No description available.

Syftet med denna undersökning är att via en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer belysa hållbar utveckling i ett socialt sammanhang i skolan. Hur resonerar lärare och elever om den sociala miljön och språket i skolan? Lärarna har skilda uppfattningar om hur det sociala klimatet är och eleverna använder ett fult språk till varandra men tar det oftast inte på allvar. Flera elever uttryckte att de vill ha ordning och reda samt lugn och ro i skolan. Vår slutsats är att både lärarna och eleverna kan ha blivit "hemmablinda" och därför inte tycker att den sociala miljön i skolan är så hård som vi upplever. Det kan också vara så att den naturliga språkutvecklingen har bidragit till att de fula och kränkande orden har kommit in i vardagen. Det är enligt oss viktigt att alla i skolans värld arbetar för en hållbar utveckling i ett socialt sammanhang och att det genomsyrar läraren själv samt undervisningen.

Denna forskningsstudies syfte är att analysera hur det kvinnliga och manliga framställs i bilderböcker. Studien går ut på att undersöka hur genus gestaltas i både äldre och moderna bilderböcker. Detta har sedan jämförts för att se hur förändringen har varit de senaste 100 åren. Den äldre barnlitteraturen representeras av Elsa Beskows inflytelserika författarskap och de moderna böckerna har valts utifrån deras popularitet på 2000-talet. I studien ingår sex bilderböcker som har analyserats från samma utgångspunkter. Jag har kommit fram till att framställningen av kvinnligt och manligt i böckerna hänger tydligt ihop med hur samhället ser ut. De moderna bilderböckerna är mer medvetna om genusproblematiken och stereotyper är inte lika framträdande som i de äldre böckerna. De studier som tidigare har gjorts inom ämnet har kommit fram till samma sak och i min forskning är även det ett tydligt bevis på detta.

Kliniskt resonemang är en process där kunskap och erfarenhet tillämpas för att nå lösningar i kliniska situationer och används av sjuksköterskan när hon bedömer såväl medicinska behov som omvårdnadsbehov. Dagens sjukvård innebär ett stort ansvar för sjuksköterskan, med patienter med komplexa situationer som kräver komplexa beslut. I de situationerna är ett bra kliniskt resonemang en kompetens som underlättar arbetet. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskestudenters utveckling av kliniskt resonemang, ett steg mot den professionella yrkesrollen, kan främjas under handledning i verksamhetsförlagd utbildning. I litteraturstudien bearbetades 12 vetenskapliga artiklar som grund för resultatet. Resultatet visar att kliniskt resonemang utvecklades under utbildningen och studenterna tyckte att erfarenhet och självförtroende var viktigt för kliniskt resonemang. En bra relation med handledaren under den verksamhetsförlagda utbildningen, med möjlighet att skaffa erfarenhet och tid för reflektion var positivt för utvecklingen av kliniskt resonemang. Ett område för vidare forskning är hur svenska sjuksköterskestudenter använder sig av kliniskt resonemang och hur förmågan utvecklas, för att få en överblick av hur den svenska utbildningen ger studenterna förutsättningar att lära sig kliniskt resonemang.

Förespråkare för åldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fördelar med denna klassform, såsom till exempel att elevernas inlärning och sociala utveckling främjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det förekommer sådana fördelar i åldersblandade klasser och om de kan visas över tid. Detta görs genom att jämföra elever i årskurs 8 som under låg- och mellanstadiet hela tiden gått i åldersindelade klasser (n=423), elever som gått i åldersblandade klasser i lågstadiet men inte på mellanstadiet (n=22), samt elever som gått i åldersblandade klasser både under låg- och mellanstadiet (n=30). Elevernas prestationer, normbrytande beteende, samt sociala situation undersöks med hjälp av en enkät. I linje med tidigare jämförande studier är huvudresultatet av föreliggande undersökning att ålderssammansättningen inte har någon effekt på elevers inlärning eller sociala utveckling.

Kulturens roll i samhällsutvecklingen är något som diskuteras allt mer intensivt. Idag kan en tendens där man använder kultur som verktyg för att uppnå utveckling urskiljas i kulturpolitiken både i Sverige och utomlands. Denna uppsats syftar till att studera och beskriva Region Hallands kulturpolitik, med fokus på att urskilja hur man använder kultur som verktyg för att uppnå regional utveckling. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgörs av två kulturpolitiska modeller genom vilka jag undersöker hur kulturpolitiken har utvecklats de senaste åren, samt på vilket sätt kulturen integreras i andra samhällssektorer. Materialet i uppsatsen har inhämtats genom intervjuer med representanter för de sex största partierna i Region Halland, samt med regionens kulturchef. Dessa intervjuer har tillsammans med en del sekundära källor legat till grund för uppsatsens empiriska del. Det huvudsakliga resultatet i denna uppsats är att det råder en stor konsensus kring kulturpolitiken i Region Halland, oavsett partitillhörighet. Kulturen är på god väg att bli en fullständigt integrerad del i regionen, och den har stor betydelse för flera olika områden. Dessutom spelar den en avgörande roll i det regionala utvecklingsprogrammet vilket visar på att man avser att använda sig av kultur för att uppnå regional utveckling i Region Halland.

Syftet med föreliggande studie var att med utgångspunkt i den vuxenpedagogiska litteraturen undersöka vilken syn lärarna och de studerande på Komvux hade på användning av erfarenheter i undervisningen. 36 lärare och 58 studerande deltog i två separata enkätundersökningar som analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Efterföljande semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra lärare och fyra studerande. Resultatet visade, att majoriteten av de studerande ansåg att anvädning av erfarenheter i undervisningen positivt påverkade deras lärande och stärkte studiemotivation. Många var kritiska mot hur ofta erfarenheter användes och deras åsikt var att detta berodde på ämnets karaktär och lärarens personlighet. Lärarna hade en positiv syn på anvädning av erfarenheter och gav många exempel på sina strävanden att inkludera erfarenheter i undervisningen samt sina ambitioner att övervinna hinder i lärmiljön såsom tidsbrist, snäva kursplaner och stora klasser. Det nya som framkom i studien var gruppens betydelse för erfarenhetsutbyte, lärande, studiemotivation och personlig utveckling. Även erfarenheter som de studerande med en annan kulturell bakgrund hade med sig in i undervisningen ansågs vara en tillgång för lärande. Både de studerande och lärarna menade, att de lärde sig av varandras erfarenheter och utvecklade en bättre förståelse för omvärlden.

The purpose of this dissertation is to describe and analyse the effects of tourism in developing countries and the attitudes and working methods of Swedish tour operators towards sustainable tourism. We have chosen to use a qualitative research according to a hermeneutical view. We have carried through in-depth interviews with eight tour operators. The theories have been divided into the effects of tourism and sustainable tourism goals which have social, economic and environmental starting points. The empiricism describes the work and activities of the tour operators and compiles the interview material divided into attitudes on tourism effects and responsibilities. The section is completed by the realisation of the above. In the analysis and conclusion we discuss that the tour operators find the environmental effects to be the greatest issue and that they believe that they do take responsibility. Although we think that they do not take enough responsibility to reachsustainable tourism.

Detta arbete handlar om vikten av att elever utvecklar en förståelse för resurshantering och ekologiska processer i naturen. Denna förståelse är betydelsefull för en ekologiskt hållbar utveckling. Hållbar utveckling innefattas även av sociala och ekonomiska aspekter, vilket jag även tar upp i min litteraturgenomgång. Undersökningen är kvalitativ med en fenomenografisk forskningsansats. I sex intervjuer med elever i 10-11 års ålder har jag undersökt vilken förståelse de har för processer som återvinning och kretslopp. Jag har även ställt frågor kring hur skolan bidragit till denna förståelse samt hur de använder skogen och skolträdgården som lärmiljö. Resultatet visar att eleverna var medvetna om att material kan återvinnas, men de hade ingen utvecklad förståelse för varför det är viktigt att återvinna. Ekologiska processer som kretslopp är svåra att uppfatta för elever i denna ålder, vilket också märks i resultatet. Slutligen visar också min undersökning att undervisning utomhus inte alltid leder till att eleverna tar till sig de kunskaper som läraren avser.

The study concentrates on which significance the pre-school’s yard and the outdoor environment has and how it influence the young children regarding their development and learning. The study is carried out through observations of the children complimented by interviews of them. The results show that children’s outdoor environment is important for their development of mobility, language, social competence and learning about nature. Young children best utilize new knowledge by using their senses; feeling, tasting, hearing and seeing, at their own pace. That is the reason why it is important for young children to play daily in their nearby outdoor environment. / Undersökningen är inriktad på vilken betydelse den egna förskolegården och utemiljön har för de små barnens utveckling och lärande om naturen. Undersökningen är genomförd med hjälp av observationer av barnens fria lek på förskolegården. Som komplement till observationerna har barnen intervjuats om deras utomhuslekar. Resultatet av undersökningen visar att barnens utemiljö har stor betydelse för deras utveckling av motorik, språk, social kompetens och lärande om naturen. En förutsättning för att det ska ske ett lärande om naturen är att de små barnen får vistas dagligen i sin närliggande utemiljö. Anledningen till detta är att de små barnen bäst tar in kunskap när de får använda sina sinnen: känsel, smak, hörsel och syn, i sin egen takt. Därför är det viktigt att små barn får vistas dagligen på sin förskolegård.