Denna studie syftar till att undersöka förekomsten av estetiska uttrycksformer i ett urval av svensklärares undervisningsmaterial. Syftet är också att se i hur stor utsträckning som det estetiska förekommer i relation till det som i uppsatsen benämns som det icke-estetiska, och vidare vill uppsatsen också undersöka hur det estetiska skrivs fram och vilket värde det ges. Studien tar utgångspunkt från John Deweys reformpedagogig, Gardners åtta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Undersökningen diskuteras utifrån forskning som visar på kreativitetens och estetikens betydelse för inlärning i ljuset av forskning som talar om skolans träningslogik och uppgiftskultur. Textanalys används som metodansats där 34 texter från lektion.se analyserats. Texterna är uppladdade av svensklärare från hela Sverige och behandlar svenskämnet inom gymnasieskolan. Undersökningen visar att estetiska uttrycksformer inte är vanligt förekommande i det undersökta materialet där 3 av totalt 34 texter på något sätt uppmanar till estetiskt skapande. Resultatet visar också hur de språkliga och logisk-matematiska intelligenserna dominerar materialet som till större del utgörs av skriftliga uppgifter vilka genom analys visat sig befästa tankar om skolan som en uppgiftskultur präglad av en träningslogik.

I uppsatsen, undersöktes gymnasieelevers syn på estetiska uttrycksmedels roll i undervisning annan än estetisk-praktisk. Studien grundas på 8 enskilda, semi-strukturerade intervjuer med gymnasieelever från två skilda gymnasieskolor i sydvästra Sverige. Deras utsagor tolkades och organiserades utifrån Monica Lindgrens fem diskurser; estetisk verksamhet som (1) kompensation, (2) balans, (3) lustfylld aktivitet, (4) fostran, och (5) förstärkning. Resultatet visade att respondenterna resonerade kring estetiska uttrycksmedlens roll i teoretisk undervisning utifrån dessa fem diskurser. Enligt dem, ansåg de att elever i särskilda behov är i större behov av lärande genom estetiska uttrycksmedel utifrån lärandebehov. Fortsättningsvis, pratade de om att den estetiska verksamheten bidrar till variation i skoldagen samt till en mer balanserad utbildning. De ansåg även att lärande genom estetiska uttrycksformer var mer lustfyllt, mer avslappnande, mer lekfullt och mindre ansträngande än de uttrycksmedel som används i teoretiskt lärande. Att våga tala inför andra människor, utveckla förståelse för människors olikheter samt situationer (empati) och träna på att samarbeta var de tre fostran- faktorerna gymnasieeleverna lyfte fram. Slutligen, har deltagarna resonerat kring estetiska uttrycksmedel som medel att förstärka lärandet i övriga skolämnen. Identitet eller personlig preferens lyftes fram som en del av estetisk verksamhet som kompensation. Förslag för framtida forskning bland annat identitet eller personlig preferens har presenterats.

BAKGRUND:Konflikthantering är en stor del av en lärares vardag. Eftersom konflikthanteringen ibland tar tid från den planerande undervisningen kan eleverna gå miste om ämneskunskaper. Vi anser att både svenskämnet och estetiska uttrycksmedel bäst går att kombinera med skolans konfliktarbete. Därför redogör vi för olika författares syn på svenskämnet och estetiska uttrycksmedel. Vi har också valt ut mål ur kursplanen i dessa ämnen som vi anser är relevanta. Olika författares syn på konflikhantering och konfliktförebyggande arbete lyfts också fram.SYFTE:Syftet är att studera hur ett antal lärare arbetar konfliktförebyggande i klassrummet samt hur de hanterar konflikter genom att använda svenska och estetiska uttrycksmedel på ett sätt som främjar elevernas lärande.METOD:Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare i år 1-6.RESULTAT:Samtliga pedagoger anser att arbetet med konflikter är viktig för elevernas välmående. De flesta av de tillfrågade har inte reflekterat kring hur de kombinerar konfliktarbetet med ämnena svenska och estetiska uttrycksmedel. Under våra intervjuer, då de tvingadesreflektera över sitt arbetssätt, visade det sig dock att de flesta på flera olika sätt använder sig av ämnena som medel i arbetet med konflikter.

Sammanfattning Den här studien syftade till att få förståelse för förskollärarnas användning av musik i olika förskolor samt hur pedagoger arbetar med musik som ett uttrycksmedel och som undervisningsinnehåll för barns språkliga och sociala utveckling. Studien är en kvalitativ undersökning och tar stöd av det sociokulturella perspektivet på lärande. Studien har semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare, fyra av dem har särskilt intresse för musik. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Datainsamlingen omfattade även semistrukturerade intervjuer med fyra stycken femåriga barn. Jag undersökte hur förskollärares användande av musik kan stimulera barns lust att lära och utveckla sin språkliga och sociala kompetens. Studiens resultat visar att alla förskollärare arbetar med musik på olika sätt, både planerat och oplanerat. Förskollärarna lyfte fram vikten av användandet av musik som uttrycksmedel för att stödja barn språkligt och socialt. Resultatet presenterar även att förskollärarnas musikanvändning som undervisningsinnehåll kan påverka barns språkliga och sociala utveckling i förskolan. Ett annat entydigt resultat är också att barn tycker om musik i förskolan. De tycker om att vara med andra kompisar när de sjunger och dansar. Studien visar att alla pedagoger bör arbeta med musik i förskolan för att skapa lust för barns språkliga och sociala utveckling. Studien bidrar även till att användandet av musik med barnen som uttrycksmedel och undervisningsform stimulerar barnen både språkligt och socialt. Detta kräver inte att man sjunger rätt eller att man spelar instrument. Studiens bidrag angående de yngre barnen är att användningen av musik inte kräver ett talat språk då barnen kan sätta ord på sin kroppsrörelse och uttrycka sig genom sina rörelser.

Samverkan av filmiska uttrycksmedel spelar en viktig roll i hur människor upplever det de ser i filmer. Filmer inspirerar oss så mycket att de har en stor inverkan på vårt verkliga liv och det skiljer sig hur människor ser kärlek på film och i verkligheten. Syftet med den här studien är att undersöka hur kärlek gestaltas i filmerna The Notebook och Just Married. I denna studie undersöks scener där de olika huvudkaraktärerna beter sig på ett problematiskt sätt. Studien undersöks med hjälp av semiotiska resurser som bildutsnitt, bildkomposition, kameravinklar, ljus, färger och ljud. Det används också tre olika etiska modeller som pliktetik, konsekvensetik och dygdetik för att genomföra analysen ur det etiska och moraliska perspektivet. Metoden som används för att genomföra analysen är en filmanalys som kvalitativ metod. Resultatet av analysen visar att filmerna romantiserar detta problematiska beteende. Uppsatsen skapar också en bredare förståelse för hur kärlek på film relaterar till kärlek i verkligheten ur det etiska och moraliska perspektivet och med hjälp av de olika etiska modellerna.

<p> </p><p>Internet har sedan starten öppnat nya portar för kommunikation. En av de allra populäraste just nu är att blogga. Att uttrycka sig språkligt har kommit att bli så mycket mer än bara att använda sig av ord. På bloggen ges möjlighet att tillföra bild, film, färg och att använda olika typografiska medel, såsom att kursivera eller göra text fetstilt. Element som alla bidrar till hur text tolkas.</p><p>Utifrån fjorton dagboksbloggar och totalt 289 blogginlägg har min uppsats syftat till att undersöka hur framställning på dessa bloggar, tillhörande gymnasieelever, skett.</p><p>Mina frågeställningar jag utgått ifrån lyder:</p><ul type="disc"><li>Hur använder sig gymnasieungdomar av olika uttrycksmedel för att estetiskt och kreativt skapa ett blogginlägg på så kallade dagboksbloggar?</li></ul><p>-          Hur används rubriksättning, bild, film, färg och olika stilformat på texten för att skapa kommunikation och olika uttryck på blogginläggen?</p><ul type="disc"><li>Hur förhåller sig gymnasieungdomars dagboksblogg till den traditionella dagboken vad det gäller utformning och kommunikationsmöjligheter?</li></ul><p>Genom en strukturalistisk analys, med utgångspunkt hos Jurij Lotman, har jag gripit mig an blogginläggen på olika plan där jag både undersökt detaljer i texten och övergripande utformning. Jag har funnit att dagboksbloggen och dagboken skiljer sig på flera plan. Främst i fråga om kommunikationen som sker öppet på dagboksbloggen. Språkligt utmärker sig bloggen främst genom att ord och meningar betonas genom fetstilt och kursiv text, både för att göra texten mer lättövergriplig men också för att betona uttryck. Smileys och andra känslouttryck visar i sin tur hur ungdomarna undviker missförstånd på ett sätt som inte kräver bearbetning av texten. Jag vill säga att uppsatsen visar på hur en vidgad syn på språklighet och kommunikation idag är nödvändig, i och med de nya medel som tillkommit i dagens IT-samhälle.</p><p> </p> / <p> </p><p>Internet has since the beginning widened the form of communication. In recent times one of the most popular form is via blogs.</p><p>To express yourself has become more than words. The blogs give you the ability to add pictures, videos, colors and more. You are also able to use typological medium like italic and bold types. All these elements contribute to how the text is read and interpreted.</p><p>From 14 different diary blogs written by high school students and 289 posts in total my thesis intend to study which method of fabrications these blogs use.</p><p>The question formulations I have based my thesis on are:</p><p>·         How do high school students use different ways of expressions to esthetical and creatively create posts at the so called diary blogs?</p><p>-          How does headlining, pictures, film, colour and different typological medium being used to create communication and different expression on the posts?</p><p>·         How does the diary blog relate to the traditional diary regarding the formation and forms of communication?</p><p>Through a structuralistic analysis method based on Jurij Lotman’s analysis I’ve approached the posts on different levels, where I examine details in the text but also the structure. I’ve found that the diary blog and the diary separate from each other on several plans, foremost the way of communication which is overt in a diary blog. Linguistically the diary blog distinguish itself from diaries by the way to be able to emphasize words or a sentence with italic and bold types. Smileys and different kinds of emotional forms of expressions are used by the blogger to avoid misconceptions.</p><p>The thesis has proven that a widening way of looking at linguistic and communications are necessary due to the new medium that comes with the IT.</p><p> </p>

Internet har sedan starten öppnat nya portar för kommunikation. En av de allra populäraste just nu är att blogga. Att uttrycka sig språkligt har kommit att bli så mycket mer än bara att använda sig av ord. På bloggen ges möjlighet att tillföra bild, film, färg och att använda olika typografiska medel, såsom att kursivera eller göra text fetstilt. Element som alla bidrar till hur text tolkas. Utifrån fjorton dagboksbloggar och totalt 289 blogginlägg har min uppsats syftat till att undersöka hur framställning på dessa bloggar, tillhörande gymnasieelever, skett. Mina frågeställningar jag utgått ifrån lyder: <ul type="disc">Hur använder sig gymnasieungdomar av olika uttrycksmedel för att estetiskt och kreativt skapa ett blogginlägg på så kallade dagboksbloggar? -          Hur används rubriksättning, bild, film, färg och olika stilformat på texten för att skapa kommunikation och olika uttryck på blogginläggen? <ul type="disc">Hur förhåller sig gymnasieungdomars dagboksblogg till den traditionella dagboken vad det gäller utformning och kommunikationsmöjligheter? Genom en strukturalistisk analys, med utgångspunkt hos Jurij Lotman, har jag gripit mig an blogginläggen på olika plan där jag både undersökt detaljer i texten och övergripande utformning. Jag har funnit att dagboksbloggen och dagboken skiljer sig på flera plan. Främst i fråga om kommunikationen som sker öppet på dagboksbloggen. Språkligt utmärker sig bloggen främst genom att ord och meningar betonas genom fetstilt och kursiv text, både för att göra texten mer lättövergriplig men också för att betona uttryck. Smileys och andra känslouttryck visar i sin tur hur ungdomarna undviker missförstånd på ett sätt som inte kräver bearbetning av texten. Jag vill säga att uppsatsen visar på hur en vidgad syn på språklighet och kommunikation idag är nödvändig, i och med de nya medel som tillkommit i dagens IT-samhälle. / Internet has since the beginning widened the form of communication. In recent times one of the most popular form is via blogs. To express yourself has become more than words. The blogs give you the ability to add pictures, videos, colors and more. You are also able to use typological medium like italic and bold types. All these elements contribute to how the text is read and interpreted. From 14 different diary blogs written by high school students and 289 posts in total my thesis intend to study which method of fabrications these blogs use. The question formulations I have based my thesis on are: ·         How do high school students use different ways of expressions to esthetical and creatively create posts at the so called diary blogs? -          How does headlining, pictures, film, colour and different typological medium being used to create communication and different expression on the posts? ·         How does the diary blog relate to the traditional diary regarding the formation and forms of communication? Through a structuralistic analysis method based on Jurij Lotman’s analysis I’ve approached the posts on different levels, where I examine details in the text but also the structure. I’ve found that the diary blog and the diary separate from each other on several plans, foremost the way of communication which is overt in a diary blog. Linguistically the diary blog distinguish itself from diaries by the way to be able to emphasize words or a sentence with italic and bold types. Smileys and different kinds of emotional forms of expressions are used by the blogger to avoid misconceptions. The thesis has proven that a widening way of looking at linguistic and communications are necessary due to the new medium that comes with the IT.