Syftet med arbetet har varit att genom litteraturstudier och samtal med elever och lärare ta reda på vad en bästisdyad är, hur den fungerar och vilken betydelse den har för flickor. Jag har sökt finna svar på ovanstående frågor genom kvalitativa intervjuer som har haft karaktären av samtal. I resultatet redovisas intervjuer med tre bästispar och deras klassföreståndare. Svaren berör tankar omkring beroende, jämlikhet, identitet, status samt strategier för att bevara dyaden intakt. I diskussionen ställs de tre bästisdyaderna i relation till de teorier som redovisats i litterarugenomgången.

Vänskap har mycket stor betydelse i människors liv, men är än så länge ett outforskat ämne. Vänskapsrelationer utgör ett socialt stöd som är viktigt för psykiskt välmående och mental hälsa. Syftet med föreliggande studie var att öka förståelsen för hur ”bästisrelationen” mellan två unga vuxna kvinnliga bästa vänner kan gestalta sig. Huvudfrågeställningen var; vilka centrala teman karaktäriserar relationen? En explorativ ansats tillämpades och kvinnornas egna upplevelser av relationen stod i fokus. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor i åldern 18-25 år som hade en kvinnlig bästa vän. Intervjumaterialet bearbetades sedan enligt induktiv tematisk analys. Resultatet presenteras på gruppnivå. De centrala temana i ”bästisrelationen” var att kvinnorna känner likhet med sina bästa vänner, att de delar en gemensam historia, att relationen är hållbar, att de känner sig förstådda, att de känner sig accepterade samt att de får och erbjuder varandra hjälp och stöd. De centrala temana diskuteras sedan utifrån hur unika de är för relationen, deras förhållande till varandra samt förhållandet till andra centrala aspekter av relationen.

Tidigare undersökningar har visat att ökat datoranvändande resulterade i minskat socialt umgänge. Denna studie syftar till att undersöka i vilken utsträckning ungdomar kommunicerar med varandra genom olika elektroniska medel, samt vilken betydelse denna kommunikation har för deras olika vänskapsrelationer. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes bland 91 elever som går sista året på gymnasiet. Enkäten innehöll frågor som behandlade vänskap och kommunikation. Resultaten visar att elektronisk kommunikation är en del av ungdomarnas vardag, eftersom alla uppgav att de hade tillgång till Internet och mobiltelefon. Det skiljer sig dock i vilken utsträckning de använder dem. De som träffar sina vänner ofta är de som använder dessa medel i större utsträckning. Elektronisk kommunikation har inte ersatt Ansikte mot Ansikte-relationerna, utan snarare blivit ett komplement.

During adolescence the teenager tries to become an independent individual, something that for many individuals can be experienced as"a hard time". In early childhood the individual was closely connected to the parents, but during adolescence friends and new contacts become more important. Studies in developmental psychology have most often adopted a parent-perspective, which is why a child-perspective is required. The aim of this study is therefore to measure the teenager's relationship with parents and friends and to look for possible correlations between these. As a means of measuring quality in the relationships, the IPPA, the Inventory of Parent and Peer Attachment, was used. The results show that a correlation between the relationship with parents and relationship with friends exists. A good relationship with parents also means a good relationship with friends. The study also shows a sex-difference in attachment. Girls report a higher quality in their relationships with both parents and friends.

Uppsatsen behandlar Anne B. Ragdes roman Berlinerpopplarna (2007) och Alice Munros novell ”Kärlek, vänskap, hat” (2009). Båda verken är skrivna i modern tid av kvinnliga författare och innehåller en rad liknande stildrag, bland annat intern fokalisation inifrån flera olika karaktärer. Mitt syfte har varit att se vad som skiljer två verk med liknande drag och därigenom påvisa hur de stilgrepp och val författaren gör påverkar slutresultatet. För att finna svaret har jag använt komparation och jämfört varje aspekt av böckerna noggrant. Bland annat har jag studerat hur intern fokalisation används, vad som gjorts genom person- och miljöskildringar och hur de hemligheter som har stor vikt i respektive bok har hanterats. Mitt resultat visar att två till synes liknande texter kan skilja sig kraftigt då man ser närmare på dem. Författarna har genom sina val av stildrag och hur de används skapat helt skilda historier även på de ställen där de använder liknande metoder. Det visar sig bland annat genom att intern fokalisation i Berlinerpopplarna används för att få nära kontakt med flera karaktärer medan det i ”Kärlek, vänskap, hat” används för att se en karaktärs äventyr ur flera synvinklar och därmed skapa ironi.

En studie om kvinnlig vänskap, så som tex, betydelse, uttryck,påverkan, uppkomst, kontakt, gemmensamma intressen och samhällsspegling.Studien grundar sig på analyserandet av delar ur en brevsamling från 1800-talets slut.

<p>Syftet med arbetet har varit att genom litteraturstudier och samtal med elever och lärare ta reda på vad en bästisdyad är, hur den fungerar och vilken betydelse den har för flickor. </p><p>Jag har sökt finna svar på ovanstående frågor genom kvalitativa intervjuer som har haft karaktären av samtal. I resultatet redovisas intervjuer med tre bästispar och deras klassföreståndare. Svaren berör tankar omkring beroende, jämlikhet, identitet, status samt strategier för att bevara dyaden intakt.</p><p>I diskussionen ställs de tre bästisdyaderna i relation till de teorier som redovisats i litterarugenomgången.</p>

Vilka normer och värderingar bidrar till en god vänskapsrelation? Ien kvalitativ undersökning intervjuades tre män och tre kvinnormellan 20-30 år. Respondenterna som rekryterades via ettbekvämlighetsurval svarade på 15 frågor om deras syn på vänskap.Resultatet visade att respondenterna hade vissa gemensamma svarsom delades upp efter följande teman; tillit, acceptans, intimitet.Vänskap visade sig ha en betydande roll för välmående eftersom detär en grundläggande del av människans liv. Studien visade även attdet ur ett genusperspektiv fanns förväntningar som skiljde sig åt i envänskapsrelation och att dessa skillnader grundade sig på normer ochvärderingar. Resultatet visade slutligen att normer och värderingargenom åren har skapats genom kulturen som har sin grund isamhället. / What kind of norms and values determine a good friendship? In aqualitative study three men and three women aged 20-30 years oldwere interviewed. The respondents who were recruited through aconvenience sampling were asked to answer questions concerningtheir view about friendship. After analyzing the interview protocol,three common themes were identified: trust acceptance and intimacy.Friendship showed to be a significant part when it came to people andtheir wellbeing. The study also showed that men and women haddifferent expectations for what that friendship will entail and thesedifferences were based on norms and values. It seems that norms andvalues are developed through the existing culture in society and inover time.

Syftet med denna uppsats är att undersöka upplevelser av hur sociala nätverk byggs och upprätthålls genom deltagande i flerspelar digitala spel över internet, så kallade online gaming. Detta har gjorts genom att studera spelare inom genren MMO. Studien har använt sig av Bourdieus kapital teori för att studera om det sker någon utväxling av socialt kapital från online till offline. Den har även sig av Consalvos begrepp gaming kapital för att studera om kunskap i spel kan övergå till ett socialt kapital. Empirin har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem informanter.Resultatet visar att socialt kapital sällan utväxlas från online till offline. Informanterna har skapat breda kontaktnät online men det är endast vid ett tillfälle i studien då det lett till ett möte offline. Resultatet visar även att gaming kapital kan övergå till socialt kapital. Då det anses som någonting önskvärt inom spelen blir det en resurs som andra spelare efterfrågar och kontakt uppsöks.Slutsatsen är att vänskap bildas genom online spel men är oftast av svagare band och saknar djupare emotionella utbyten. Uppsatsen bidrar med en ökad förståelse av skapande och upprätthållande av vänskap och gemenskap genom online spel och en ökad förståelse i bryggan mellan online och offline.

Many studies on mobile technology are based on the assumption that a mobile phone can be understood as a technical tool, a neutral technical solution with which, in the absence of physical presence, one can interact at a distance. However, there are studies that point to mobile technology as a highly bodily phenomenon capable of affecting time and space. In this qualitative interview study, experiences of intimacy in female friendship are explored and interpreted through direct communication via mobile phone trough a queer phenomenological perspective. The results show that direct communication through the phone is an action that takes place between friends, often using messaging features in applications such as snapchat or messenger. Friendship intimacy can be created and manifested in a way that confirms mobile technology that has become an integral part of self and an independent form of communication that either replaces or can be replaced by other communication, but adds its own value and constitutes an additional version of friendship and closeness.