical framework of the Greenhouse Gas protocol and life cycle assessment. According to the guidelines of the Greenhouse Gas protocol the CO2 emissions were allocated in scope 1, scope 2 and scope 3. Scope 1 includes direct emissions controlled or owned by the company. Scope 2 are emissions from purchased heat and electricity consumed by the company, and scope 3 includes other indirect emissions from the company's activities throughout the value chain. The result shows the carbon footprint of the electrical distribution grid during 2020 was 2,02 kg CO2e per distributed MWh. The total carbon footprint of the distribution company was 54 329 ton CO2e. A majority, 97 % of the CO2e emissions originated from indirect emissions within scope 3, where capital goods stand for 76 % of the company’s total emissions followed by 12 % from fuel and energy rated activities. This result indicates the importance of including indirect emissions when analyzing the carbon footprint of a company’s value chain. Our study also indicates, in line with previous studies, that a majority of the emissions originate from the manufacturing of cables.

As of 2022 the European Union introduced a new Eco Design legislation which states emission limits for stoves sold in the EU. There are already requirements on emissions, but as both legislation are to be harder and there is a higher interest in Eco friendly products, there is an interest to study different ways to reduce the emissions from wood stoves. As stoves are today primarily seen as furniture that can provide some heat, easy usage is expected.  The objective of this report is to explore this connection between emission reduction and how viable, feasible and sustainable it might be if it where to be implemented in a real product. Using design thinking and the design thinking methodology, concepts where developed and tested using test stoves which where equipped to measure emissions of carbon monoxide and organic gaseous compounds. The testing was done in accordance with EN 16510 and the developed prototype was a catalytic filter mesh which was designed to be rotated so that air could flow around it instead of through it during startups and refueling. The theory behind it was that previous studies on similar catalytic mesh filters showed promising emission reductions. However, these test where done on static catalytic filters which where always in the path of the air in the flue system. That meant pressure drops due to restricted airflow in the stoves could result in impaired combustion and increased emissions.  The Testing showed promising result with the variable filter outperforming a stationary filter setup. The variable filter showed 16\% reduced carbon monoxide emissions and 25\% reduced organic gaseous compound emissions compared to the stationary filter setup. Furthermore the benefits of variable filters is believed to increase as the amount of filters stacked increase since it would in a stationary setup provide a lot of air restriction which could have serious effect on how easy the product would be to start and maintain. As for usability the setup is believed to be implementable in such ways that no additional work would be necessary from a user perspective and thus not discourage new users from choosing a stove which produces less emissions. / Från och med 2022 inför Europeiska Unionen Eco Design direktivet med utsläppsgränser som måste föjlas vid försäljning av kaminer i EU. Det finns redan liknande krav på usläpp, men då de troligen ökar i framtiden och intresset för miljövänliga produkter ökar, så finns det det intresse att studera lösningar som minskar utsläppen från vedkaminer. Eftersom vedkaminer i dagens läge inte bara behöver värma ett hus, utan ses också som en möbel så är användarvänligheten av ytersta vikt.  Syftet med denna raport att utforska kopplingen mellan minsking av utsläpp och hur det skulle kunna implementeras på ett rimligt sätt i en verklig produkt. Genom användning av Desing thinking och Design research methodology, utvecklades koncept och testades i en kamin som mätte bl.a kolmonoxid och organiskt gasformiga föreningar. Testerna gjordes i enlighet med EN 16510 och den utvecklade prototypen var ett katalytiskt filternät som var designat för att roteras så att luft kan strömma runt den istället för genom vid uppstart och påfyllning. Teorin var att tidigare studier på liknande katalytiska nätfilter visade på lovande utsläppsminskningar. Dessa tester gjordes dock på statiska katalytiska filter som alltid var i vägen för luften i rökkanalen. Det innebar att tryckfall på grund av begränsat luftflöde i kaminerna kunde resultera i försämrad förbränning och ökade utsläpp.  Testningen visade lovande resultat med det variabla filtret som överträffade en stationär filteruppsättning. Det variabla filtret visade 16 \% minskade kolmonoxidutsläpp och 25 \% reducerade utsläpp av organiska gasformiga föreningar jämfört med den stationära filteruppsättningen. Dessutom tros fördelarna med variabla filter öka när mängden staplade filter ökar då en stationär uppställning skulle ge en hel del luftbegränsningar som kan ha allvarliga effekter på hur lätt produkten skulle vara att starta och underhålla. När det gäller användbarhet tros installationen vara genomförbar på ett sådant sätt att inget ytterligare arbete skulle behövas ur ett användarperspektiv och därmed inte avskräcka nya kunder från att välja en kamin som har linkande lösning.

<p>The work has been done in cooperation with the Swedish Road Administration.Snowmobiles has been around for many decades, but it wasn’t until the 1960s they got the name snowmobile. There are about 260 000 snowmobiles registered in Sweden today and this paper maps the environmental impact the emissions from those snowmobiles have. The result comes from literature surveys and data from traffic records, U.S. Environmental Protection Agency, EPA and The International Snowmobile Manufacturers Association, ISMA. There are three common types of snowmobile engines: conventional two-stroke engines, direct injected two-stroke engines and four-stroke engines. The conventional one has been in use since the beginning, the other two types where employed much later during the beginning of the 21th century. The conventional engine is responsible for the great majority of carbon monoxide and hydrocarbon emissions from snowmobiles in Sweden today. The conventional accounts for 81 % of the total emissions of carbon dioxide and 83 % of the total emissions of hydrocarbon. There should be some form of regulation in order to expedite the phasing out of conventional engines in the future.</p> / <p>Arbetet är utfört i samarbete med Vägverket. Snöskotrar är en terrängfordonstyp som körs på snö. Snöskotrar har funnit sedan 1960 talet, även tidigare, men först under 1960-talet fick de namnet snöskotrar. Det finns ungefär 260 000 snöskotrar registrerade i Sverige. Med detta arbete kartläggs vilken miljöpåverkan från avgasutsläpp från snöskotrar det finns idag i Sverige. Resultatet kommer från litteraturundersökning och data från trafikregister, U.S. Environmental Protection Agency, EPA och The International Snowmobile Manufacturers Association, ISMA. Det finns tre olika typer av motorer som användas för snöskotrar: tvåtakts konventionell, tvåtakts direktsprutad och fyrtakts. Konventionell är den motortyp som har funnits allt sedan början; de två andra kommer mycket senare, först i början av 2000-talet. Konventionell motor är den som bidrar till största utsläppet av kolmonoxid och kolväte jämfört med de två andra motorerna som används idag i Sverige. De konventionell står för 81 % av det totala utsläppet av kolmonoxid och 83 % av kolväte. Det bör finnas någon form av reglering för att kunna minska på snöskotrars utsläpp i framtiden, som via styrmedel ta bort den konventionella motortypen</p>

IVL Svenska Miljöinstitutet utvecklade år 2001 – 2002 i projektet “Klimat.nu – Den stora miljöutmaningen”, ett webbaserat verktyg för att upplysa och vägleda individen i klimatfrågan. Verktygets syfte är att kvantifiera fossila koldioxidutsläpp som en konsekvens av individens energikonsumtion; hushållsel, drivmedel m.m. Syftet är även att individen ges råd om hur man minskar CO2-utsläpp genom att förändra sitt leverne. IVL Svenska Miljöinstitutet vill utöka beräkningsverktygets innehåll till att även omfatta konsumentvaror. Studien har sökt svar hur enskilda individers olika typer av varukonsumtion sättas i samband med CO2-utsläpp och vilka konsumentråd är rimliga att ge för att uppnå utsläppsminskningar, samt hur dessa minskningar kan kvantifieras. I studien har ett systemanalytiskt tillvägagångssätt tillämpats och empirin har bestått av miljöexpanderad input-output-data (MIOA). Data har samlats in från Statistiska Centralbyrån (SCB) på miljöräkenskapernas data- och analyssidor. Insamlad data beskriver utsläpp som sker i varors livscykel till och med distribution till affär (indirekta utsläpp). Det är dock viktigt att ha varuklassers hela livscykel i åtanke så att försök till att minska konsumentens indirekta CO2-utsläpp inte leder till ökade totala utsläpp. Dataosäkerheter har identifierats, vilka visar att insamlad data underskattar varors indirekta CO2-utsläpp. Data grundar sig på antagandet att Sverige skulle ha producerat alla varor som importeras. I genomsnitt är ca 69 % av varors indirekta CO2-utsläpp av utländsk härkomst, dessa länder har vanligtvis högre utsläppsintensitet än Sverige i sina produktionsstrukturer. I Sverige finns data endast tillgänglig med ca tre års fördröjning. I sin nuvarande form representerar data trots osäkerheter en lägsta nivå på olika varuklassers indirekta CO2-utsläpp. För att göra insamlad data funktionell i beräkningsverktyget prövades en metodik där utsläppsintensiteter beräknades. Utsläppsintensiteter tillgodoser kravet för att enskilda individers olika typer av varukonsumtion ska kunna kopplas till dess CO2-utsläpp. I beräkningsverktyget innebär det att utsläppsintensiteter integreras, som tillsammans med en viss summa pengar, utgör underlaget för att beräkna individens indirekta CO2-utsläpp. Ur ett individperspektiv är metodiken särskilt tilltalande eftersom pengar används som beräkningsenhet, enheten är något som individen oftast har lätt att relatera till. Användningen av utsläppsintensiteter möjliggör kvantifiering av en utsläppsminskning om individen spenderar en summa pengar på en varuklass med lägre utsläppsintensitet i stället en med högre. Med pengar som enhet kan även ”rebound-effekten” undvikas. På grund av osäkerheter i dataunderlaget kan studien inte påvisa att förändrad konsumtion av varor leder till en faktisk utsläppsminskning. Störst sannolikhet att uppnå en faktisk minskning är dock om individen råds att fördela en summa pengar från en varuklass till en annan, i vilka det finns stora kvantitativa skillnader mellan utsläppsintensiteterna.