Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som händer med vänskap på Facebook. En utgångspunkt i undersökningen är presentation av relevanta teorier om vänskap som jämförs med resultat av intervjuer med fem personer som är Facebookanvändare. Semistrukturerade intervjuer används som en kvalitativ ansats för att genomföra undersökningen. Undersökningens teoriunderlag består bl.a. utav redogörelsen av teorier om vänskap, ”aktivitetsfokus”, mångfalden av vänskap, vänskapsmekanismer, samt nätverk, organisation och partiell organisation. Facebook är ett snabbt växande socialt medium med fler än 500 miljoner registrerade användare över hela världen. Det intressanta är om vänskapens innehåll och mening förblir samma som vi upplevde det innan Facebook. Präglar Facebook som en social nätgemenskap våra vänskapsrelationer idag? Det är svårt att definiera vänskap. Intervjuerna har visat att vi fortfarande tänker på våra bästa vänner som de som alltid finns där när man behöver dem. En vänskap är sann, äkta, verklig och riktig. Enligt intervjuresultat ser man att alla vänner på Facebookvänskapslistor inte kan kallas för vänner egentligen. De är uppdelade i följande grupper som bekanta, ”yttre bekanta”, kollegor, släkt och gamla klasskompisar t ex. Man kan få nya vänner på Facebook, men då handlar det om ett gemensamt intresse eller en aktivitet som är substansen till den nya vänskapsrelationen. Undersökningens resultat har visat att man ofta blir vän på Facebook även med t ex sina vänners vänner. Detta är ett beteende som avviker från vänskapsteorin. Enligt vänskapsteorin behöver vi inte vara vänner med våra vänners vänner. Undersökningens slutsats är att alla intervjupersonerna upplever att deras vänskapsrelationer på Facebook inte har förändrats eller har möjligtvis blivit bättre. Det är tydligt att man upplever att Facebook underlättar kommunikation med vänner. Man har känslan av att ha sina vänner nära hela tiden pga. Facebook. Men sina bästa vänner kontaktar man ofta på ett annat sätt, dvs. via telefon eller träffar.

<p>Each day we are being swamped with commercial messages from companies, this makes us select which messages we take in. We can screen off marketing from companies, but how do we react when friends are trying to sell us products? The purpose of this study is to examine, if and if so, friendship relations and business activities influence each other within a network marketing company and also to illuminate these effects. The study shows that network companies do not only offer economic opportunities and consumption of products, but also social fellowship.</p> / <p>Att vi människor överöses av kommersiella budskap från företag innebär att vi tvingas selektera vilka budskap vi uppfattar. Företags marknadsföring kan vi avskärma oss ifrån, men hur reagerar vi då vänner vill sälja produkter till oss? Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall hur vänskapsrelationer och affärsverksamheter påverkar varandra inom ett nätverksföretag, samt belysa dessa effekter. För att besvara syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med återförsäljare inom ett av de största nätverksföretagen i Sverige. Studien visar att när återförsäljare integrerar vänskap och affärsverksamhet uppnås både positiva och negativa effekter. Avslutningsvis presenteras att nätverksföretagande inte endast erbjuder ekonomiska möjligheter och konsumtion av produkter utan även social gemenskap.</p>

Vänner emellan är ett integrationsfrämjande projekt i Halmstad kommun som riktar sig till nyanlända ungdomar. Verksamheten strävar efter ett mål, där en vänskapsrelation ska skapas mellan nyanlända och etablerade svenskar. Denna relation ska så småningom underlätta de nyanländas situation som ny i Sverige. Integrationsåtgärden ska även vara en möjlighet för dem att träna på det svenska språket, social träning samt få en upplevelse genom ett kulturellt utbyte. Syftet med vår studie är att undersöka deras upplevelser kring integrationsprojektet ”Vänner emellan” med vänskapsrelationer i fokus. Undersökningen baseras på sju kvalitativa intervjuer med: den tidigare projektledaren, den nuvarande projektledaren, en fadder samt fyra nyanlända. För att få svar på syftet kommer vi utifrån ett sociologiskt perspektiv och studera de nyanländas relationer till de etablerade svenskarna, och även deras upplevelser kring vänskap. Detta för att skapa en förståelse om projektet "Vänner emellan" bidrar till en utökad integration. Vi använder oss av teoretiker som belyser sociala band, sociala symboler och asymmetrisk vänskap. Vår frågeställning fokuserar på om det är möjligt att utveckla en organiserad vänskap utifrån projektet ”Vänner emellans” koncept. Majoriteten av informanterna som var nyanlända förstod inte syftet med projektet och såg det som en möjlighet att umgås med andra. De ansåg även att tiden för träffarna var en negativ aspekt i projektet, eftersom de träffades sporadiskt. De begränsningar som vi hade som forskare var vid intervjutillfällena med de nyanlända. Språkbarriären begränsade både oss som intervjuare och dem som informanter. Vi fick förenkla intervjuguiden och kombinera den verbala kommunikationen med kroppsspråk. Våra förhoppningar är att skapa en medvetenhet hos de ansvariga för projektet ”Vänner Emellan”, andra integrationsprojekt och kommuner om vänskap kan leda till integration samt vilka tillvägagångssätt som kan användas. / “Between friends” is an integration project in Halmstad, which is focused on newly arrival youths. The project is reaching for a goal to create a friendship between the newly arrival youths and established Swedes. This relationship will eventually facilitate the situation of young people who recently arrived, but will also be an opportunity to train the Swedish language, social skills and experiences by cultural exchange. The purpose of our study is to see how they are experiencing integration "Between friends" with friendship in focus. The study is based on seven interviews with: the former project leader, the current project leader, a mentor, and four newly arrived youths. In order to answer the purpose of our study, we will from a sociological perspective study the social bonds to the mentor, who is an established Swede. This is to create an understanding about the project "Between Friends" and if organized friendship can contribute to a better integration. We have used theoretic that sheds light on social bonds, social symbols and asymmetric friendships. Our question formulation focuses on of its possible to organize friendship by using “Between friends” concept. The majority of the informants that were newly arrived did not understand the purpose of the project. They also thought that time was a negative factor. Our limits as researches were the language barrier between us and the newly arrived youths. We had to simplify our questions and combine verbal communication with our body language. Our hope is to create awareness among the responsible for the integration project, other integration projects and municipalities, if friendship can lead to integration.

Denna studie har genom semistrukturerade parintervjuer syftat till att närmare fördjupa förståelsen för manlig samkönad vänskap och hur denna kan betraktas i förhållande till psykisk hälsa. Detta med bakgrund i en ökad psykisk ohälsa i Sverige och den könade statistik som visar hur män i lägre grad söker hjälp för sin psykiska ohälsa. I uppsatsen används ett genus- och maskulinitetsperspektiv med utgångspunkten att kön skapas inom sociala arenor, exempelvis en intervjusituation. Även de teoretiska begreppen homosocialitet och hegemonisk maskulinitet har använts som analysverktyg. Resultatet visar att män i nära vänskapspar betonar betydelsen av möjligheten att kommunicera sina känslor till varandra och att detta kan förstås som emotionell intimitet. Intimitet uppvisas även då männen beskriver uttryck för omsorg och trygghet. Därtill betonas vikten av öppenhet och ärlighet för en nära vänskapsrelation. Samtidigt visar studien på möjlig ambivalens gällande den emotionella dialogen då narrativet om vänskapsparets betydelse emellanåt kantas av emotionell distansering delvis i form av rationalisering. Distansering hos uppvisades även av männen genom att ta avstånd mot särskilda maskulinitetsnormer och ideal såsom exempelvis att vara känslokall och självständig. Vänskapsparen positionerar sig även i relation till den större umgängesgruppen där den senare ofta beskrivs i mer negativa ordalag av att vara högljudd och ytlig. I relation till detta spelar kvinnliga vänner dels rollen att undgå denna “grabbighet” och dels rollen att samtala om känslor och problem.

Relationship satisfaction is positively related to life satisfaction and subjective well-being. The main aim of this thesis was to investigate what features that may explain satisfaction and dissatisfaction in friendship versus romantic relationships, and to compare the results. This study also aimed to examine the association between perceived loneliness and the degree of satisfaction in friendship versus romantic relationships. A questionnaire was distributed to a group of 93 university students between the ages of 18 to 41 years. Through thematic analysis it was found that balance, communication, closeness, support, trust, understanding, safety and conflict management were satisfying features in both types of relationships. Lacks of these features were found to be dissatisfying. Other dissatisfying features in romantic relationships were worry, lack of time and stress and in friendship relationships feelings of alienation and superficial relationships were dissatisfying features. Statistical analyses showed a negative association between friendship satisfaction and perceived loneliness. A tendency to a similar association with romantic relationship satisfaction emerged. Yet, there were also indications of the reverse in regard to romantic relationship satisfaction. Moreover, the possibility that friendship relationships might be more important than romantic relationships for university students in order for them not to feel lonely was discussed. / Relationstillfredsställelse har ett positivt samband med livstillfredsställelse och subjektivt välmående. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som skulle kunna förklara tillfredsställelse såväl som otillfredsställelse i vänskaps- respektive kärleksrelationer, samt jämföra dessa resultat. Studien ämnade även undersöka sambandet mellan upplevd ensamhet och graden av tillfredsställelse i vänskaps- respektive kärleksrelationer. En enkät delades ut till 93 universitetsstudenter i åldrarna 18-41 år. Genom tematisk analys framkom balans, kommunikation, närhet, stöd, tillit, förståelse, trygghet och konflikthantering som tillfredsställande faktorer i de båda relationstyperna. Brist på dessa faktorer framkom som otillfredsställande. Andra otillfredsställande faktorer i kärleksrelationer var oro, tidsbrist och stress medan känslor av utanförskap och ytliga relationer framkom som otillfredsställande i vänskapsrelationer. Statistiska analyser påvisade ett negativt samband mellan tillfredsställelse i vänskapsrelationer och upplevd ensamhet. Tendenser till ett liknande samband med tillfredsställelse i kärleksrelationer kunde ses. Trots detta fanns även indikationer för ett motsatt samband gällande tillfredsställelse i kärleksrelationer. Dessutom diskuterades möjligheten att vänskapsrelationer kan vara av större betydelse än kärleksrelationer för att universitetsstudenter inte ska känna sig ensamma.

<p>In September of year 2006, a young boy was brutally killed by a girl, age sixteen, in Örebro, Sweden. Girlgangs became a frequent subject in media. Professionals’ working with adolescents claims that girlgangs notis an existing phenomena in Sweden as it is in for example in the United States. The aim of this thesis was to investigate if teenage girls in Sweden have a tendency to join gangs as they do in the United States. This was qualitative study with four focus groups with teenage girls in three different areas in Stockholm. Areas with different social economic standards were chosen for the study to compare the girls’ answers. The result was analysed by a social psychological perspective and theoretic background. The result of this study showed that the group is important to the girls in their socialisation process and in order to create identity. There were similarities between the answers between the result of this study and research in The United States considering the girls choosing friends as they look for similarities between each other and the need of having fun. A tendency in the girls’ answers could not be seen in the matter of creating girlgangs as they do in the United States.</p>

<p>Studier av kvinnliga relationer har tidigare präglats av mor- och dotterrelationens betydelse för kvinnors relations- och samtalsinriktning. Från ett gensuperspektiv anses normerande maktstrukturer spela stor roll för hur systerskapet utformas. Att kvinnor umgås i mindre grupper och samtalar mer än män om relationer kan tolkas som en funktion av genussystemets uppbyggnad. Syftet med studien var således att studera samtalets betydelse för kvinnors sätt att formera vänskapsrelationer och hur det påverkar kvinnors gruppdynamik. För undersökningen gjordes åtta kvalitativa djupintervjuer som analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys. Resultatet visar att de sociala aktiviteterna präglas av samtal. Samtalen bör vara jämlika, öppna och kontinuerliga för att garantera en lojal nära vänskapsrelation som signalerar trygghet. Uteblivna samtal kan motsvarande tolkas som ett utanförsskap. Samtalets utformning kan i gruppdynamiska situationer användas som ett konkurrensmedel. Samtalet kan även användas för att sanktionera illojalt beteende i syfte att upprätta gruppkänsla.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att lyfta fram några barns egna tankar om lek och vänskap och undersöka vad dessa värderingar och konkreta handlingar kan säga om a) skillnader och likheter över kulturgränser, b) hur barnen upplever och påverkar maktfördelningen genom leken och genom sina kamratrelationer samt c) vad gruppfördelning, rollfördelning och val av lekkamrater kan säga om tillhörighet och gruppens inneboende genusrelationer. Studien är komparativ och gäller barn i Sverige och Brasilien.</p><p>Genom en kvalitativ processorienterad metod har observationer kompletterats av deltagande observation, gruppsamtal samt enskilda samtal. Det empiriska materialet utgörs av loggboksanteckningar och bandade samtal. Totalt tolv enskilda samtal har bandats, vilket omfattar tre pojkar och tre flickor från respektive land.</p><p>Studien vilar på en kombination av teoretiska och begreppsmässiga influenser. Foucaults diskursteori samt barndomsdiskurser ramar in förståelsen av lek. För analysen av barnens grupplek har även genusteorier använts. Hermeneutiska teorier samt barnperspektiv är ytterligare teoretiska influenser i studien. Etiska frågor kring metod och samtal med barn har beaktats.</p><p>Av analyserna framgår att regellekar dominerade barnens lekval i bägge kulturer. Det framgår att barn i Trancoso lekte i större och mer åldersintegrerade grupper till skillnad från Göteborgsbarnen som föredrog lek i parrelationer, vilket ofta medförde en relationsproblematik utan motsvarighet i Trancoso. Klassaspekten och materiella tillgångar spelade en viktig roll för de brasilianska barnen och kom att påverka upplevelsen av tillhörighet i förhållande till lek och vänskapsrelationer. Olika former av maktstrukturer påverkade och organiserade barnens lek. Dels bestod dessa maktstrukturer av omgivande vuxnas kommentarer kring leken, men även av förhandlingar, bestraffningar samt inkludering och exkludering av lekkamrater i givna lekgrupper. Även genusaspekten visade sig ha en organisatorisk funktion i barnens lek.</p>

<p>Syftet med denna studie är att beskriva och analysera ungdomarnas erfarenheter av och föreställningar om delaktighet i gemenskapsgrupper i skolan. I denna studie har elever i årskurs nio intervjuats och materialet har analyserats utifrån Bourdieus teoretiska modell om det sociala rummet. I min analys av materialet fann jag fyra kategorier. Dessa var gemenskap, vänskap, delaktighet i gemenskapen och ledande positioner i skolan och i kompisgruppen. Med hjälp av dessa kategorier har jag kommit fram till att ungdomarna upplever två varianter av gemenskap, klassgemenskap och vänskapsgemenskap. Det som karaktäriserar gemenskap vare sig det handlar om klassgemenskap eller vänskapsgemenskap är att individerna i gruppen strävar efter att vara lika varandra på olika sätt som att ha lika intressen, mål, normer och värderingar. Detta reflekteras även när ungdomarna beskriver vänskap. Ungdomarna beskriver att deras val av kamrater görs utifrån intressen och personliga egenskaper vilket jag uppfattar som att individernas habitus bör överensstämma med varandras för att bli delaktig i gemenskapen. Detta återkommer också ungdomarna till när de talar om inkludering och exkludering. Gemensamma intressen, mål, normer och värderingar inkluderar individer in i gemenskapen och exkludering sker när individen inte uppfattas dela dessa med den övriga gruppen. Eftersom gemenskap uppstår via likheter blir den som inte liknar sig med de andra olik och riskera därmed att bli exkluderad från gemenskapen. Vidare anser ungdomarna att den enskilda individens delaktighet i klassen påverkas av de ungdomar som har en ledande position. För att inte bli bortglömd eller att hamna i bakgrunden anser ungdomarna att det är viktigt att våga visa sig och ta plats. Genom att uttrycka sina åsikter och att våga ta plats kan individen visa vem de är och synliggör för de andra sitt kapital och habitus och därmed avgörs det om individen har det som krävs för att bli inkluderad i gruppen.</p>

<p>Denna uppsats studerar kultserien <em>Buffy the Vampire Slayer </em>(1997–2003) utifrån ett schizoanalytiskt perspektiv genom att applicera tre huvudsakliga begrepp inom Gilles Deleuzes och Félix Guattaris teorier på sju avsnitt, en från varje säsong; dessa begrepp är Anti-Oidipus, begärsmaskinen och krigsmaskinen. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida vännerna i serien först och främst är en anti-oidipal familj. Den utgår från tre analysfrågor: Är de som en grupp en begärsmaskin? Är gruppen ”schizofren”? Utgör de tillsammans en krigsmaskin? Studien visar på karaktärernas samspel och sammanhållning som en grupp på ett sätt som visar att begreppet familj inte endast kan definieras av blodsrelationer utan av sammankopplingar vilka snarast är att beskriva som maskiner. Den finner emellertid att det också finns inslag av en oidipal ordning i skildringen av individers problem och lösningen av dem samt i en idealisering av det normala familjelivet. Den kommer därför till slutsatsen att serien i sig i en mening är ”schizofren”.</p>