Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers tankar kring sin åldersgruppering i förskolan. Studien genomfördes med hjälp av litteraturstudier och intervjuer med pedagoger på förskolor med åldersblandat samt åldershomogent arbetssätt. Dessa delar sammanställdes och jämfördes med varandra. Resultaten visade att de som arbetar med åldersblandade barngrupper är mer missnöjda med sitt arbetssätt än de med åldershomogent arbetssätt. Vi har kunnat se ett samband mellan påverkan på sin arbetssituation och hur nöjd man är med denna. En slutsats vi kommit fram till är att man bör ha kunskap om sin åldersgruppering för att kunna motivera den för sig själv och för andra men även kunna se kritiskt på verksamheten för att kunna utveckla densamma. En annan slutsats vi kommit fram till är att det inte finns någon ideal åldersgruppering. Det finns fördelar och nackdelar med allt och med rätt inställning till sin ålderssammansättning kan man få båda att fungera. Det gäller också att välja det man tycker är bra från båda arbetssätten och kombinera det i sin verksamhet.

Denna uppsats syftar till att redogöra för den institutionella utveckling som skett i Kina under mellan år 2002-2008 och ta reda på hur svenska företag inom telekombranschen påverkas av den nya institutionella kontexten. För att undersöka Kinas ekonomiska, politiska och sociala institutionella utveckling och se effekterna hos svenska företag gjordes en statistisk jämförelse av institutionella faktorer mellan åren 2002 och 2008 samt företagsintervjuer med tre svenska företag i Shanghai under februari 2009. Resultatet visar att det blivit avsevärt dyrare för utländska företag att verka i Kina som resultat av många institutionella förändringar som skett de senaste åren, bl.a. har många incitament för utländska bolag slopats och marknaden är nu mer rättvis mellan utländska och inhemska företag. Undersökningen visar även på en fortsatt långsam utveckling av politiska och sociala faktorer såsom korruption, patentskydd och byråkratisk kvalitet. Dessa förändringar kompenseras dock alltjämt av en enorm ekonomisk tillväxt som driver på efterfrågan av produkter.  Slutsatsen är att svenska företag som arbetar inom telekombranschen är etablerade i Kina pga. den stora inhemska efterfrågan snarare än i jakt på billig tillverkning. Trots de högre kostnader som drabbar företag och en institutionell kontext som allt mer liknar länder i väst, accepteras dessa nya förutsättningar för att få ta del av Kinas enorma marknad.

Denna studie undersöker huruvida Private Equity-bolag lyckas skapa bestående operationellt värde i förvärvade portföljbolag. Studien beaktar mått som reflekterar utvecklingen för olika intressentgrupper i syfte att åskådliggöra Private Equity-bolagens sammantagna bidrag till värdeskapande. Undersökningen är av kvantitativ karaktär och är baserad på ett urval av 19 svenska bolag som under åren 1999-2008 förvärvats och avyttrats av ett Private Equity-bolag. Studien genomförs genom att studera utvecklingen av finansiella nyckeltal samt därtill kompletterande mått för intressenters välstånd under perioden mellan förvärv och avyttring samt tre år efter avyttring. För att justera för makroekonomiska och branschövergripande fluktuationer har portföljbolagens utveckling jämförts med en jämförelsegrupp bestående av branschkonkurrenter. Den sammanvägda slutsatsen är att den begränsade positiva utveckling vi observerar under holdingperioden gradvis försämras under de första tre åren efter avyttring. Ur ett intressentperspektiv konstateras att ingen intressentgrupp drabbas av direkta försämringar vare sig under holdingperioden eller tre år därefter.

Denna uppsats för samman två fenomen – kunskapsöverföring och prestige. Båda fenomenen är väldokumenterade inom respektive teoretiska område men sambandet dem emellan har hittills lämnats relativt outforskat. Denna uppsats utgår från en abduktiv forskningsansats och ämnar undersöka hur prestigesökande påverkar kunskapsöverföringen vid forskning inom den akademiska världen och inom industrin. Som teoretiska referensramar använder vi oss bland annat av King och Marks (2008), teorier kring incitament vid kunskapsöverföring, de teorier Fuller et. Al., (2006) lägger fram kring prestigesökande vid forskning och de diskussioner Cheng et al., (2013) för kring varför individer söker prestige. Teoriavsnittet leder till en modell som visar på det samband vi ämnar undersöka i vår empiriska studie. Den empiriska studien genomfördes kvalitativt på avdelningen för mikrosystemteknik vid Uppsala Universitetet och på telekomföretaget Ericsson. 12 djupintervjuer genomfördes med individer på olika positioner i de två organisationerna. Vår slutsats blir att prestige påverkar kunskapsöverföringen främst positivt inom avdelningen för mikrosystemteknik, och främst negativt inom Ericsson. Vi såg även indikationer på att kamratstämning påverkar kunskapsöverföringen vid akademisk forskning. Vidare fann vi att kulturella skillnader påverkade kunskapsöverföringen i våra fallstudier; en påverkan som var negativ inom avdelningen för mikrosystemteknik och positiv inom Ericsson.

I studien undersöks hur användbart materialet och modellen Ät S.M.A.R.T. är för att elever i grundskolan ska få möjlighet att nå upp till de kunskapskrav som presenteras som mål i kursplanen, vilket stöd det ger lärarna att ge förutsättningar för detta samt vilket resultatet blir av användningen. Syftet är att validera användningen av materialet Ät S.M.A.R.T. i hem--‐ och konsumentkunskapsundervisningen i grundskolan. För detta har flera metoder använts. Dels har teoretiska analyser av innehållsvaliditeten hos materialet genomförts genom att undersöka materialets samstämmighet till kursplan och kunskapsformer. Även kvalitativa intervjuer med lärare har genomförts för att skapa en bild av det praktiska användandet. Resultatet ger en bild av lärarnas användande av materialet och deras arbetssätt som bland annat består av större arbetsområden med både praktiska och teoretiska inslag, med kompletterande material och arbetsformer. Resultatet från analyserna av innehållsvaliditeten visar att materialet i tillräcklig grad samstämmer med kursplaner och kunskapsformer för att en användning ska vara befogad. Detta leder till en diskussion om att materialet inte ensamt kan användas för att eleverna ska nå kursplanens mål och utveckla kunskapsformer. Även materialets fördelar och sätt att användas diskuteras, samt vikten av att generellt validera användningen av material som används i undervisning.

Under tiden på lärarutbildningen har en stor mängd litteratur behandlats, samt tillhörande föreläsningar som beskriver läraruppdraget och den förändringsprocess som ligger bakom genom reviderade läroplaner. Genom såväl positiva som negativa aspekter på hur lärare uppfattar sitt läraruppdrag väcktes intresset för att skriva om det här ämnet. Syftet var att ta reda på lärares uppfattningar om läraruppdraget och hur de anser förändringsprocessen sett ut. Via en kvalitativ intervjustudie intervjuades lärare med lång erfarenhet av en skola som varit under statens huvudmannaskap jämfört med dagens skola där kommunen är huvudman. Det resultat som framkom under studien pekar mot en skola som ständigt är under förändring, med både positiva och negativa inslag. Lärarna anser att brist på tid är ett ständigt dilemma då mycket dokumentation och möten leder till att planeringen av lektioner blir åsidosatt. Men samtidigt har förändringsprocessen lett till en öppen miljö i skolan där lärarna hjälper och stöttar varandra på olika sätt, genom bland annat utbyte av erfarenheter.

Syftet med studien är att undersöka om fritidspedagoger har möjlighet att leva upp till skollagens intentioner med fritidshemmets rådande ramfaktorer. Studien bygger på kvalitativ metod och datainsamlingen är genomförd med kvalitativa intervjuer. Informanterna är fem yrkesverksamma fritidspedagoger. Tre av intervjuerna genomfördes på fritidspedagogernas arbetsplats och de övriga två var telefonintervjuer. Resultatet visar att fritidspedagogerna har en vilja att arbeta för att skollagens intentioner ska genomsyra verksamheten. Dock upplever de att storleken på elevgrupperna är problematisk för att kunna bedriva verksamhet där elevernas lärande och utveckling stimuleras. Möjligheten att erbjuda meningsfull fritid och rekreation försvåras även på grund av dålig lokaltillgång och upplevelsen av för få vuxna i verksamheten.

Syftet var att synliggöra förskollärares erfarenheter av att stödja barns sociala utveckling i förskolan. Mer specifikt syftade studien till att beskriva förskollärarnas tankar kring användningen av olika strategier och arbetssätt för att möta varje barn och stödja varje barns utveckling av samvarokompetens som här ses som en del av barns sociala utveckling. Begreppet samvarokompetens innefattar sociala förmågor som att kunna vara delaktig i förskolans vardag, kunna ta och ge plats i lek och samspel med andra samt kunna ge uttryck för sin egen vilja och samtidigt vara lyhörd för andra (Sommer, 2005a). I bakgrunden belystes även teorier och forskning kring lek och samspel samt enligt forskning lyckade strategier för att främja social utveckling hos barn. Samspelsvårigheter kan enligt Kadesjö (2010) ses som en riskfaktor hos barn och verka negativt på barnets fortsatta utveckling och skapa problem och svårigheter senare i livet. Därför är det viktigt att uppmärksamma samspelsproblem redan i förskolan och arbeta med att främja god social utveckling hos alla barn. För att genomföra undersökningen gjordes kvalitativa intervjuer med sex olika förskollärare på olika förskolor. I resultatet beskrev förskollärarna att en bra värdegrund och ett bra förhållningssätt hos pedagogen där den vuxne är engagerad och närvarande både mentalt och fysiskt är betydelsefullt i arbetet med barns samvarokompetens. Informanterna betonade även att tydliga regler, en struktur i vardagen och att dela in barnen i mindre grupper är a och o i arbetet med att skapa ett gott socialt klimat i barngruppen där varje barns sociala utveckling får ta plats.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka uppfattningar som finns angående möjligheter och begränsningar för användandet av informations- och kommunikationsteknik med ett perspektiv på hållbar utveckling i grundskolan. Uppsatsen tar avstamp i kvalitativ metod vilken använts vid intervjuer av lärare och IT-pedagoger. Intervjuresultatet visar på att lärare ställer sig positiva till IKT. Lärarna anser även att hållbar utveckling är betydelsefullt. Samtliga intervjuade påpekar vikten av att ha ett tydligt syfte bakom IKT-användande. Utbildningsnivån bland lärare är relativt låg både i fråga om HUT och IKT. Lärare efterfrågar därför ytterligare kompetensutveckling. Studien visar att IKT-verktyg ger stora möjligheter att utveckla och variera undervisningen och att fortbildning för lärare är viktig för att utveckling ska kunna ske.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka utvecklingsmaterial som används på förskolorna i en mindre kommun i Sverige och om användandet av dem kan leda till att enskilda barn bedöms. Ett annat syfte var att ta del av förskollärares tankar kring begreppet bedömning då vi själva ville ha en ökad förståelse för detta begrepp. Vi valde att anta en hermeneutisk ansats och arbetade på ett kvalitativt arbetssätt. För att samla in resultat till vår studie genomfördes intervjuer. Intervjuerna skedde med utbildade förskollärare. De kvalitativa intervjuerna transkriberades för att analyseras ihop med relevant litteratur och det låg till grund för studiens diskussion. Resultatet av studien visar att samtliga förskollärare vi intervjuade arbetar med samma slags utvecklingsmaterial och de arbetar med dem på ett sätt som till största del stämmer överens med materialens grundidé. Dock förekom vissa avvikelser men dessa har mindre betydelse för användandet av materialen. De material som användes var främst utformade för att se barnens utveckling och därefter vidareutveckla verksamheten. Förskollärarna var tydliga med att upplysa om att de inte bedömde barnen i förskolan. I resultatet framkom att de dock ansåg att begreppet bedömning var svårt och de hade inga bestämda tankar om det.